Skolans digitalisering

Planen kräver att skolan bygger på en människosyn och pedagogik grundad i vetenskap, vilket är precis motförslagets krav på att digitaliseringen vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Planen vill dessutom att staten tar huvudansvaret för skolan, vilket svarar mot att strategiska beslut ska ligga på staten. Kravet att även landsbygds- och glesbygdsskolor får goda förutsättningar följer av planens krav på likvärdig utbildning oavsett var man bor.

• vetenskapligt grundad pedagogikavgörande»grundad i vetenskap och inriktad på att stärka människors möjligheter« (partiprogram ↗)
• statligt huvudansvar för skolan»För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar« (partiprogram ↗)
• likvärdig utbildning i hela landet»Det ska inte spela någon roll om du bor i ett miljonprogramsområde eller på landsbygden, rätten till likvärdig utbildning och bildning är grundläggande.« (valmanifest 2022 ↗)
• brett skoluppdrag»Vi vill se en skola med ett brett uppdrag« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet ställer hög kvalitet som grundläggande krav på all utbildning och vill att pedagogisk forskning utvecklar undervisningsmetoderna, samtidigt som tillgången till skola ska vara likvärdig i hela landet. En nationell strategi för en digitalisering byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet, med särskild hänsyn till glesbygdsskolor, följer av dessa åtaganden. Planen talar därför för motförslagets krav.

• hög kvalitet i utbildningenavgörande»Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning.« (partiprogram ↗)
• vetenskaplig grund för undervisning»lärarutbildning och pedagogisk forskning som bidrar till att utveckla« (partiprogram ↗)
• likvärdig skola i hela landet»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)
• alla barn ska lyckas»Skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att en bra skola har tydlig koppling till forskning och kontinuerligt tar in nya rön, och att politikens uppgift är att skapa förutsättningar snarare än att detaljstyra pedagogen. Den ser också skolbibliotek och IT som centrala pedagogiska resurser och vill värna utbildning i hela landet, inklusive byskolor. En nationell strategi för ansvarsfull digitalisering med tydlig ansvarsfördelning följer av detta.

• skola på vetenskaplig grundavgörande»bra skola har tydlig koppling till forskning och tar« (partiprogram ↗)
• professionen genomför»lärarens kompetens. Politikens uppgift är inte att« (partiprogram ↗)
• IT som pedagogisk resurs»samhällsmedborgare. Skolbiblioteken och IT är« (partiprogram ↗)
• utbildning i hela landet»Byskolor, folkhögskolor, regionala högskolor och« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet kräver digitalisering på lika villkor oavsett var man bor, vilket direkt bär kravet på att en nationell strategi stärker förutsättningarna även för landsbygds- och glesbygdsskolor. Planen vill att små skolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta och att kunskap inhämtas med nya redskap och modern teknik. Att grundläggande färdigheter måste prioriteras talar för att digitaliseringen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.

• digitalisering på lika villkoravgörande»Digitalisering på lika villkor, oavsett var man bor, är en förutsättning för demokrati och möjliggör decentralisering.« (partiprogram ↗)
• landsbygdens skolor»Skolan ska bli bättre och mer likvärdig i hela landet. Det fria skolvalet ska värnas och små skolor och förskolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet.« (valmanifest 2022 ↗)
• modern teknik i undervisningen»kunskap inhämtas med nya redskap, modern pedagogik och teknik« (partiprogram ↗)
• grundläggande färdigheter först»Att tidigt ge grundläggande färdigheter - som att kunna läsa, skriva och räkna - måste prioriteras« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill att staten tar över huvudmannaskapet för skolan, vilket ligger nära motförslagets krav på att staten ansvarar för de strategiska besluten om digitaliseringen medan huvudmännen svarar för genomförandet. Planen kräver också bättre IT-kapacitet utanför städer och i glesbygd, vilket bär kravet på stärkta förutsättningar för landsbygdsskolor. Samtidigt är planens läromedelssatsning en påminnelse om att digitala verktyg inte får tränga undan riktiga skolböcker.

• statligt huvudmannaskapavgörande»Huvudmannaskapet för den offentliga grund- och gymnasieskolan ska därför vara statligt.« (partiprogram ↗)
• IT-kapacitet i glesbygd»Särskilt viktigt är det att möjliggöra bättre IT-kapacitet utanför städer och i glesbygd.« (partiprogram ↗)
• riktiga läromedel»En storsatsning på läromedel måste göras så att eleverna får riktiga skolböcker och landets lärare slipper stå och kopiera.« (valmanifest 2022 ↗)
• lärarens professionella ansvar»Det ska tydligt framgå i skollagen att läraren har huvudansvaret för hur undervisningen läggs upp« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen prioriterar basfärdigheterna läsa, skriva och räkna och kräver att utvärderingar görs av elevernas kunnande så att brister kan åtgärdas tidigt, vilket bär kravet på att digitaliseringen bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Ansvarsfördelningen i motförslaget, med staten som strategisk beslutsfattare och huvudmännen som genomförare, svarar mot planens subsidiaritetsprincip. Att glesbygdsskolors förutsättningar särskilt beaktas följer av att alla oavsett bostadsort ska få del av samhällets grundläggande rättigheter.

• basfärdigheter i grundskolanavgörande»färdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna.« (partiprogram ↗)
• uppföljning av kunskapsresultat»Det är viktigt att utvärderingar görs av elevernas kunnande« (partiprogram ↗)
• rätt makt på rätt plats»Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska« (partiprogram ↗)
• likvärdighet oavsett bostadsort»Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att politiska reformer vilar på forskning och beprövad erfarenhet och att staten fastställer och följer upp tydliga kunskapskrav medan huvudmännen genomför - exakt den ansvarsfördelning motförslaget begär. Planen vill dessutom se mer lärarledd undervisning och mätbara faktakunskaper, vilket förutsätter att digitala verktyg används där de bevisligen hjälper. Att bredband klassas som nationell infrastruktur bär kravet på förutsättningar även för glesbygdsskolor.

• statens strategiska ansvaravgörande»Staten har en avgörande uppgift att först och främst fastställa och följa upp tydliga kunskapskrav.« (partiprogram ↗)
• lärarledd undervisning»Vi vill se mer lärarledd undervisning.« (valmanifest 2022 ↗)
• bredband i hela landet»Klassa bredband som nationell infrastruktur och prioritera därefter« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_blockerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att skolan i högre grad ger utrymme för beprövad pedagogik och bygger på vetenskap i stället för pedagogiska experiment. Att skolans digitalisering ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet är samma krav tillämpat på digitala verktyg. Planen vill dessutom att staten tar ansvar för en jämbördig skolgång och bedriver en politik för hela Sverige, vilket täcker kravet på stärkta förutsättningar för landsbygdsskolor.

• beprövad pedagogikavgörande»Skolan ska i högre grad ge utrymme för beprövad pedagogik och få en tydligare normskapande roll i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• vetenskaplig grund»Vi tror på vetenskap och inser att förvirrande genusteorier får förödande konsekvenser när de omsätts i praktiken.« (valmanifest 2022 ↗)
• statligt ansvar för likvärdig skola»Samtidigt som Sverigedemokraterna förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet för skolan, framförallt för att garantera en jämbördig skolgång för våra elever« (partiprogram ↗)
• politik för hela landet»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.