2026-04-152025/26:AU11 · p.2AUArbetsmarknad
Jämställd ekonomi
Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män
Vad som står på spel: Frågan rör kvinnors och mäns möjligheter till betalt arbete, karriär och ekonomiskt oberoende genom livet. Beslutet påverkar hur snabbt löneskillnader och andra hinder på arbetsmarknaden åtgärdas och hur stort ansvar staten tar för att motverka ekonomisk ojämlikhet mellan könen.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska göra särskilda uttalanden för att stärka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män, bland annat om löneskillnader och kvinnors ställning på arbetsmarknaden, eller om pågående arbete med lönekartläggning, EU:s lönetransparensdirektiv och andra insatser redan är tillräckligt.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar motionärernas grundinställning om vikten av att stärka kvinnors egenmakt och öka den ekonomiska jämställdheten, men lyfter fram att arbetsgivares lönekartläggning, EU:s lönetransparensdirektiv och Medlingsinstitutets uppdrag redan är viktiga verktyg mot lönegapet och osakliga löneskillnader. Utskottet avstyrker därför motionerna eftersom arbetet redan pågår.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 3 (S)
Reservationen (S) vill se fortsatt kraftfullt arbete för kvinnors ekonomiska frihet och självbestämmande, med insatser för kvinnors karriärmöjligheter och en stark, väl utbyggd välfärd - bland annat barn- och äldreomsorg - som gör det möjligt för kvinnor att delta på arbetsmarknaden. Skälet är att kvinnor i dag har betydligt lägre livsinkomster än män och tar ett större ansvar för obetalt hemarbete, och att otillräckliga statsbidrag till kommuner och regioner riskerar att försvaga välfärden och därmed jämställdheten.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade blivit ett annat
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna, MModeraterna, MPMiljöpartiet, VVänsterpartiet
Ja 183–91Nej 81–193
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 18/0/0/4 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 1/90/0/15 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 56/0/0/10 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| SD | Nej | Ja 61/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Avvek från partilinjen
| SAnnika Strandhäll (S, Stockholms kommun) | Ja — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1504 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2, 2025/26:1506 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2, 2025/26:2293 av Linnéa Wickman m.fl. (S), 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 50, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 1-3 och 5 samt 2025/26:3619 av Lina Nordquist m.fl. (L).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 38 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om insatser för att främja ekonomisk jämställdhet, åtgärder för att motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Motförslag
- Motförslaget vill säkerställa att jämställdhetsanalyser genomförs för allt budget- och lagstiftningsarbete. (S) — Reservation 3
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kopplar direkt ihop kvinnors ekonomiska självständighet med en väl utbyggd välfärd: en fungerande förskola och äldreomsorg är en förutsättning för att kvinnor ska kunna lönearbeta, och nedskärningar slår särskilt hårt mot kvinnodominerade yrken.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kopplar direkt ihop kvinnors ekonomiska självständighet med en väl utbyggd välfärd: en fungerande förskola och äldreomsorg är en förutsättning för att kvinnor ska kunna lönearbeta, och nedskärningar slår särskilt hårt mot kvinnodominerade yrken. Motförslagets krav på fortsatt arbete för kvinnors ekonomiska frihet med en stark välfärd som grund är just detta åtagande. Ställningstagandet följer alltså direkt av planen.
- välfärd möjliggör kvinnors arbeteavgörande»En fungerande välfärd, så som bra förskola och trygg äldreomsorg, är också en förutsättning för att många kvinnor ska kunna lönearbeta istället för att göra traditionellt hemarbete.« (valmanifest 2022 ↗)
- omsorg ger ekonomisk självständighet»Att barn- och äldreomsorgen fungerar bra är« (partiprogram ↗)
- nedskärningar drabbar kvinnor»Eftersom välfärdsyrkena är kvinnodominerade så slår neddragningarna särskilt hårt mot kvinnors arbetsvillkor och möjlighet till makt och inflytande.« (valmanifest 2022 ↗)
- ekonomisk självständighet»Starkare ekonomisk självständighet gör att var och en kan organisera« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver lika lön för likvärdigt arbete och vill avskaffa könsmaktsordningen, och pekar särskilt ut att en utbyggd barn- och äldreomsorg är det som gjort kvinnors arbete och självständighet möjlig.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver lika lön för likvärdigt arbete och vill avskaffa könsmaktsordningen, och pekar särskilt ut att en utbyggd barn- och äldreomsorg är det som gjort kvinnors arbete och självständighet möjlig. Den avvisar uttryckligen förslag som låser fast kvinnor i hemmet. Motförslagets krav på fortsatt arbete för kvinnors ekonomiska frihet med en stark välfärd är därmed planens egen linje.
