2025-05-072024/25:KU28 · p.12KUKonstitution
Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Uppföljning av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Vad som står på spel: Kommissionen har pekat på historisk assimileringspolitik som skadat språket och kulturen hos tornedalingar, kväner och lantalaiset, och frågan är hur snabbt och på vilket sätt staten ska agera på kommissionens slutsatser och förslag om upprättelse.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om hur den ska agera på Sannings- och försoningskommissionens slutbetänkande om tornedalingar, kväner och lantalaiset, eller om regeringens pågående beredning av betänkandet ska få fortsätta utan ett sådant tillkännagivande.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet noterar de åtgärder som redan vidtagits efter kommissionens förslag och att betänkandet fortfarande bereds inom Regeringskansliet, och ser därför inte skäl att nu förorda ett tillkännagivande om kommissionen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 15 (S)
Reservanten vill att regeringen fortsätter att ta till sig kommissionens utredning och i första hand erkänner de historiska kränkningarna mot minoriteten, men också överväger andra förslag från utredningen, eftersom kommissionen visat hur assimileringspolitiken skadat språk, kultur och identitet och att staten och kyrkan har ett moraliskt ansvar för gottgörelse.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 15 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: VVänsterpartiet
Ja 214–93Ja 193–114
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Ja 16/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 20.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen erkänner de historiska kränkningarna och överväger förslagen från utredningen. (S) — Reservation 15
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att den svenska staten historiskt utsatt urfolk och nationella minoriteter för allvarliga oförrätter och att Sverige har en särskild uppgift att stärka deras rättigheter till identitet, språk och kulturarv.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att den svenska staten historiskt utsatt urfolk och nationella minoriteter för allvarliga oförrätter och att Sverige har en särskild uppgift att stärka deras rättigheter till identitet, språk och kulturarv. Att först erkänna de historiska kränkningarna mot tornedalingar, kväner och lantalaiset och därefter gå vidare med utredningens förslag är ett direkt genomförande av det åtagandet. Planen betonar också att kunskapen om dessa strukturer behöver spridas.
- erkänna historiska oförrätteravgörande»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
- särskilt ansvar för urfolk och minoriteter»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
- språk och kulturarv som rättighet»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
- sprida kunskap om strukturerna»Sverige behöver överhuvudtaget bygga upp och sprida kunskap om« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet åtar sig att hävda och stödja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla eget språk och kultur, och slår fast att partiet är antirasistiskt och vill verka för interkulturalitet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet åtar sig att hävda och stödja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla eget språk och kultur, och slår fast att partiet är antirasistiskt och vill verka för interkulturalitet. Ett erkännande av de historiska kränkningarna mot tornedalingar, kväner och lantalaiset följer av den grundsynen. Planen behandlar dock inte kommissionen som sådan.
- stöd till nationella minoriteteravgörande»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
- antirasistiskt parti»Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar« (partiprogram ↗)
- interkulturalitet»Vi socialdemokrater vill verka för interkulturalitet, som är ett utbyte mellan människor med« (partiprogram ↗)
Planen kräver att de nationella minoriteternas särskilda ställning, kultur och språk respekteras och stärks och att Sverige arbetar för mänskliga rättigheter nationellt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att de nationella minoriteternas särskilda ställning, kultur och språk respekteras och stärks och att Sverige arbetar för mänskliga rättigheter nationellt. Den slår också fast att strukturell diskriminering ska upphöra. Att erkänna de historiska kränkningarna mot tornedalingar, kväner och lantalaiset och därefter gå vidare med utredningens förslag ligger i linje med dessa åtaganden.
- stärkta minoritetsrättigheteravgörande»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
- minoriteternas särskilda ställning»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget« (partiprogram ↗)
- upprättelse för strukturellt förtryck»Strukturell diskriminering och rasism ska upphöra.« (partiprogram ↗)
- MR även inrikes»mänskliga rättigheter nationellt och internationellt.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Manifestet lovar att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, vilket bär kravet på att de historiska kränkningarna mot tornedalingar, kväner och lantalaiset erkänns och att beredningen förs vidare.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Manifestet lovar att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, vilket bär kravet på att de historiska kränkningarna mot tornedalingar, kväner och lantalaiset erkänns och att beredningen förs vidare. Partiprogrammet slår fast att strukturer som förtrycker eller diskriminerar människor ska bekämpas och att ingen ska missgynnas på grund av härkomst. Ett erkännande är just ett sådant uppgörande med en assimileringspolitik.
- stärkt minoritetsskyddavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och grundlagsskydda rätten till abort och reproduktiv hälsa.« (valmanifest 2022 ↗)
- bekämpa förtryckande strukturer»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
- motverka diskriminering»Diskriminering, strukturell rasism och intolerans, i alla dess former, ska motverkas.« (partiprogram ↗)
- ingen missgynnas för sin härkomst»Vi måste fortsätta arbetet för ett Sverige där ingen missgynnas på grund av kön, härkomst eller funktionsnedsättning« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår uttryckligen fast att tornedalingarnas ställning som nationell minoritet ska upprätthållas och att det offentliga ska understödja språk och kultur med minoritetsspråksprofil.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår uttryckligen fast att tornedalingarnas ställning som nationell minoritet ska upprätthållas och att det offentliga ska understödja språk och kultur med minoritetsspråksprofil. Ett erkännande av de historiska kränkningarna och fortsatt beredning av kommissionens förslag ligger i linje med detta åtagande. Planen kräver också att alla elever får kunskap om Sveriges nationella minoriteter och att kulturarvet hålls levande.
