2024-06-182023/24:FiU20 · p.1FiUEkonomi och finans
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Vad som står på spel: Riktlinjerna styr hur finanspolitiken vägs mot penningpolitiken under lågkonjunkturen och påverkar allt från stödet till kommuner och regioner till arbetslösas omställningsmöjligheter, försvarsanslag och pensionärernas ekonomi.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller den övergripande inriktningen för den ekonomiska politiken - en väl avvägd finanspolitik som fortsätter bekämpa inflationen och investerar i tillväxt utifrån starka statsfinanser, eller ett alternativ som i stället prioriterar högre välfärdsfinansiering, ett systemskifte i finansieringen av vård, skola och omsorg samt höjda pensioner.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bedömning att det nu finns utrymme att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på investeringar i Sverige, med en väl avvägd finanspolitik som fortsätter bekämpa inflationen samtidigt som hushållens köpkraft återställs och strukturella problem inom vård, utbildning och arbetsmarknad åtgärdas.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
Reservationen (S) vill se en ekonomisk politik som bottnar i verkligheten och prioriterar sammanhållning, med besked till regionerna om långsiktig finansiering av sjukvården, ett systemskifte i finansieringen av skola, vård och omsorg genom att räkna upp de generella statsbidragen i takt med kostnaderna, höjda pensioner mot målet 70 procent av slutlönen, en stärkt försvarsförmåga och ökade resurser mot den organiserade brottsligheten, i stället för regeringens skattesänkningar för höginkomsttagare.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | skiljer | säkerhet: medel | uttryckligt |
| C | Ja | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:100 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2023/24:790 av Markus Kallifatides (S), 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 14, 2023/24:2111 av Jesper Skalberg Karlsson och Johanna Hornberger (båda M), 2023/24:2891 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2023/24:2892 av Martin Ådahl m.fl. (C), 2023/24:2893 av Daniel Helldén m.fl. (MP) och 2023/24:2894 av Magdalena Andersson m.fl. (S).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen. Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.
Motförslag
- Motförslaget vill prioritera välfärdsfinansiering och långsiktiga investeringar före skatteminsningar. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen bygger på att de med stora kapitaltillgångar eller höga löner ska bidra mer till välfärden och pekar ut hur sänkta skatter på de förmögna pressar kommuner och regioner till nedskärningar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att de med stora kapitaltillgångar eller höga löner ska bidra mer till välfärden och pekar ut hur sänkta skatter på de förmögna pressar kommuner och regioner till nedskärningar. Motförslagets krav på sammanhållning och långsiktig trygghet för välfärden framför skattesänkningar för höginkomsttagare, besked om sjukvårdens finansiering, kostnadsuppräknade statsbidrag och höjda pensioner motsvarar detta. Kravet på stärkt försvarsförmåga går däremot emot planens motstånd mot militarisering.
- välfärd före skattesänkningaravgörande»Vänsterpartiet har en skattepolitik som ser till vilka behov som finns och där de med stora kapitaltillgångar eller höga löner får bidra mer till välfärden än de gör idag.« (valmanifest 2022 ↗)
- statliga medel till kommuner och regioner»I takt med att skatterna på de mest förmögna minskat ökar trycket på lokal- och regionalpolitiker att höja skatten för att slippa skära ner ytterligare.« (valmanifest 2022 ↗)
- pensioner att leva på»När du blir gammal ska du kunna leva på din pension, inte bara överleva.« (valmanifest 2022 ↗)
- emot militarisering (kvalificerande)»och deeskalering. Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill prioritera välfärdens långsiktiga finansiering framför skattesänkningar för höginkomsttagare, med uppräknade statsbidrag, höjda pensioner mot 70 procent av slutlönen samt stärkt försvar och polis.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill prioritera välfärdens långsiktiga finansiering framför skattesänkningar för höginkomsttagare, med uppräknade statsbidrag, höjda pensioner mot 70 procent av slutlönen samt stärkt försvar och polis. Valmanifestet innehåller exakt dessa åtaganden: ökade statsbidrag till kommuner och regioner, att stora skattesänkningar omöjliggör detta, pensionsmålet 70 procent, kraftigt fler poliser och två procent av BNP till försvaret. Planen stöder därför motförslagets krav.
