Sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk

Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka de nationella minoriteternas och urfolkens rättigheter till identitet, språk och kulturarv, uttryckligen i ljuset av statens historiska oförrätter. Ett höjt sändningsutbud på samiska, meänkieli och romani chib är ett konkret uttryck för just det åtagandet, och kravet på teckenspråk följer av att alla delar av samhället ska göras tillgängliga. Motförslagets högre ambitioner stöds därför av planen.

• minoriteters språkliga rättigheteravgörande»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion som behöver ses i ljuset av den historien.« (partiprogram ↗)
• historiska oförrätter»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella minoriteter för allvarliga oförrätter.« (partiprogram ↗)
• tillgänglighet för alla»Vi vill skapa ett mer inkluderande samhälle genom att stärka välfärden och göra alla delar av samhället tillgängliga.« (partiprogram ↗)
• brett public service-uppdrag»Vi vill se en stark, bred och självständig roll för public service« (partiprogram ↗)

Planen slår fast rättigheter för nationella minoriteter och vill se kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga och kulturella gränser. En bred, gemensamt finansierad public service ska nå alla, och kulturen ska vara närvarande i alla människors vardag. Högre ambitioner för utbudet på minoritetsspråk och teckenspråk följer av dessa åtaganden, varför motförslaget stöds.

• nationella minoriteters rättigheteravgörande»Rättigheter för nationella minoriteter.« (partiprogram ↗)
• kulturell och språklig mångfald»Kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser.« (partiprogram ↗)
• bred public service»Bred, oberoende och grundlagsskyddad public service som är gemensamt finansierad.« (partiprogram ↗)
• kultur i allas vardag»Kulturen ska vara närvarande i alla människors vardag.« (partiprogram ↗)

Planen kräver att de nationella minoritetsspråken bevaras och utvecklas och att minoriteter och urfolket samerna fullt ut kan tillvarata sina rättigheter enligt internationella konventioner. Den slår också fast att barn ska ha tillgång till kultur på minoritetsspråk och att svenskt teckenspråk omfattas av rätten till modersmål. Motförslagets krav på högre ambitioner för utbudet på minoritetsspråk och teckenspråk följer direkt av dessa åtaganden.

• minoritetsspråken ska utvecklasavgörande»De fem erkända nationella minoritetsspråken: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib« (partiprogram ↗)
• stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
• internationella åtaganden ska uppfyllas»rättigheter de har enligt internationella konventioner, som Sverige har åtagit sig att följa.« (partiprogram ↗)
• teckenspråk som modersmål»Det gäller också barn med svenskt teckenspråk som modersmål.« (partiprogram ↗)

Planen åtar sig uttryckligen att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning. Högre ambitioner för public services utbud på nationella minoritetsspråk och teckenspråk är just en sådan förstärkning, och planen vill dessutom att kultur och mediebevakning ska nå hela landet. Motförslagets krav ligger därmed i linje med planens åtagande.

• stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
• kultur i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet. Kulturen ska vara fri och oberoende« (valmanifest 2022 ↗)
• allsidig mediebevakning»En allsidig, oberoende och livskraftig mediebevakning i hela landet är avgörande för demokratin. Pressfriheten ska skyddas och oberoende public service försvaras.« (valmanifest 2022 ↗)
• allas lika rätt och värde»Alla människor har lika rätt och värde, alla har samma grundläggande rättigheter och skyldigheter.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen slår fast att det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil och att individens möjligheter att använda minoritetsspråk ska stärkas. Den vill också att undervisning i teckenspråk är fritt tillgänglig för alla som behöver det. Högre ambitioner för utbudet på nationella minoritetsspråk och teckenspråk i public service ligger därmed i linje med planens åtaganden.

• medieutbud på minoritetsspråkavgörande»språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
• stärkt minoritetsspråksanvändning»minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas.« (partiprogram ↗)
• tillgängligt teckenspråk»Undervisning i teckenspråk ska vara fritt tillgänglig för alla som behöver det, liksom anpassade« (partiprogram ↗)
• skydd för nationella minoriteter»Skolor med inriktning mot de lagskyddade nationella minoriteterna ska alltid kunna finnas.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Principprogrammet säger uttryckligen att en viktig del av public service-uppdraget är att möta minoriteters behov och önskemål och att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, samt att minoritetsspråken ska tillförsäkras en stark ställning. Motförslagets krav på högre ambitioner för sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk följer direkt av dessa åtaganden.

• public service möter minoriteters behovavgörande»En viktig del av uppdraget är att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål.« (partiprogram ↗)
• stark ställning för minoritetsspråk»Ett sätt att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
• oberoende public service»Betydelsen av oberoende och reklamfria radio- och TV-kanaler utan vinstintressen är stor.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planens mediepolitik handlar om att värna och stärka public services kärnuppdrag samt kraven på saklighet och opartiskhet, inte om att bygga ut utbudet på fler språkområden. Höjda ambitionsnivåer och högre medelstilldelning är dessutom en ny utgift som enligt planen måste rymmas inom överskottsmålet. Planen talar därför emot motförslagets krav.

• fokus på kärnuppdragetavgörande»Värna och stärka public services kärnuppdrag och kravet på saklighet och opartiskhet« (valmanifest 2022 ↗)
• finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
• återhållsam mediepolitik»offentlig finansiering och politiska ambitioner utgör en risk.« (partiprogram ↗)

Planens kulturpolitiska huvudlinje är att skapa sammanhållning kring den svenska kulturen och att minska det offentligas ekonomiska kontroll och kostnader inom mediesfären. Motförslaget kräver högre ambitioner och ökad medelstilldelning för sändningar på minoritetsspråk, vilket utvidgar det offentliga medieuppdraget. Partiprogrammets löfte om kulturell autonomi för nationella minoriteter handlar om undantag från assimilering, inte om utökad statlig finansiering.

• svensk kulturell sammanhållningavgörande»Skapa sammanhållning kring den svenska kulturen och den nationella identiteten« (valmanifest 2022 ↗)
• mindre offentlig mediestyrning»Minska det offentligas ekonomiska kontroll över samtidskulturen och mediesfären« (valmanifest 2022 ↗)
• minoriteters kulturella autonomi»ska de som grupper undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi« (partiprogram ↗)
• återhållsamhet med offentliga medel»Skala bort onödiga utgifter i det offentliga« (valmanifest 2022 ↗)