- nationella minoriteters ställningavgörande»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
- stöd till minoritetsspråk»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
- kunskap om minoriteter»Skolan ska ge alla elever kunskap om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråk.« (partiprogram ↗)
- levande kulturarv»Kulturarvet – vårt gemensamma minne i form av historiska lämningar, kulturlandskap, arkiv, traditioner, dialekter och annat – utvecklas ständigt genom att samtiden ger sitt bidrag.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen lyfter fram försoning mellan folkgrupper som en viktig del av politiken och gör det till en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser att behålla och vidareutveckla sin kultur.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen lyfter fram försoning mellan folkgrupper som en viktig del av politiken och gör det till en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser att behålla och vidareutveckla sin kultur. Att först erkänna de historiska kränkningarna mot tornedalingar, kväner och lantalaiset och därefter pröva utredningens övriga förslag följer av detta och av att språken beskrivs som en värdefull del av den svenska kulturen. Utskottets beredningsskäl berörs inte av planen.
- försoning mellan folkgrupperavgörande»En viktig del av den internationella politiken är tanken om försoning mellan folkgrupper« (partiprogram ↗)
- stöd till minoriteters kultur»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla« (partiprogram ↗)
- minoritetsspråkens ställning»stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
- förvaltarskap om kulturarvet»En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen behandlar inte sannings- och försoningskommissionen eller de nationella minoriteterna.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte sannings- och försoningskommissionen eller de nationella minoriteterna. Närmast liggande princip är att majoriteten aldrig får göra vad den vill mot minoriteten och att rättigheter och möjligheter ska gälla lika för alla, vilket talar för att historiska kränkningar mot en minoritet erkänns. Planen ger dock inget stöd för några bestämda gottgörelseåtgärder utöver det.
- skydd för minoriteteravgörande»Majoriteten får aldrig göra vad den vill mot minoriteten.« (valmanifest 2022 ↗)
- lika rättigheter för alla»Sverige ska vara ett fritt och öppet samhälle där rättigheter, skyldigheter och möjligheter gäller lika för alla.« (valmanifest 2022 ↗)
- skydd för fri- och rättigheter»Stärka domstolarnas oberoende och skyddet för medborgarnas fri- och rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen undantar uttryckligen de nationella minoriteterna från allmänna assimileringssträvanden och vill ge dem långtgående kulturell autonomi, med den tornedalsfinska nationen som ett namngivet exempel.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen undantar uttryckligen de nationella minoriteterna från allmänna assimileringssträvanden och vill ge dem långtgående kulturell autonomi, med den tornedalsfinska nationen som ett namngivet exempel. Ett erkännande av de historiska kränkningar som assimileringspolitiken orsakat följer av den hållningen. Planen säger däremot inget om gottgörelse eller om kommissionens övriga förslag, varför slutsatsen är härledd.
- kulturell autonomi för minoriteteravgörande»ska de som grupper undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi« (partiprogram ↗)
- erkända nationella minoriteter»Närliggande exempel på detta är den svenska statens relation till de samiska och tornedalsfinska nationerna« (partiprogram ↗)
- värna minoriteters kultur»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- kulturer ska erkännas»De skilda kulturerna är mänsklighetens gemensamma arv och bör erkännas och skyddas till allas gagn.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:KU28)
- Betänkandets fulltext (HC01KU28)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1071 — Utredning om älvdalskans status som språk för ett framtida erkännande som landsdelsspråk av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD)
- Motion 2024/25:1288 — Teckenspråk av Carita Boulwén (SD)
- Motion 2024/25:1321 — Politik för tornedalingar, kväner och lantalaiset av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1421 — Nationella minoriteter och urfolk i Sverige av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:171 — Tornedalingar som urfolk av Cecilia Engström och Magnus Oscarsson (båda KD)
- Motion 2024/25:1745 — Politik för minoriteter av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1746 — Politik för romer av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1747 — Politik för sverigefinländarna av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1754 — Politik för samer av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1932 — Språk och litteratur av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1935 — Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:2372 — Älvdalska - ett eget språk av Malin Höglund (M)
- Motion 2024/25:2643 — En rättvis framtid: strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3040 — Judiskt liv i Sverige av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3110 — Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Lawen Redar m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3159 — Konstitution och demokrati av Malin Björk m.fl. (C)
- Motion 2024/25:3193 — Utgiftsområde 1 Rikets styrelse av Ida Karkiainen m.fl. (S)
- Motion 2024/25:61 — Åtgärder för att motverka den muslimska antisemitismen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Källa: Sveriges riksdag