- lika lön för likvärdigt arbeteavgörande»Lika lön för likvärdigt arbete.« (partiprogram ↗)
- välfärd möjliggör kvinnors arbete»I Sverige har viktiga jämställdhetsreformer som förskola och föräldraförsäkring möjliggjort kvinnors självständighet och frihet.« (valmanifest 2022 ↗)
- kvinnor i arbete, inte i hemmet»Fler insatser krävs för att utlandsfödda kvinnor ska komma i arbete och vi säger nej till alla förslag om vårdnadsbidrag eller barnomsorgspeng, som låser fast utlandsfödda kvinnor i hemmet.« (valmanifest 2022 ↗)
- avskaffad könsmaktsordning»Avskaffad könsmaktsordning.« (partiprogram ↗)
Planen kräver uttryckligen höjda löner i kvinnodominerade yrken, en uppvärdering av dessa yrken och att kvinnors livsinkomster ska matcha männens.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen höjda löner i kvinnodominerade yrken, en uppvärdering av dessa yrken och att kvinnors livsinkomster ska matcha männens. Den kopplar också jämställdheten till en stark gemensam välfärd och till kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Motförslagets krav på fortsatt kraftfullt arbete för kvinnors ekonomiska frihet och en väl utbyggd välfärd är därmed planens egen linje.
- höjda kvinnolöneravgörande»höja lönerna i kvinnodominerade yrken till samma nivåer som i mansdominerade yrken med motsvarande ansvar och utbildningskrav.« (valmanifest 2022 ↗)
- jämställda livsinkomster»I vårt nya gröna folkhem kan kvinnor leva gott på ålderns höst när livsinkomsterna matchar männens.« (valmanifest 2022 ↗)
- ojämställd ekonomi ska bort»Lönegap, höga sjukskrivningstal inom kvinnodominerade yrken och ett ofta orättvist« (partiprogram ↗)
- kvinnors etablering»stärk utrikesfödda kvinnors etablering genom SFI kombinerad med praktik och yrkesutbildning och jämställda insatser från arbetsförmedlingen.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet lovar uttryckligen att leda Sverige till större ekonomisk jämställdhet, uppvärdera kvinnodominerade yrken och förbättra arbetsvillkoren i offentlig sektor.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen att leda Sverige till större ekonomisk jämställdhet, uppvärdera kvinnodominerade yrken och förbättra arbetsvillkoren i offentlig sektor. Det vill dessutom göra förskola och fritidsverksamhet tillgänglig för alla just för att stärka jämställdheten och få fler kvinnor i arbete. Motförslagets krav på fortsatt kraftfullt arbete för kvinnors ekonomiska frihet med en välfungerande barn- och äldreomsorg är samma åtagande.
- ekonomisk jämställdhetavgörande»Vi ska dessutom leda Sverige till större ekonomisk jämställdhet.« (valmanifest 2022 ↗)
- uppvärdera kvinnoyrken»Vi vill uppvärdera statusen för kvinnodominerande yrken och förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor, bland annat genom karriärtjänster och rätt till kompetensutveckling.« (valmanifest 2022 ↗)
- tillgänglig barnomsorg»Vi vill göra förskola och fritidsverksamhet tillgänglig för alla, utan att dessa kostnader drabbar kommunerna, för att underlätta integrationen, stärka jämställdheten och ge varje barn en chans att utvecklas tillsammans med pedagoger och andra barn.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler kvinnor i arbete»Vi vill modernisera föräldraförsäkringen så att fler kvinnor kan komma i arbete och göra karriär« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet slår fast att skillnaden i ekonomisk makt mellan kvinnor och män är en central jämställdhetsfråga och att barn- och äldreomsorg av hög kvalitet är centrala för att både kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att skillnaden i ekonomisk makt mellan kvinnor och män är en central jämställdhetsfråga och att barn- och äldreomsorg av hög kvalitet är centrala för att både kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta. Valmanifestet vill öka trycket på arbetsgivare att erbjuda jämställda löner och villkor. Motförslagets krav på fortsatt kraftfullt arbete för kvinnors ekonomiska frihet och en väl utbyggd omsorg följer därmed planen.
- ekonomisk jämställdhetavgörande»Skillnaden i ekonomisk makt mellan kvinnor och män är en central jämställdhetsfråga.« (partiprogram ↗)
- omsorg möjliggör förvärvsarbete»Välfärdstjänster som barn- och äldreomsorg av hög kvalitet är centrala för att både kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta.« (partiprogram ↗)
- jämställda löner och villkor»Vi vill öka trycket på arbetsgivare att erbjuda jämställda löner och villkor, och sänka skatten på sparande så att fler kan bygga upp en buffert.« (valmanifest 2022 ↗)
- kvinnors lönekarriär»Arbetsgivare i offentligt finansierad verksamhet ska vara förebilder i att motverka ofrivillig deltid, något som särskilt drabbar kvinnor, och förbättra möjligheterna till lönekarriär i kvalificerade kvinnodominerade yrken som lärare, sjuksköterska och socialsekreterare.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen definierar jämställdhet som att människor oavsett kön har makt att forma sitt liv och kräver att principen om lika lön för likvärdigt arbete upprätthålls och att kvinnodominerade yrken värderas lika högt.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen definierar jämställdhet som att människor oavsett kön har makt att forma sitt liv och kräver att principen om lika lön för likvärdigt arbete upprätthålls och att kvinnodominerade yrken värderas lika högt. Motförslagets krav på fortsatt arbete för kvinnors ekonomiska frihet och på en väl utbyggd barn- och äldreomsorg ligger i linje med detta. Planen betonar samtidigt att stödet till barnfamiljer ska göra det möjligt att prioritera tid med barnen, vilket är en gräns för hur målet får uppnås.
- makt att forma sitt eget livavgörande»Jämställdhet är att människor, oavsett kön, har makt att« (partiprogram ↗)
- lika lön för likvärdigt arbete»Principen om lika lön för likvärdigt arbete är grundläggande och ska« (partiprogram ↗)
- uppvärdera kvinnodominerade yrken»yrkesområden som vård, omsorg och undervisning ska värderas lika högt som traditionellt« (partiprogram ↗)
- valfrihet för barnfamiljer»Det offentligas stöd till barnfamiljer ska vara så utformat att det blir ekonomiskt möjligt för« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen har ett eget avsnitt om ökad ekonomisk jämställdhet och slår fast att ökad självförsörjning ger ökad egenmakt, med konkreta åtaganden om minskat ofrivilligt deltidsarbete, färre delade turer och flexiblare föräldraförsäkring.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen har ett eget avsnitt om ökad ekonomisk jämställdhet och slår fast att ökad självförsörjning ger ökad egenmakt, med konkreta åtaganden om minskat ofrivilligt deltidsarbete, färre delade turer och flexiblare föräldraförsäkring. Det är just kvinnors karriärmöjligheter och deltagande på arbetsmarknaden som motförslaget vill stärka. Planen delar däremot inte premissen att en utbyggd välfärd i sig är svaret.
- självförsörjning ger egenmaktavgörande»Ökad självförsörjning ger ökad egenmakt.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskat ofrivilligt deltidsarbete»Minska det ofrivilliga deltidsarbetet« (valmanifest 2022 ↗)
- flexiblare föräldraförsäkring»Öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen och göra fler dagar till dubbeldagar« (valmanifest 2022 ↗)
- kvinnors arbetsmarknadsdeltagande»Kvinnor i Sverige förvärvsarbetar fortfarande i lägre utsträckning än män och är sjukskrivna i högre utsträckning.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att både kulturella normer och bidragssystem som tenderar att låsa kvinnor till hemmet ska motverkas, och vill förbättra status och arbetsvillkor i de kvinnodominerade yrkena.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att både kulturella normer och bidragssystem som tenderar att låsa kvinnor till hemmet ska motverkas, och vill förbättra status och arbetsvillkor i de kvinnodominerade yrkena. Det är i sak vad motförslaget efterfrågar för kvinnors ekonomiska självbestämmande och arbetsmarknadsdeltagande. Planen avvisar däremot åtgärder som syftar till samma utfall på gruppnivå, vilket begränsar stödet.
- kvinnors arbetsmarknadsdeltagandeavgörande»Både kulturella normer och bidragssystem som tenderar att låsa kvinnor till hemmet ska motverkas.« (valmanifest 2022 ↗)
- bättre villkor i kvinnoyrken»Förbättra status, arbetsvillkor samt öka företagshälsovård i kvinnodominerade yrken« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till utfallsstyrning»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till EU-styrd lönebildning»Men den svenska modellen hotas för närvarande av förslag från EU om gemensamma regler för lönebildning, arbetslöshetsersättning och det sociala skyddsnätet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:AU11)
- Betänkandets fulltext (HD01AU11)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1027 — Islamofobi och antisemitism av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1028 — Ett land i förändring av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1057 — Stärkt religionsfrihet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:13 — Nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten av Josef Fransson (SD)
- Motion 2025/26:1504 — Stärkt skydd för arbetstagares integritet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1505 — Hbtqi-personers utsatthet i Sverige och världen av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1506 — Jämställt Sverige - mot mäns våld och ekonomisk ojämlikhet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1618 — Politik för sverigefinnar av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:171 — Politik för äldres rättigheter och välmående av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:1790 — Åtgärder mot ålderism i arbetslivet av Marie Nicholson (M)
- Motion 2025/26:2293 — Rätt till heltidsarbete och tryggare anställningar för kvinnor av Linnéa Wickman m.fl. (S)
- Motion 2025/26:2306 — Metoder för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet av Dzenan Cisija (S)
- Motion 2025/26:2651 — Ålderism inom arbetslivet av Anders Ekegren (L)
- Motion 2025/26:2778 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2786 — En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2788 — Rättsväsendet av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2830 — Mot åldersdiskriminering i rekrytering av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2025/26:2834 — Ett jämställt samhälle av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
- Motion 2025/26:2864 — Översyn av oskäliga påföljder i diskrimineringslagstiftningen av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M)
- Motion 2025/26:3188 — Familjerätt, socialtjänst, hbtqi-frågor och funktionsrätt av Martina Johansson m.fl. (C)
Källa: Sveriges riksdag