2026-03-182025/26:UbU16 · p.1UbUUtbildning
Undantag från krav på legitimation
Undantag från kravet på lärarlegitimation
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur stor andel av lärarna i vissa skolor, särskilt engelskspråkiga skolor, som kan vara obehöriga, vilket har betydelse för undervisningens kvalitet och för elevernas möjligheter att lära sig svenska.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om nuvarande undantag från kravet på lärarlegitimation - som gör det möjligt bl.a. för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare - ska finnas kvar i avvaktan på att regeringen eventuellt ser över systemet, eller om en översyn ska tillsättas nu och undantaget för engelskspråkiga skolor tas bort snarast.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning men avstyrker motionerna om att se över undantagen från legitimationskravet. Skälet är att den rådande bristen på legitimerade lärare och förskollärare redan påverkar förutsättningarna för systemet, samtidigt som legitimationen fyller en viktig funktion, och att regeringen själv bedömer att det kan finnas skäl att se över undantagen och kan komma att återkomma i frågan.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S, V, C, MP)
Reservationen (S, V, C, MP) vill att det utreds vilka undantag från kravet på lärarlegitimation som fortfarande är motiverade, och att undantaget som gör det möjligt för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare tas bort snarast. Skälet är att legitimationen är viktig för förtroendet för svensk skola och för att undvika att huvudmän systematiskt anställer obehöriga lärare, samt att alla barn som växer upp i Sverige bör få lära sig svenska med svenska som huvudspråk i skolan.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/15/0/7 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Nej 0/21/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 10/0/0/6 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:973 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9, 2025/26:3722 av Daniel Riazat (-) yrkande 14, 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 55, 2025/26:3844 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3851 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp. Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation. Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill utreda och avskaffa undantag från kravet på lärarlegitimation. (S, V, C, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill avskaffa marknadsskolan och beskriver det privatiserade skolsystemet som ett misslyckande där kvaliteten offras.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill avskaffa marknadsskolan och beskriver det privatiserade skolsystemet som ett misslyckande där kvaliteten offras. Att skolor systematiskt kan anställa obehöriga lärare genom ett undantag är ett sådant systemfel, och planen kräver samtidigt en likvärdig och kompensatorisk skola med fler lärare. En översyn av undantagen och ett avskaffat undantag för engelskspråkiga skolor stöds därför i sak, även om planen inte uttalar sig om språkfrågan.
- avskaffa marknadsskolanavgörande»Vänsterpartiet vill avskaffa marknadsskolan med start nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig och kompensatorisk skola»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjd kvalitet i utbildningen»Vi vill göra stora investeringar i att höja kvaliteten i utbildningssystemet.« (partiprogram ↗)
- marknadsskolan som misslyckande»Marknadsskolan är ett historiskt misslyckande, som visar vilka« (partiprogram ↗)
Planen kräver högkvalitativ undervisning i alla skolor och ökad statlig rådighet på skolområdet, vilket talar för att undantagen från legitimationskravet ses över så att skolor inte systematiskt anställer obehöriga.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver högkvalitativ undervisning i alla skolor och ökad statlig rådighet på skolområdet, vilket talar för att undantagen från legitimationskravet ses över så att skolor inte systematiskt anställer obehöriga. Planen driver dessutom genomgående språkkrav och att alla ska behärska svenska, vilket bär kravet på att undantaget för engelskspråkiga skolor tas bort. Frågan om legitimationsundantag berörs inte direkt.
- kvalitet i all undervisningavgörande»Högkvalitativ undervisning i alla svenska skolor.« (partiprogram ↗)
- språkkrav i välfärdens yrken»Genom språkkrav och utbildningsinsatser vill vi säkerställa att alla som jobbar i välfärden talar god svenska.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig styrning av skolan»Ökat statligt ansvar och stärkt rådighet på skolområdet.« (partiprogram ↗)
- språkkrav för anställda»Vi vill införa språkkrav för anställda inom förskola och äldreomsorg, med möjlighet till språkutbildning för den som inte har tillräckliga kunskaper.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens åtagande om en god och likvärdig utbildning i hela landet, tillsammans med kritiken mot marknadsskolan, talar för att undantag som låter enskilda skolor systematiskt anställa obehöriga lärare ses över och tas bort.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens åtagande om en god och likvärdig utbildning i hela landet, tillsammans med kritiken mot marknadsskolan, talar för att undantag som låter enskilda skolor systematiskt anställa obehöriga lärare ses över och tas bort. Planen vill också höja läraryrkets status genom löner och arbetsmiljö. Däremot bär planen inte motförslagets språkargument: rätten till modersmålsundervisning värnas uttryckligen.
- likvärdig utbildning i hela landetavgörande»En god och likvärdig utbildning, tillgänglig i hela landet« (partiprogram ↗)
- kritik mot marknadsskolan»Marknadsskolan har bidragit till att förstärka klyftorna i samhället.« (partiprogram ↗)
- attraktivt läraryrke»göra det attraktivt att vara lärare genom att säkra höjda löner och en god arbetsmiljö i skolan.« (valmanifest 2022 ↗)
- rätt till modersmålsundervisning»Rätten till modersmålsundervisning ska säkerställas och ses som en självklar del av en« (partiprogram ↗)
Planen värnar och vill vidareutveckla det fria skolvalet och föräldrarnas rätt att välja skola, och står för öppenhet mot omvärlden snarare än stängda gränser.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen värnar och vill vidareutveckla det fria skolvalet och föräldrarnas rätt att välja skola, och står för öppenhet mot omvärlden snarare än stängda gränser. Att snarast ta bort undantaget för engelskspråkiga skolor med motiveringen att svenska ska vara huvudspråk inskränker både valfriheten och den internationella öppenhet planen bygger på. Underlaget är svagt, därav låg säkerhet.
