2025-12-162025/26:UbU2 · p.1UbUUtbildning

Mål för utgiftsområde 15

Målet för utgiftsområde 15 - studiestöd

Vad som står på spel: Målformuleringen påverkar hur studiestödssystemet utformas och vilka grupper som prioriteras. Eftersom samhällsklass, bostadsort och bakgrund fortfarande påverkar vem som studerar vidare, har valet av målformulering betydelse för möjligheterna till utbildning för människor i olika delar av befolkningen.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om det sammanslagna rekryterande målet för studiestödet ska ligga fast, eller om det tidigare, uttryckligt utjämnande målet, om att minska skillnader mellan individer och grupper i befolkningen, ska återinföras.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet har tidigare under mandatperioden instämt i regeringens bedömning att slå ihop det utjämnande och det rekryterande målet till ett nytt, gemensamt mål, och riksdagen beslutade i enlighet med detta. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionerna 2025/26:323 yrkande 3, 2025/26:3519 yrkande 2 och 2025/26:3730 yrkande 11.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (S, V, C, MP)

Reservationen (S, V, C, MP) vill återinföra det tidigare utjämnande målet för studiestödet, så att det uttryckligen ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa. Skälet är att samhällsklass, bostadsort och bakgrund fortfarande spelar stor roll för vem som påbörjar en utbildning, att ett generöst och flexibelt studiestödssystem är centralt för att bryta dessa mönster, och att den tidigare strykningen av den utjämnande skrivningen gjordes utan tillräcklig beredning.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, V, C, MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/19/0/3följer planensäkerhet: höguttryckligt
Segen reservationNejNej 0/93/0/13följer planensäkerhet: medelberörs ej
MPegen reservationNejNej 0/15/0/3följer planensäkerhet: högberörs ej
Cegen reservationNejNej 0/21/0/3följer planensäkerhet: medelberörs ej
LNejJa 14/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelhärlett
KDNejJa 17/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MJaJa 60/0/0/8följer planensäkerhet: medelberörs ej
SDJaJa 63/0/0/9följer planensäkerhet: lågberörs ej

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11.

Riksdagens beslut: Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Valplattformen kräver att det ska bli lättare att utbilda sig oavsett vem du är, plånbokens tjocklek eller var i landet du bor, och vill höja studiestödet så att fler kan vidareutbilda sig.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valplattformen kräver att det ska bli lättare att utbilda sig oavsett vem du är, plånbokens tjocklek eller var i landet du bor, och vill höja studiestödet så att fler kan vidareutbilda sig. Ett uttryckligt utjämnande mål för studiestödet är precis det verktyget. Partiprogrammet ger staten en nyckelroll i att göra det möjligt att studera med ekonomiskt trygga villkor.

  • jämlik tillgång till utbildningavgörande»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
  • höjt studiestöd»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)
  • trygga studievillkor»nyckelroll i att se till att det går att både bo och studera med ekonomiskt trygga villkor.« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejNejföljer planenberörs ej

Planens bärande åtagande är att utbildningssystemet ska utjämna klassklyftor och klara sin kompensatoriska uppgift, och att högre utbildning ska vara avgiftsfri och tillgänglig i hela landet.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planens bärande åtagande är att utbildningssystemet ska utjämna klassklyftor och klara sin kompensatoriska uppgift, och att högre utbildning ska vara avgiftsfri och tillgänglig i hela landet. Ett uttryckligen utjämnande mål för studiestödet är ett medel för just detta, eftersom bakgrund och bostadsort annars avgör vem som studerar. Planen behandlar inte målets formulering direkt, men riktningen är entydig.

  • kompensatoriskt utbildningsuppdragavgörande»Goda förutsättningar för skolan att klara sin kompensatoriska uppgift.« (partiprogram ↗)
  • undanröjda klassklyftor»Undanröjda klassklyftor.« (partiprogram ↗)
  • jämlik tillgång till högre utbildning»Tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet.« (partiprogram ↗)
  • avgiftsfri utbildning»Avgiftsfri skola och högskola, långsiktigt även förskola och fritidshem.« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNejNejföljer planenberörs ej

Planen slår fast att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning måste brytas och att bakgrund och bostadsort inte ska avgöra möjligheterna till utbildning.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning måste brytas och att bakgrund och bostadsort inte ska avgöra möjligheterna till utbildning. Ett uttryckligt utjämnande mål för studiestödet är ett direkt uttryck för det åtagandet, liksom planens krav på höjt studiestöd. Planen stöder därför motförslagets krav.

  • bryta social snedrekryteringavgörande»Vi ska sluta slösa talanger – den sociala snedrekryteringen måste brytas.« (partiprogram ↗)
  • stärkt studiestöd»höja studiestödet och förbättra studenters a-kassa och sjukförsäkring.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utbildning i hela landet»Högre utbildning ska vara tillgänglig i alla län och på många orter – inte bara i storstäderna.« (partiprogram ↗)
  • jämlika livschanser»Föräldrars bakgrund och livsval ska inte avgöra en individs möjligheter vare sig som barn eller senare i livet.« (partiprogram ↗)
CCenterpartietNejNejföljer planenberörs ej

Partiprogrammet gör det till ett centralt mål att utjämna de orättvisor som arv och uppväxt skapat och att alla ska ha likvärdiga möjligheter att gå i skolan och utbilda sig oavsett var i landet de bor.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet gör det till ett centralt mål att utjämna de orättvisor som arv och uppväxt skapat och att alla ska ha likvärdiga möjligheter att gå i skolan och utbilda sig oavsett var i landet de bor. Valmanifestet betonar att utbildning skapar möjligheter till klassresor och att alla som vill ska kunna utbilda sig genom hela livet. Ett uttryckligt utjämnande mål för studiestödet ligger i linje med dessa åtaganden.

