2026-03-182025/26:NU14 · p.7NUNäringsliv och energi
Vissa övriga näringsgrenar och branscher
Industriomställning och delningsekonomin
Vad som står på spel: Den snabba samhällsutbyggnad som industriomställningen kräver, liksom förutsättningarna för delningsekonomin, påverkar hur snabbt svensk industri kan ställa om och hur lätt det blir för hushåll och företag att dela eller samäga produkter i stället för att äga dem själva. Det påverkar jobb, konkurrenskraft och miljöpåverkan.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om staten ska peka ut en tydligare politisk riktning och utvidga producentansvaret för att ge delningsekonomin en större roll i den gröna industriomställningen, eller om regeringens redan presenterade industristrategi och pågående förenklingar av tillståndsprocesser är tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet hänvisar till den industristrategi som regeringen presenterade i juni 2025 för en konkurrenskraftig och fossilfri industri, till det pågående arbetet med att stärka miljöprövningsprocessen och förenkla tillståndsprocesser, samt till att Accelerationskontoret fått i uppdrag att analysera kommunernas incitament för stora företagsetableringar. Eftersom motsvarande yrkanden avstyrktes redan våren 2025 hänvisar utskottet i första hand till de ställningstagandena och avstyrker motionerna på nytt.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 22 (MP)
(MP) anser att staten bör peka ut riktningen så att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland, med tydligt politiskt ledarskap och långsiktiga spelregler för näringslivets klimatomställning, och vill att regeringen även stöttar delningsekonomin genom att se över nationella regelverk så att fler sektorer omfattas av producentansvar.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 22 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/15/7 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 10/0/0/6 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:63 av Josef Fransson (SD), 2025/26:608 av Lars Isacsson m.fl. (S), 2025/26:1077 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:1122 av Anne-Li Sjölund (C), 2025/26:1175 av Mona Smedman (C) yrkandena 1-4, 2025/26:1417 av Åsa Karlsson (S), 2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1 och 3, 2025/26:1925 av Jan Ericson (M), 2025/26:2358 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2796 av Mathias Tegnér (S) yrkande 1, 2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 23 och 24, 2025/26:2872 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:2938 av Marléne Lund Kopparklint (M) yrkandena 1-4, 2025/26:3101 av Larry Söder (KD) yrkande 2, 2025/26:3132 av Peter Ollén (M) yrkandena 1-3, 2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 26, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1, 29 och 31, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 80 och 211, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkandena 31 och 64, 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 35 och 36, 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 90, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 2 i denna del, 13 och 14, 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 41, 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 70 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 30.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 138 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om näringspolitik. Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, åtgärder mot oseriösa företag, konkurrensfrågor, insatser för ett jämställt näringsliv samt vissa näringsgrenar och branscher. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill öka stödet för näringslivets grön omställning och minska regelkrångel för företagare. (MP) — Reservation 22
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att Sverige ska vara världsledande i omställningsarbetet och att politiken måste peka ut riktningen och ställa krav på att industrin ställer om.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att Sverige ska vara världsledande i omställningsarbetet och att politiken måste peka ut riktningen och ställa krav på att industrin ställer om. Den kräver också ökad återanvändning och återvinning och ser en cirkulär ekonomi som en nyckeldel i industrins omställning. Motförslagets krav på statligt ledarskap, långsiktiga spelregler och utvidgat producentansvar ligger därför i planens kärna.
- världsledande i omställningenavgörande»Sverige ska vara världsledande i omställningsarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)
- politiskt ledarskap i omställningen»Politiken kan och måste ställa krav på att industrin ställer om och hjälpa företagen med ett massivt grönt investeringsprogram och satsningar på ny teknik« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad återvinning»Återanvändning och återvinning av material behöver öka.« (valmanifest 2022 ↗)
- cirkulär ekonomi i industrin»Det är en nyckeldel i ett bredare skifte till cirkulär ekonomi och« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planens uttalade mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, vilket är precis den riktning motförslaget vill att staten pekar ut.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens uttalade mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, vilket är precis den riktning motförslaget vill att staten pekar ut. Planen lägger också ansvaret för takten i industrins omställning på statliga investeringar och långsiktigt politiskt ledarskap. Kravet på utökat producentansvar och större roll för delningsekonomin följer av åtagandet om omställning till cirkulär ekonomi.
- fossilfri välfärdsnationavgörande»Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation.« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt ledarskap i omställningen»Genom statliga investeringar kan vi öka takten i industrins omställning och underlätta ett klimatsmart liv.« (valmanifest 2022 ↗)
- cirkulär ekonomi»Omställning till cirkulär ekonomi, för bättre användning av befintliga resurser.« (partiprogram ↗)
- svenskt industriellt klimatledarskap»Svenskt ledarskap i klimatomställningen genom stark industri och innovationskraft.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestets bärande åtagande är att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland, med en omställningslag som tvingar industrin att fasa ut fossila bränslen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestets bärande åtagande är att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland, med en omställningslag som tvingar industrin att fasa ut fossila bränslen. Det är samma riktning som motförslaget vill att staten pekar ut. Planen vill dessutom göra det enklare och mer lönsamt att dela, reparera och återvinna, med ekonomiska styrmedel och tydliga regler, vilket täcker kraven på producentansvar och delningsekonomi.
- fossilfritt välfärdsland 2030avgörande»investera minst 100 miljarder per år i att ställa om så att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland senast år 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
- omställningslag för industrin»införa en omställningslag så att all industri fasar ut kol, olja och fossilgas till senast 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
- delningsekonomi och cirkularitet»Att dela, hyra, reparera, återbruka och återvinna måste bli både enklare och mer lönsamt.« (partiprogram ↗)
- styrmedel för cirkulär ekonomi»Det är en politisk uppgift att med ekonomiska styrmedel och tydliga regler driva på« (partiprogram ↗)
Planen vill att Sverige går före och visar vägen i klimatfrågan och att landet blir världens mest resurseffektiva med en mer cirkulär ekonomi, där återvinning och återbruk byggs ut.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill att Sverige går före och visar vägen i klimatfrågan och att landet blir världens mest resurseffektiva med en mer cirkulär ekonomi, där återvinning och återbruk byggs ut. Det ligger nära motförslagets krav på en utpekad riktning mot ett fossilfritt land, långsiktiga spelregler för näringslivet och utvidgat producentansvar. Planen förutsätter samtidigt att omställningen bärs av företagens innovationskraft.
- cirkulär ekonomiavgörande»Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och ekonomin mer cirkulär. Med rätt stöd och regelförenklingar kan vi återvinna och återbruka allt från kläder till mineral och metaller.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatledarskap som går före»Allt detta kräver ett nytt ledarskap i miljö- och klimatfrågor. Ett ledarskap som tar klimatfrågan på allvar och som är fast beslutet att Sverige ska gå före och visa vägen.« (valmanifest 2022 ↗)
- tillväxt och klimat hand i hand»Ekonomisk tillväxt och ett ambitiöst miljö- och klimatarbete måste i praktiken gå hand i hand, och med rätt politiska reformer går det att skapa jobb, öka välståndet och samtidigt sänka utsläppen.« (valmanifest 2022 ↗)
- vetenskapsstyrd klimatpolitik»Klimatpolitiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt för att undvika farliga förändringar.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen binder Sverige vid nettonollutsläpp senast 2045 inom ramen för en växande ekonomi och vid principen att förorenaren betalar, vilket är grunden för ett utvidgat producentansvar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen binder Sverige vid nettonollutsläpp senast 2045 inom ramen för en växande ekonomi och vid principen att förorenaren betalar, vilket är grunden för ett utvidgat producentansvar. Den vill dessutom att skattesystemet anpassas till den växande delningsekonomin. Långsiktiga spelregler som gör näringslivets omställning möjlig ligger därmed i planens linje.
- nettonoll inom växande ekonomiavgörande»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
- förorenaren betalar»Det är den som förorenar – ingen annan – som ska betala.« (valmanifest 2022 ↗)
- främja delningsekonomin»En startup-kommission ska tillsättas och skattesystemet anpassas bättre till den växande delningsekonomin.« (valmanifest 2022 ↗)
- cirkulär avfallspolitik»Avfallets miljöpåverkan ska minskas genom fungerande återanvändning och återbruk.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn och att målet är ett fossilfritt energisystem utan drastiska prisförändringar eller påfrestningar på välfärd och sysselsättning, vilket är just den riktning motförslaget vill att staten pekar ut.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn och att målet är ett fossilfritt energisystem utan drastiska prisförändringar eller påfrestningar på välfärd och sysselsättning, vilket är just den riktning motförslaget vill att staten pekar ut. Den förordar också uttryckligen ett utökat producentansvar som väg till en kretsloppsanpassad utveckling. Kravet på långsiktiga spelregler för näringslivets omställning motsvarar planens krav på långsiktiga och förutsägbara villkor.
- utfasning av fossila bränslenavgörande»Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn.« (partiprogram ↗)
- utökat producentansvar»För att minska avfallsmängden behövs en kretsloppsanpassad utveckling, bland annat genom ett utökat producentansvar.« (partiprogram ↗)
- långsiktiga spelregler»Långsiktiga förutsägbara spelregler och villkor måste gälla« (partiprogram ↗)
- fossilfritt energisystem»Målet är ett fossilfritt energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen lägger omställningen på teknisk utveckling, tillväxt och ett fritt näringsliv, inte på att staten pekar ut riktningen och utvidgar producentansvaret till fler sektorer.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen lägger omställningen på teknisk utveckling, tillväxt och ett fritt näringsliv, inte på att staten pekar ut riktningen och utvidgar producentansvaret till fler sektorer. Den lovar i stället att ta bort en tredjedel av regelkrånglet för företagen. En stor stat beskrivs uttryckligen som ett svagare samhälle, vilket talar emot den statliga styrning motförslaget efterfrågar.
- teknik och tillväxt bär omställningenavgörande(valmanifest 2022)
- näringslivsdriven omställning»Svenska företag är i framkant för nya gröna innovationer« (partiprogram ↗)
- minskat regelkrångel»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- begränsad statlig styrning»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)
flags: citat_ej_verifierat
Motförslaget vill att staten pekar ut riktningen mot världens första fossilfria välfärdsland och utvidgar producentansvaret till fler sektorer.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill att staten pekar ut riktningen mot världens första fossilfria välfärdsland och utvidgar producentansvaret till fler sektorer. Planen kräver tvärtom att evidens, resultat och svensk konkurrenskraft styr klimatmålen framför politikers vilja att gå först och längst, och att symbolpolitik som hämmar industrin rivs upp. Kravet på nationellt föregångsskap är därmed något planen talar emot.
- konkurrenskraft styr klimatmålavgörande»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa symbolpolitik mot industrin»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
- globalt perspektiv på klimatet»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)
- industrins konkurrenskraft först»Prioritera svensk industri och konkurrenskraft« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:NU14)
- Betänkandets fulltext (HD01NU14)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1 — Kommission mot brott mot företag samt företag som brottsverktyg av Josef Fransson (SD)
- Motion 2025/26:1025 — En nyanserad bild av invandring av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1077 — En nationell dataspelspolitik för kultur och innovation av Sofia Skönnbrink m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1122 — Stöd till affärsutveckling för kulturella och kreativa branscher, särskilt spelindustrin av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2025/26:1166 — Destinationsutveckling av östra Skåne av Adrian Magnusson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1175 — Nationell samordnare för dataspelsbranschen av Mona Smedman (C)
- Motion 2025/26:1245 — Turistavgift av Anna-Caren Sätherberg och Hanna Westerén (båda S)
- Motion 2025/26:1276 — Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
- Motion 2025/26:128 — Inrättande av en chief technology officer för Sverige av Rashid Farivar (SD)
- Motion 2025/26:1320 — Utvärdering av bryggerilånens påverkan på krogmarknaden och småbryggeriernas möjligheter av Petter Löberg och Joakim Järrebring (båda S)
- Motion 2025/26:1387 — Stärkta förutsättningar för kooperativt företagande av Karin Sundin m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1417 — Statligt ansvar vid industrietableringar av Åsa Karlsson (S)
- Motion 2025/26:1447 — Bättre förutsättningar för en modern industri av Ida Karkiainen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1448 — Stärkt entreprenörskap i hela landet av Johan Büser (S)
- Motion 2025/26:1925 — Svenska trähus för Ukrainas återuppbyggnad av Jan Ericson (M)
- Motion 2025/26:1941 — Stopp för kriminaliteten inom offentlig upphandling av Mattias Jonsson och Amalia Rud Stenlöf (båda S)
- Motion 2025/26:2095 — Regelbunden översyn av svensk konkurrenskraft av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2181 — Forskning, innovation och teknikutveckling inom safetech och blåljusverksamhet av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:2236 — Ökad turism av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2358 — Svensk och europeisk trä- och möbelindustri av Sten Bergheden (M)
Källa: Sveriges riksdag