- värna det fria skolvaletavgörande»För att uppnå det måste vi värna och vidareutveckla det fria skolvalet, och åtgärda de brister som finns.« (valmanifest 2022 ↗)
- rätt att välja skola»Föräldrarnas och barnens rätt att välja skola är central« (partiprogram ↗)
- öppenhet mot omvärlden»Sverige behöver mer frihandel och internationellt samarbete, inte protektionism och stängda gränser.« (valmanifest 2022 ↗)
- internationellt attraktiv utbildning»utbildningen är attraktiv för utländska studenter och internationella forskare« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att läraryrkets ställning och kvalitet upprätthålls med hjälp av lärarlegitimationen och att svenska ska vara det samhällsbärande språket.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att läraryrkets ställning och kvalitet upprätthålls med hjälp av lärarlegitimationen och att svenska ska vara det samhällsbärande språket. En översyn av vilka undantag från legitimationskravet som är motiverade, inklusive undantaget för engelskspråkiga skolor, ligger i linje med båda åtagandena. Planen behandlar dock inte undantagen direkt, varför slutsatsen är härledd.
- legitimationen värnar kvalitetavgörande»Läraryrkets ställning och kvalitet upprätthålls med hjälp av lärarlegitimationen.« (partiprogram ↗)
- svenska som huvudspråk»Svenska är och ska vara det samhällsbärande språket.« (partiprogram ↗)
- skärpta behörighetskrav»Antagningskraven till lärarutbildningen ska höjas.« (partiprogram ↗)
- svenska språkets betydelse»Bristande språkkunskaper permanentar utanförskap.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslagets bärande skäl är att barn som växer upp i Sverige ska lära sig svenska med svenska som huvudspråk, och planen gör svenska språkets ställning till en förvaltarskapsfråga som bör vara grundlagsskyddad.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Motförslagets bärande skäl är att barn som växer upp i Sverige ska lära sig svenska med svenska som huvudspråk, och planen gör svenska språkets ställning till en förvaltarskapsfråga som bör vara grundlagsskyddad. Kunskap i svenska språket utpekas dessutom som en av nycklarna till integration. Att ta bort undantaget som låter engelskspråkiga skolor anställa obehöriga lärare följer av detta, även om planens stöd för fristående skolors frihet drar åt motsatt håll.
- svenska språkets ställningavgörande»Förvaltarskapsansvaret inbegriper också det svenska språket, vars ställning som majoritetsspråk bör vara grundlagsskyddat.« (partiprogram ↗)
- svenska som integrationsnyckel»Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället är viktiga nycklar till integration.« (partiprogram ↗)
- stöd till fristående skolor»Enskilda eller sammanslutningar av medborgare som bestämmer sig för att driva fristående« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår vakt om det fria skolvalet och om mångfald bland skolor, och vill uttryckligen värna möjligheten att rekrytera och behålla utländsk spetskompetens.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår vakt om det fria skolvalet och om mångfald bland skolor, och vill uttryckligen värna möjligheten att rekrytera och behålla utländsk spetskompetens. Att snabbt ta bort undantaget som gör det möjligt för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare skulle minska den mångfalden. Planens verktyg mot dåliga skolor är granskning och stängning, inte inskränkta undantag.
- fritt skolval bevarasavgörande»Det fria skolvalet gör att alla barn oavsett bakgrund och ekonomi kan välja den skola som passar dem bäst. Den friheten vill vi bevara.« (valmanifest 2022 ↗)
- mångfald i skolsystemet»Det svenska utbildningssystemet ska präglas av mångfald« (partiprogram ↗)
- värna utländsk spetskompetens»Sätta stopp för kompetensutvisningarna« (valmanifest 2022 ↗)
- granskning framför regeländring»Ge Skolinspektionen i särskilt uppdrag att granska och stänga skolor som kan misstänkas främja radikalisering och segregation« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslagets kärna är att undantagen från legitimationskravet ska ses över och att undantaget för engelskspråkiga skolor tas bort, med motivet att barn som växer upp i Sverige ska lära sig svenska med svenska som huvudspråk.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslagets kärna är att undantagen från legitimationskravet ska ses över och att undantaget för engelskspråkiga skolor tas bort, med motivet att barn som växer upp i Sverige ska lära sig svenska med svenska som huvudspråk. Planen gör svenska språket till en bärande princip i skolväsendet och kräver en kunskapsfokuserad skola med lika villkor. Det leder till stöd för kravet.
- undervisning på svenskaavgörande»Alla barn ska också ges möjlighet att bli en del av det svenska samhället och verksamheten ska därför bedrivas på svenska språket.« (valmanifest 2022 ↗)
- svenska språket prioriteras»Prioritera svenska språket inom barnomsorgen« (valmanifest 2022 ↗)
- lika villkor på alla skolor»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor« (valmanifest 2022 ↗)
- skolan som normskapande»Skolan ska göras till en trygg plats för elever och personal, som skapar normer för sammanhållning mellan människor och som fokuserar på kunskap och bildning.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:UbU16)
- Betänkandets fulltext (HD01UbU16)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:3722 — Förbud av aktiebolag i utbildningsväsendet, en jämlik och likvärdig skola av Daniel Riazat (-)
- Motion 2025/26:3810 — Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning av Anders Ygeman m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3844 — med anledning av skr. 2025/26:47 Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation av Isabell Mixter m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3847 — med anledning av skr. 2025/26:47 Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3851 — med anledning av skr. 2025/26:47 Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation av Anders Ygeman m.fl. (S)
- Motion 2025/26:973 — Skolan ska inte vara en marknad av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Regeringens skrivelse 2025/26:47 — Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation
Källa: Sveriges riksdag