  • likvärdiga möjligheter i hela landetavgörande»Ett centralt mål för Centerpartiet är att det ska finnas likvärdiga möjligheter att växa upp, gå i skolan, arbeta, bo och driva företag i hela vårt land.« (partiprogram ↗)
  • utjämna orättvisor från uppväxten»att utjämna de orättvisor som arv och uppväxt skapat« (partiprogram ↗)
  • utbildning för social rörlighet»Genom att ge alla elever, oavsett bakgrund, möjligheter till en bra utbildning skapas möjligheter till klassresor.« (valmanifest 2022 ↗)
  • livslångt lärande för alla»Alla som vill ska ha möjlighet att utbilda sig genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
LLiberalernaNejJaavviker från planenhärlett

Planen säger uttryckligen att studiemedelssystemet ska skapa förutsättningar för alla oavsett ekonomisk bakgrund att studera, och det socialliberala uppdraget beskrivs som att utjämna förutsättningar som ligger bortom den enskildes kontroll.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen säger uttryckligen att studiemedelssystemet ska skapa förutsättningar för alla oavsett ekonomisk bakgrund att studera, och det socialliberala uppdraget beskrivs som att utjämna förutsättningar som ligger bortom den enskildes kontroll. Ett uttalat utjämnande mål för studiestödet ligger därmed i linje med planen. Planens betoning på lika förutsättningar snarare än lika resultat sätter dock en gräns för hur målet får tolkas.

  • studiestöd oavsett bakgrundavgörande»Studiemedelssystemet ska skapa förutsättningar för alla oavsett ekonomisk bakgrund att studera på akademisk nivå.« (partiprogram ↗)
  • utjämnade livschanser»Det socialliberala uppdraget är att förbättra varje individs livschanser genom att utjämna de förutsättningar som befinner sig bortom den enskildes kontroll.« (partiprogram ↗)
  • social rörlighet»Ingen människa ska vara fången i de villkor han eller hon föddes in i.« (partiprogram ↗)
  • lika förutsättningar inte resultat»Liberal rättvisa handlar om lika förutsättningar, inte om lika resultat.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver att den högre utbildningen är tillgänglig för alla med intresse och förutsättningar och att ingen ska behöva avstå från studier av ekonomiska skäl.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att den högre utbildningen är tillgänglig för alla med intresse och förutsättningar och att ingen ska behöva avstå från studier av ekonomiska skäl. Solidaritetsprincipen innebär uttryckligen en ambition att utjämna strukturella orättvisor och ge alla likvärdiga förutsättningar. Ett uttryckligt utjämnande mål för studiestödet är en tillämpning av detta och stöds därför av planen.

  • tillgänglig högre utbildningavgörande»Den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla som har intresse av och förutsättningar« (partiprogram ↗)
  • utjämna strukturella orättvisor»ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets« (partiprogram ↗)
  • likvärdiga förutsättningar»Principen bör vara att ge alla likvärdiga förutsättningar.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen ser utbildning som vägen till klassresor, men avvisar att politiken ska mäta och jämna ut utfall mellan grupper: i ett jämlikt samhälle är det viktiga inte vad du heter eller varifrån du kommer.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen ser utbildning som vägen till klassresor, men avvisar att politiken ska mäta och jämna ut utfall mellan grupper: i ett jämlikt samhälle är det viktiga inte vad du heter eller varifrån du kommer. Ett uttryckligt utjämnande mål för studiestödet, formulerat som utjämning mellan individer och grupper, går emot den individsynen. Planen vill i stället att kvalitet och etablering ska styra utbildningssystemets resurser.

  • individen före grupptillhörighetavgörande»I ett jämlikt samhälle är det viktiga inte vad du heter eller varifrån du kommer,« (partiprogram ↗)
  • klassresor genom kunskap»Moderaterna vill att svensk skola ska möjliggöra klassresor.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kvalitet som styrmål»Kvalitet och internationell konkurrenskraft ska vara styrande för den högre utbildningen.« (partiprogram ↗)
  • kvalitet premieras i resursfördelning»Arbeta för ett resursfördelningssystem till högskolan så att akademisk kvalitet, genomströmning samt etablering på arbetsmarknaden premieras i högre utsträckning« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen avvisar politik som syftar till att på gruppnivå skapa samma utfall och vill i stället att utbildningsväsendet styrs av arbetsmarknadens behov.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen avvisar politik som syftar till att på gruppnivå skapa samma utfall och vill i stället att utbildningsväsendet styrs av arbetsmarknadens behov. Motförslagets krav på ett uttryckligt utjämnande mål om att jämna ut skillnader mellan individer och grupper för ökad social rättvisa vilar på just den utfallsstyrning planen tar avstånd från. Planens välfärdsprincip om goda grundförutsättningar oavsett bakgrund drar dock delvis åt andra hållet.

  • nej till utfallsstyrning på gruppnivåavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utbildning efter arbetsmarknadens behov»Den högre utbildningen ska i högre grad anpassas efter behoven på en framtida arbetsmarknad.« (valmanifest 2022 ↗)
  • behovsstyrd utbildning»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
  • lika grundförutsättningar»utgångspunkten är att alla barn, oavsett familjebakgrund, bostadsort och föräldrarnas« (partiprogram ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag