2025-04-102024/25:SoU22 · p.24SoUHälsa och socialtjänst
Beredskap i hälso- och sjukvården
Privata vårdgivares roll i hälso- och sjukvårdens krisberedskap
Vad som står på spel: Beslutet berör patienter och personal inom både offentlig och privat vård vid kriser, krig eller masskadehändelser, och om beredskapen blir enhetlig oavsett vem som driver vårdverksamheten. Om motionen avslås finns ingen generell lagreglering som säkerställer att privata vårdgivare deltar i krisberedskapen på samma villkor som offentliga.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om lagen ska kräva att alla offentligt finansierade privata vårdgivare med regionavtal omfattas av samma krisberedskapskrav som offentlig vård, eller om detta även fortsättningsvis kan hanteras genom pågående beredskapsarbete utan en sådan lagändring.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet framhåller att god beredskap i hälso- och sjukvården är en prioriterad fråga och pekar på pågående arbete: avsatta medel i budgeten, överenskommelser mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och SKR om ersättning till kommuner och regioner, prioritering av s.k. beredskapssjukhus i strategiskt viktiga områden, en nationell masskadeplan och ett enhetligt triagesystem, samt förslag om att aktivera civilplikt för att stärka personalförsörjningen i vården. Med hänvisning till detta pågående arbete avstyrker utskottet motionen om att i lag utöka kraven på privata vårdgivare.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 33 (V)
Reservationen (V) vill att offentligt finansierade privata vårdenheter i lag ska omfattas av statens krisberedskap på samma villkor som offentlig vård, och att regeringen vidtar åtgärder så att alla privata vårdföretag med regionavtal ingår i regionernas och statens krisberedskap.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 33 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Avstår 0/0/89/17 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/13/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 14/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 56/0/0/12 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/10 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19, 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 37 och 62 samt 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 18 och 19.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och beredskapen inom hälso- och sjukvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Motförslag
- Motförslaget vill avskaffa hyrpersonal i vården genom ett särskilt program för att säkra personalförsörjningen. (V) — Reservation 33
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet kräver att resurserna till vården ökar för att stärka beredskapen inför kriser, katastrofer och krig, och valmanifestet drar slutsatsen av pandemin att privata vårdföretags löften inte räckte.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att resurserna till vården ökar för att stärka beredskapen inför kriser, katastrofer och krig, och valmanifestet drar slutsatsen av pandemin att privata vårdföretags löften inte räckte. Att i lag låta alla privata vårdgivare med regionavtal ingå i den gemensamma krisberedskapen följer av att planen vill sätta punkt för marknadsvården och underordna vinstdrivna aktörer samhällets behov. Planen talar om beredskapen som helhet, inte om just detta lagkrav, därav härledningen.
- stärkt beredskap i vårdenavgörande»och stärka beredskapen inför kriser, katastrofer och krig.« (partiprogram ↗)
- privatiseringar försvagade beredskapen»Konsekvenserna av många år av nedskärningar och privatiseringar syntes i att äldre inte skyddades från smittan trots löften från vårdföretagen« (valmanifest 2022 ↗)
- stopp för marknadsvården»Vi vill sätta punkt för marknadsvården.« (partiprogram ↗)
- vinstförbud i välfärden»Vänsterpartiet vill införa ett totalförbud mot alla vinstdrivande verksamhetsformer inom välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet slår uttryckligen fast att privata vårdgivare ska vara skyldiga att bidra med personal och vårdplatser i händelse av kris eller krig, och att de ska omfattas av samma krav som offentlig verksamhet i fråga om utbildning och offentlighetsprincip.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att privata vårdgivare ska vara skyldiga att bidra med personal och vårdplatser i händelse av kris eller krig, och att de ska omfattas av samma krav som offentlig verksamhet i fråga om utbildning och offentlighetsprincip. Motförslagets krav att alla privata vårdföretag med regionavtal i lag ingår i krisberedskapen är precis detta åtagande. Planen stöder därför kravet.
- skyldigheter för privata vårdgivareavgörande»Privata vårdgivare ska vara skyldiga att bidra med personal och vårdplatser i händelse av kris eller krig.« (valmanifest 2022 ↗)
- samma krav som offentlig vård»Privata vårdgivare ska också erbjuda verksamhetsförlagd utbildning till personalen.« (valmanifest 2022 ↗)
- insyn i privat vård»Offentlighetsprincipen ska gälla även privat vård och omsorg.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt krisberedskap»Arbetet att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet kräver att all offentligfinansierad välfärd oavsett utförare håller hög kvalitet och att välfärdens verksamheter inte hanteras som vilken marknad som helst; meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gälla alla offentligt finansierade välfärdstjänster.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att all offentligfinansierad välfärd oavsett utförare håller hög kvalitet och att välfärdens verksamheter inte hanteras som vilken marknad som helst; meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gälla alla offentligt finansierade välfärdstjänster. Valmanifestet vill dessutom öka anslagen till krisberedskap. Att i lag låta privata vårdgivare med regionavtal omfattas av samma krisberedskapskrav följer av denna likabehandlingsprincip.
- lika krav oavsett utförareavgörande»All offentligfinansierad välfärd oavsett utförare ska« (partiprogram ↗)
- stärkt krisberedskap»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- offentliga regler för privata utförare»Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gälla« (partiprogram ↗)
- välfärden är ingen marknad»Välfärdens verksamheter får inte hanteras som vilken marknad som helst.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen lovar att rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris, vilket omfattar hälso- och sjukvårdens förmåga oavsett vem som driver verksamheten.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen lovar att rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris, vilket omfattar hälso- och sjukvårdens förmåga oavsett vem som driver verksamheten. Att offentligt finansierade privata vårdenheter omfattas av samma beredskapskrav följer också av planens krav på konkurrensneutrala regelverk. Planen värnar valfriheten men det hindrar inte likvärdiga beredskapskrav, så kravet stöds.
- rusta civil beredskapavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt civil beredskap»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
- konkurrensneutrala regelverk»Viktigt är också att näringslivet får konkurrensneutrala regelverk« (partiprogram ↗)
- valfrihet i vården»Vi vill försvara valfriheten inom vård och omsorg och bedriva verksamheten nära vårdtagarna.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att privata och offentliga utförare ska verka på lika villkor och omfattas av samma krav, med statlig tillsyn utifrån nationella normer.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att privata och offentliga utförare ska verka på lika villkor och omfattas av samma krav, med statlig tillsyn utifrån nationella normer. Att offentligt finansierade privata vårdgivare också ska ingå i krisberedskapen följer direkt av den likställigheten. Planens åtagande om statligt ansvar för sjukvårdens beredskap och ett stärkt civilt försvar pekar åt samma håll.
- lika villkor för privat och offentligtavgörande»Privata och offentliga utförare ska verka på lika villkor och ska omfattas av samma« (partiprogram ↗)
- statligt ansvar för vårdberedskap»Staten ska ta ett större ansvar för sjukvårdens strategiska planering, placering av högspecialiserad vård, beredskap och långsiktig kompetensförsörjning.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt civilt försvar»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig tillsyn efter nationella normer»Tillsynen ska ske i statlig regi utifrån nationellt fastställda kvalitetsnormer.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att totalförsvaret har tillräcklig beredskap för att kunna hantera såväl civila katastrofer som militära hot, och att Sverige i princip kan svara för befolkningens försörjning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att totalförsvaret har tillräcklig beredskap för att kunna hantera såväl civila katastrofer som militära hot, och att Sverige i princip kan svara för befolkningens försörjning. Om en stor del av vårdkapaciteten är privat kan den beredskapen inte upprätthållas utan att också dessa vårdgivare omfattas. Planen slår dessutom fast att offentlig, ideell och privat verksamhet ska komplettera varandra.
- beredskap mot samhällskriseravgörande»delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället samt att delta i förebyggande åtgärder för att begränsa riskerna för sådana.« (partiprogram ↗)
- offentligt och privat kompletterar»Offentlig, ideell och privat verksamhet ska komplettera varandra.« (partiprogram ↗)
- nationell försörjningstrygghet»kunna svara för befolkningens livsmedels- och energi« (partiprogram ↗)
- vården prioriteras»Vi prioriterar vården, för alla dem som lider i väntan på vård.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget kräver att offentligt finansierade privata vårdgivare i lag ingår i regionernas och statens krisberedskap på samma villkor som offentliga.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget kräver att offentligt finansierade privata vårdgivare i lag ingår i regionernas och statens krisberedskap på samma villkor som offentliga. Planen vill stärka det civila försvaret med långsiktig planering och bättre beredskapslager av läkemedel och sjukvårdsmateriel, eftersom det militära försvaret annars inte kan lösa sina uppgifter, och den ser välfärden som en kombination av offentligt och privat utförande. Härlett ur detta stöder planen kravet.
- beredskap i sjukvårdenavgörande»Utöver bättre livmedelsberedskap behöver Sverige bygga upp bättre beredskapslager av till exempel läkemedel och sjukvårdsmateriel.« (valmanifest 2022 ↗)
- långsiktig civil beredskap»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- civilt försvar avgörande»Fungerar inte det civila försvaret så kan inte heller det militära försvaret lösa sina uppgifter.« (valmanifest 2022 ↗)
- offentligt och privat tillsammans»välfärdssamhälle kombinerar offentligt och privat i såväl utförande som finansiering.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser och tar uttryckligen fram särskild krislagstiftning för hur samhällets insatser ska kunna samordnas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser och tar uttryckligen fram särskild krislagstiftning för hur samhällets insatser ska kunna samordnas. Krisledningsförmågan ska stärkas hos myndigheter, regioner och kommuner. Att i lag låta skattefinansierade privata vårdgivare ingå i regionernas och statens krisberedskap följer av den ambitionen.
- stärkt krisberedskapavgörande»Sverigedemokraterna vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser som kan uppstå.« (valmanifest 2022 ↗)
- särskild krislagstiftning»Särskild lagstiftning bör tas fram för hur en krisorganisation effektivt ska kunna samordna samhällets insatser vid en kris och hur undantagsåtgärder snabbt ska kunna sättas in av det allmänna.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt krisledning i regionerna»Den operativa krisledningsförmågan behöver stärkas på Regeringskansliet och vid landets myndigheter, regioner och kommuner.« (valmanifest 2022 ↗)
- beredskap för sjukvårdsmateriel»Sveriges självförsörjning av energi, livsmedel och medicinskt material behöver öka och snabbt kunna skalas upp vid långvariga störningar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:SoU22)
- Betänkandets fulltext (HC01SoU22)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1066 — Vård i rättan tid av Gudrun Brunegård (KD)
- Motion 2024/25:1100 — En sömlös vård av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
- Motion 2024/25:1243 — Begränsning av bemanningsföretag inom vården av Jonathan Svensson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:1278 — Föräldrars möjlighet att å barnets vägnar hålla kontakt med vården och apotek av Mikael Oscarsson (KD)
- Motion 2024/25:1326 — Stärkt samarbete och kompetens vid sjukskrivning av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1359 — En jämlik diabetesvård i hela landet av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1360 — En kvalitativ cancervård i framkant av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1362 — En stärkt psykisk hälsa i hela landet av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1363 — En tillgänglig sjukvård i världsklass av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1364 — Folkhälsan i fokus av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1412 — Jämställdhet och diskriminering av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1413 — Krafttag mot hedersrelaterat våld och förtryck av Sara Gille m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1621 — Osteopati av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
- Motion 2024/25:188 — Föräldrars tillgång till sina barns journaler av Catarina Deremar (C)
- Motion 2024/25:1922 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1923 — En bättre hälso- och sjukvård av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1951 — En patientsäkerhetslag på patientens sida av Margareta Cederfelt (M)
- Motion 2024/25:1965 — En patientsäkerhetslag på patientens sida av Margareta Cederfelt (M)
- Motion 2024/25:2017 — Föräldraansvar vid vårdkontakt för 13-åringar av Ludvig Ceimertz och Caroline Högström (båda M)
- Motion 2024/25:2116 — Prövning av förbud mot planerad sjukvård till personer som befinner sig illegalt i Sverige av Lars Beckman (M)
Källa: Sveriges riksdag