2025-04-092024/25:FiU34 · p.15FiUEkonomi och finans
Nationell säkerhet
Nationell säkerhet vid offentlig upphandling
Vad som står på spel: Beslutet rör hur väl offentlig upphandling kan skydda samhällsviktig verksamhet, exempelvis hälso- och sjukvård, vid samhällskriser eller krig. Det påverkar avvägningen mellan konkurrens och öppenhet i upphandlingar och behovet av starkare skydd för känslig eller säkerhetskritisk verksamhet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om upphandlingslagstiftningen behöver ändras för att bättre ta hänsyn till nationella säkerhetsintressen - bland annat för att göra det möjligt att tillämpa försvars- och säkerhetsupphandlingsregler inom vård och omsorg - eller om Upphandlingsmyndighetens pågående arbete och stöd räcker.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet påminner om att upphandling, rätt använd, kan vara ett effektivt instrument för att skapa positiva effekter i samhället och anser att regeringen aktivt bör arbeta med att ta hänsyn till nationella säkerhetsintressen inom upphandlingslagstiftningen. Utskottet framhåller att Upphandlingsmyndighetens stöd vid säkerhetsupphandlingar redan fyller en central funktion för att tillvarata sådana intressen, och avstyrker därför motionsyrkandena.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 21 (C)
Reservationen framhåller att hälso- och sjukvården är en viktig del av totalförsvaret och behöver bli mer motståndskraftig vid samhällskriser och krig. Den pekar på att lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet syftar till att skapa konkurrens vid känsliga upphandlingar och ge starkare, mer anpassat skydd, och vill att regeringen skyndsamt förtydligar att denna lag ska kunna tillämpas vid upphandlingar inom vård, omsorg och socialtjänst så att inte otydlig lagstiftning står i vägen för bättre beredskap.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 21 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 20/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: hög | berörs ej |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Ja 14/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/19/0/5 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/10 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 6 och 2024/25:3194 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 7.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag som handlar om hur såväl regelverken och formerna för offentlig upphandling är utformade när det gäller exempelvis mindre företag, idéburna organisationer, djurskydd och miljökrav. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill att offentlig upphandling ska användas som verktyg för cirkulär omställning genom ökade miljökrav och en översyn av ekodesignkraven. (C) — Reservation 21
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver uttryckligen att resurserna till hälso- och sjukvården ökar för att stärka beredskapen inför kriser, katastrofer och krig, och att hela vårdsektorn rustas upp för att kunna växla upp kapaciteten i kristider.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen att resurserna till hälso- och sjukvården ökar för att stärka beredskapen inför kriser, katastrofer och krig, och att hela vårdsektorn rustas upp för att kunna växla upp kapaciteten i kristider. Att undanröja otydlighet i upphandlingslagstiftningen som står i vägen för vårdens beredskap följer av det. Planen ser också offentliga inköp som ett verktyg att ställa krav med.
- stärkt beredskap i vårdenavgörande»Resurserna till hälso- och sjukvården måste öka för att täcka behoven och stärka beredskapen inför kriser, katastrofer och krig.« (partiprogram ↗)
- upprustad vårdsektor»Sverige behöver rusta upp hela vårdsektorn för att kunna klara de mer normala skiftningarna i vårdbehov men också för att kunna växla upp kapaciteten i kristider.« (valmanifest 2022 ↗)
- robust samhälle»Investeringar i samhällets kärnverksamheter, gemensamt ägande i nyckelsektorer och medvetna strategier för landets ekonomiska utveckling är viktiga delar av det.« (partiprogram ↗)
- krav vid offentlig upphandling»Vänsterpartiet ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att privata vårdgivare ska vara skyldiga att bidra med personal och vårdplatser i händelse av kris eller krig, och att det civila försvaret rustas upp med beredskapslager för sjukvården.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att privata vårdgivare ska vara skyldiga att bidra med personal och vårdplatser i händelse av kris eller krig, och att det civila försvaret rustas upp med beredskapslager för sjukvården. Att undanröja oklarheter i upphandlingslagstiftningen som står i vägen för en motståndskraftig vård tjänar just det syftet. Den upphandlingsrättsliga tekniken behandlas inte i dokumenten.
- vården som del av totalförsvaretavgörande»Privata vårdgivare ska vara skyldiga att bidra med personal och vårdplatser i händelse av kris eller krig.« (valmanifest 2022 ↗)
- beredskapslager för sjukvården»bland annat genom ökade resurser för att rusta och bygga beredskapslager för sjukvården« (valmanifest 2022 ↗)
- upprustat civilt försvar»Arbetet att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta« (valmanifest 2022 ↗)
- bred hotbild»Vi måste kunna försvara oss militärt, men också mot hybridattacker, spionage och cyberangrepp.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill höja beredskapen för den nya tidens hot och lägga en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och konstaterar att samhället är sårbart när det förlitar sig på storskaliga system.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill höja beredskapen för den nya tidens hot och lägga en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och konstaterar att samhället är sårbart när det förlitar sig på storskaliga system. Att klargöra att försvars- och säkerhetsupphandlingslagstiftningen kan tillämpas inom vård och omsorg är ett medel för en mer motståndskraftig sjukvård. Upphandlingsregelverkets utformning berörs inte, därför härledning och låg säkerhet.
- stärkt civilt försvaravgörande»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjd beredskap»Sverige måste höja beredskapen för att möta den nya tidens hot.« (valmanifest 2022 ↗)
- minska sårbarheten»sårbar för oförutsedda störningar.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen åtar sig att rusta totalförsvaret och stärka Sveriges civila beredskap inför kris och krig.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig att rusta totalförsvaret och stärka Sveriges civila beredskap inför kris och krig. Motförslaget vill undanröja en otydlighet i upphandlingslagstiftningen så att skyddade upphandlingsformer kan användas inom vård, omsorg och socialtjänst, som är delar av totalförsvaret. Att staten ska fungera effektivt och rättssäkert talar också för att otydlig lagstiftning inte får stå i vägen för beredskapen. Planen stöder därför kravet.
- rusta civil beredskapavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
- rusta totalförsvaret»Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt civil beredskap»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiv och rättssäker stat»Centerpartiets uppgift är att se till att staten gör det den är till för, så effektivt och rättssäkert som möjligt« (partiprogram ↗)
Planen åtar sig att staten ska ta ett större ansvar för sjukvårdens beredskap och att det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig att staten ska ta ett större ansvar för sjukvårdens beredskap och att det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära. Att undanröja otydlighet som hindrar att säkerhetsupphandlingsreglerna tillämpas inom vård och omsorg tjänar just det åtagandet. Planen behandlar inte upphandlingsregelverket i sig, varför slutsatsen är härledd.
- statligt ansvar för vårdberedskapavgörande»Staten ska ta ett större ansvar för sjukvårdens strategiska planering, placering av högspecialiserad vård, beredskap och långsiktig kompetensförsörjning.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt civilt försvar»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
- höjd nationell försvarsförmåga»Sveriges nationella försvarsförmåga måste öka.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen ger totalförsvaret och beredskapen mot civila katastrofer en bärande ställning och pekar ut vården som ett prioriterat område.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen ger totalförsvaret och beredskapen mot civila katastrofer en bärande ställning och pekar ut vården som ett prioriterat område. Att låta försvars- och säkerhetsupphandlingslagstiftningen omfatta vård, omsorg och socialtjänst följer av kravet att totalförsvaret ska kunna möta både militära hot och svåra påfrestningar i samhället. Planen talar också för att nationella säkerhetsintressen ska styra känsliga inköp.
- beredskap mot svåra påfrestningaravgörande»delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället samt att delta i förebyggande åtgärder för att begränsa riskerna för sådana.« (partiprogram ↗)
- vidgat säkerhetsbegrepp»möta angrepp från internationell kriminalitet, terrorism, cyberkrigföring, biologiska vapen, kemiska vapen« (partiprogram ↗)
- vården prioriteras»Vi prioriterar vården, för alla dem som lider i väntan på vård.« (valmanifest 2022 ↗)
- nationell försörjningstrygghet»kunna svara för befolkningens livsmedels- och energi« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget kräver att det skyndsamt klargörs att försvars- och säkerhetsupphandlingslagstiftningen kan användas vid upphandlingar inom vård, omsorg och socialtjänst, så att otydliga regler inte hindrar beredskapen.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget kräver att det skyndsamt klargörs att försvars- och säkerhetsupphandlingslagstiftningen kan användas vid upphandlingar inom vård, omsorg och socialtjänst, så att otydliga regler inte hindrar beredskapen. Planen åtar sig att bygga bättre beredskapslager av läkemedel och sjukvårdsmateriel och att säkra en långsiktig planering för det civila försvaret, eftersom det militära försvaret annars inte kan lösa sina uppgifter. Planen stöder därför kravet.