- ökade statsbidrag till välfärdenavgörande»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
- välfärd före skattesänkningar»Stora skattesänkningar omöjliggör det.« (valmanifest 2022 ↗)
- pensionsmålet 70 procent»Vårt mål är att alla ska få minst 70 procent av slutlönen i pension.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda försvarsanslag»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet åtar sig att de med mest pengar ska bidra mer till välfärden medan de med minst resurser får mer samhällsservice, vilket är motförslagets prioritering av sammanhållning framför skattesänkningar för höginkomsttagare.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig att de med mest pengar ska bidra mer till välfärden medan de med minst resurser får mer samhällsservice, vilket är motförslagets prioritering av sammanhållning framför skattesänkningar för höginkomsttagare. Planen kräver också höjd garantipension och ett reformerat pensionssystem samt stärkta resurser till vård och omsorg, i linje med kraven om sjukvårdens finansiering och höjda pensioner. Kravet på stärkt försvarsförmåga stämmer däremot bara delvis, eftersom planen vill flytta en större andel av försvarets pengar till civilt försvar.
- omfördelning före skattesänkningaravgörande»att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital. De med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd i omställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda pensioner»höja garantipensionen och reformera pensionssystemet med syfte att höja pensionerna, mest för de med de lägsta pensionerna.« (valmanifest 2022 ↗)
- resurser till vården»förbättra vård och omsorg för äldre och stärka resurserna till hemsjukvården.« (valmanifest 2022 ↗)
- civilt försvar prioriteras»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet binder partiet till att sänka det totala skattetrycket och att inte medverka till skattehöjningar, samt till att värna det finanspolitiska ramverket och lägga mer på välfärdens kärna än på bidrag.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet binder partiet till att sänka det totala skattetrycket och att inte medverka till skattehöjningar, samt till att värna det finanspolitiska ramverket och lägga mer på välfärdens kärna än på bidrag. Motförslaget vänder på den prioriteringen genom att ställa uppräknade statsbidrag och ett pensionsmål på 70 procent av slutlönen mot skattesänkningar. Planen avvisar också kortsiktiga populistiska satsningar och vill värna pensionssystemets långsiktiga hållbarhet, vilket talar emot ett politiskt fastställt ersättningsmål.
- sänkt totalt skattetryckavgörande»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- värna det finanspolitiska ramverket»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras. Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till kortsiktiga satsningar»Ett resultatinriktat ledarskap som säger nej till kortsiktiga populistiska satsningar och istället söker långsiktiga och konstruktiva överenskommelser förankrade i mitten.« (valmanifest 2022 ↗)
- hållbart pensionssystem»Vi måste försvara pensionssystemets långsiktiga rättvisa och hållbarhet.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 3,9 procent och styrränta 3,75 procent — Skärper planens krav på att inflationsbekämpning och hushållens marginaler går före nya utgiftsåtaganden; Arbetslöshet 8,6 procent — Ger planens arbetslinje och jobbskattesänkningar ökad tyngd i riktlinjebeslutet
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens ekonomiska linje är att arbetslinjen ska återupprättas genom ett brett jobbskatteavdrag och sjunkande marginalskatter, vilket är oförenligt med en politik som uttryckligen prioriterar bort skattesänkningar för höginkomsttagare.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens ekonomiska linje är att arbetslinjen ska återupprättas genom ett brett jobbskatteavdrag och sjunkande marginalskatter, vilket är oförenligt med en politik som uttryckligen prioriterar bort skattesänkningar för höginkomsttagare. Planen slår samtidigt fast att skattesänkningar inte ska finansieras med sänkta välfärdsambitioner, och den delar kraven på starkare försvar och polis, men den bärande prioriteringen i motförslaget går emot planen.
- brett jobbskatteavdragavgörande»För att stärka arbetslinjen och hushållens ekonomi i ett oroligt ekonomiskt läge vill vi skyndsamt genomföra ett nytt brett jobbskatteavdrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- lägre marginalskatter»De högsta marginalskatterna bör närma sig snittet i OECD.« (partiprogram ↗)
- välfärd utan sänkta ambitioner»Skattesänkningar ska därför inte finansieras genom sänkta ambitioner i välfärdspolitiken.« (partiprogram ↗)
- höjt försvarsanslag»Vi vill därför redan 2025 se ett försvarsanslag om 2 procent av BNP« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet prioriterar välfärdens viktigaste delar, höjd garantipension och fler poliser, vilket är i sak vad motförslaget vill prioritera.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet prioriterar välfärdens viktigaste delar, höjd garantipension och fler poliser, vilket är i sak vad motförslaget vill prioritera. Samtidigt kräver planen återhållsamhet i de offentliga utgifterna och vill sänka skatten för pensionärer, vilket drar mot motsatt håll i avvägningen mot skattesänkningar. Stödet är därför svagt underbyggt.
- välfärdens kärna prioriterasavgörande»Vi prioriterar välfärdens viktigaste delar, samtidigt som vi ger människor utrymme att forma sina egna liv i gemenskap med andra.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda pensioner»Höjd garantipension och höjt bostadstillägg för pensionärer.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt polisförmåga»Fler poliser och höjda polislöner.« (valmanifest 2022 ↗)
- återhållsamhet i utgifterna»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger på sänkt skatt på arbete, värnat överskottsmål och att varje ny reform ska finansieras.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på sänkt skatt på arbete, värnat överskottsmål och att varje ny reform ska finansieras. Motförslaget vill i stället prioritera bort skattesänkningar, räkna upp statsbidragen automatiskt med kostnaderna och binda pensionerna till 70 procent av slutlönen; planen väljer i stället en gas som ger högre pensioner när ekonomin är god. Kraven strider därmed mot planens finanspolitiska ramverk.
- sänkt skatt på arbeteavgörande»Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre« (valmanifest 2022 ↗)
- överskottsmålet värnas»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
- pension efter ekonomins styrka»Införa en ”gas” i pensionssystemet som ger högre pensioner när Sveriges ekonomi är god« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 3,7 procent och styrränta 3,75 procent — Skärper planens krav på återhållsam och finansierad finanspolitik; Arbetslöshet 8,6 procent — Stärker planens arbetslinje framför höjda transfereringar
Planen slår fast att offentliga anslag i första hand ska fokuseras på välfärdens hjärta genom höjda pensioner och medel som säkerställer polis, sjukvård, skola och omsorg i hela landet, och att utgifter ska riktas om till välfärden och rättsväsendet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att offentliga anslag i första hand ska fokuseras på välfärdens hjärta genom höjda pensioner och medel som säkerställer polis, sjukvård, skola och omsorg i hela landet, och att utgifter ska riktas om till välfärden och rättsväsendet. Motförslagets prioritering av välfärdens finansiering, höjda pensioner och stärkt försvars- och polisförmåga framför skattesänkningar för höginkomsttagare ligger i den linjen.
- välfärdens hjärta prioriterasavgörande»Offentliga anslag ska i första hand fokuseras för att stärka välfärdens hjärta genom höjda pensioner och medel som säkerställer att polis, sjukvård, skola och omsorg oavsett var i landet man bor.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda pensioner»Höja pensionerna« (valmanifest 2022 ↗)
- omriktade offentliga medel»Se över offentliga utgifter och rikta om medel till välfärden och rättsväsendet« (valmanifest 2022 ↗)
- långsiktigt finansierat försvar»Garantera den långsiktiga finansieringen av ett starkt försvar« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FiU20)
- Betänkandets fulltext (HB01FiU20)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1519 — En grön klimathandlingsplan för Sverige av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2111 — Utökad budgetgranskning av Jesper Skalberg Karlsson och Johanna Hornberger (båda M)
- Motion 2023/24:2891 — med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2892 — med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition av Martin Ådahl m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2893 — med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2894 — med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition av Magdalena Andersson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:790 — Finanspolitiskt ramverk för klimatomställningen av Markus Kallifatides (S)
- Proposition 2023/24:100 — 2024 års ekonomiska vårproposition
- Regeringens skrivelse 2023/24:96 — Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2023
Källa: Sveriges riksdag