- beredskapslager för sjukvårdenavgörande»Utöver bättre livmedelsberedskap behöver Sverige bygga upp bättre beredskapslager av till exempel läkemedel och sjukvårdsmateriel.« (valmanifest 2022 ↗)
- civilt försvar avgörande»Fungerar inte det civila försvaret så kan inte heller det militära försvaret lösa sina uppgifter.« (valmanifest 2022 ↗)
- långsiktig civil beredskap»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- skydd av säkerhetskänslig verksamhet»Ge företag som är engagerade i säkerhetskänslig verksamhet bättre stöd från staten att kunna möta cyberattacker, spionage och stöldförsök från främmande makt« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill återupprätta ett totalförsvar rustat för krig och öka självförsörjningen av kritiska varor, och slår fast att tillgången till medicinskt material snabbt måste kunna skalas upp vid långvariga störningar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill återupprätta ett totalförsvar rustat för krig och öka självförsörjningen av kritiska varor, och slår fast att tillgången till medicinskt material snabbt måste kunna skalas upp vid långvariga störningar. Att förtydliga att försvars- och säkerhetsupphandlingslagstiftningen kan tillämpas inom vård och omsorg tjänar just den beredskapen. Planen vill också ta fram särskild krislagstiftning så att otydliga regler inte hindrar samhällets krisorganisation.
- beredskap för sjukvårdsmaterielavgörande»Sveriges självförsörjning av energi, livsmedel och medicinskt material behöver öka och snabbt kunna skalas upp vid långvariga störningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- totalförsvar inklusive civilt»Återupprätta ett totalförsvar som är rustat för krig« (valmanifest 2022 ↗)
- krislagstiftning»Ta fram en särskild krislagstiftning« (valmanifest 2022 ↗)
- självförsörjning av kritiska varor»Öka den svenska självförsörjningsgraden av kritiska produkter och varor« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:FiU34)
- Betänkandets fulltext (HC01FiU34)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1207 — Upphandling och offentliga inköp under EU:s tröskelvärde av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2024/25:1373 — Livsmedel av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1384 — Konsumentpolitik av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1469 — Bättre villkor för småföretagare av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1529 — Lärlingsanställningar och APL-platser av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2024/25:1789 — Klimatpolitiken, rättvis omställning och hållbar offentlig upphandling av Jytte Guteland och Mattias Vepsä (båda S)
- Motion 2024/25:1853 — Begränsat antal led av underleverantörer i offentlig upphandling av Jessica Rodén m.fl. (S)
- Motion 2024/25:1989 — Hyresrätt och allmännytta av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)
- Motion 2024/25:2070 — Förbättrade förutsättningar för partnering av Cecilia Engström (KD)
- Motion 2024/25:2136 — Oseriösa aktörer i offentlig upphandling av Hanna Westerén och Ida Ekeroth Clausson (båda S)
- Motion 2024/25:234 — Förbud mot halal- och koscherslakt av Richard Jomshof (SD)
- Motion 2024/25:2502 — Stöd till cirkulär konsumtion och 100 procent hållbar upphandlingspolitik av Mattias Vepsä m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2613 — En grön klimathandlingsplan för Sverige 2025 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2643 — En rättvis framtid: strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2686 — Åtgärder mot kriminalitet inom offentlig upphandling av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
- Motion 2024/25:2688 — Skärpta krav på yrkeslärlingar och hållbar teknik vid upphandling av byggentreprenader av Serkan Köse (S)
- Motion 2024/25:2704 — Förenkla lagen om offentlig upphandling av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:2879 — Stärka de mindre företagen vid upphandling av Sten Bergheden (M)
- Motion 2024/25:2921 — LOUFB - föreningslivets svar på LOU av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:3022 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag