2024-03-212023/24:AU6 · p.5AUArbetsmarknad
Åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet m.m.
Åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet
Vad som står på spel: Hur frågan hanteras påverkar om osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män fortsätter att synliggöras och åtgärdas genom befintliga verktyg, och om strukturell diskriminering mot personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden - som visar sig i skillnader i arbetslöshet, löner och upplevd diskriminering vid rekrytering - får en egen utredning. Det berör framför allt arbetstagare och arbetssökande som drabbas av ojämställda löner eller diskriminering.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om nuvarande verktyg som lönekartläggning och Medlingsinstitutets uppföljning räcker för att sluta löneskillnaden mellan kvinnor och män och motverka diskriminering i arbetslivet, eller om regeringen bör tillsätta en särskild utredning om strukturell diskriminering på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på etnisk bakgrund.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna. Utskottet delar motionärernas syn på vikten av att sluta löneskillnaden mellan kvinnor och män, men pekar på att lönekartläggning redan är ett centralt verktyg inom ramen för arbetsgivarnas aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen, att Medlingsinstitutet har i uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löner och inkomster, och att en utredning om att genomföra EU:s lönetransparensdirektiv i svensk rätt redan pågår. Mot den bakgrunden anser utskottet att inga ytterligare åtgärder behövs nu.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 12 (S)
Reservationen (S) vill att regeringen tillsätter en utredning, som även inkluderar röster från de diskriminerade grupperna, för att granska och analysera strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund. Reservanterna hänvisar till att data från Statistiska centralbyrån och forskning visar på skillnader i arbetslöshet och lönenivåer mellan inrikes och utrikes födda samt upplevd diskriminering vid rekrytering av personer med icke-svenskklingande namn, och vill att konkreta åtgärdsplaner tas fram för en mer inkluderande arbetsmarknad.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 12 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/18/6 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/89/0/17 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/13/5 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 11/0/0/5 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 13/0/0/6 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 56/0/0/12 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:76 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 19 och 20, 2023/24:386 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1 och 9, 2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 36, 2023/24:463 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2, 2023/24:1029 av Dzenan Cisija (S), 2023/24:1240 av Martina Johansson (C) yrkande 4, 2023/24:2499 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 37, 2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 9 och 12 samt 2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 50, 64 och 65.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om strategier för att nå ett jämställt samhälle, arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder mot diskriminering i arbetslivet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom dessa områden.
Motförslag
- Motförslaget vill tillsätta en jämställdhetskommission för att granska och ge rekommendationer om hur ett jämställt samhälle kan uppnås. (S) — Reservation 12
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden måste stoppas och beskriver hur personer med utländsk bakgrund har högre arbetslöshet, otryggare anställningar och lägre löner som uttryck för strukturell rasism.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden måste stoppas och beskriver hur personer med utländsk bakgrund har högre arbetslöshet, otryggare anställningar och lägre löner som uttryck för strukturell rasism. En utredning av strukturell diskriminering med fokus på etnisk bakgrund följer direkt av det. Planen kräver dessutom att de som utsätts för rasism själva ges utrymme i det antirasistiska arbetet.
- stoppa rasism på arbetsmarknadenavgörande»Diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden måste stoppas.« (valmanifest 2022 ↗)
- etnifierad arbetsmarknad»personer med utländsk bakgrund har högre arbetslöshet, otryggare anställningsförhållanden och« (partiprogram ↗)
- kamp mot strukturell rasism»Arbetet mot det etnifierade klassamhället kräver både antirasistisk kamp riktad mot den strukturella rasism« (partiprogram ↗)
- de utsattas röster ska höras»framgångsrik antirasism förutsätter att de som på olika sätt utsätts för rasism får utrymme att tillsammans med övriga progressiva och antirasistiska organisationer och människor bedriva en systematisk kamp« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet slår fast att diskrimineringen på arbetsmarknaden ska motarbetas, och partiprogrammet konstaterar att sysselsättning, lön och möjligheter varierar stort beroende på hudfärg, etnicitet och religion.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att diskrimineringen på arbetsmarknaden ska motarbetas, och partiprogrammet konstaterar att sysselsättning, lön och möjligheter varierar stort beroende på hudfärg, etnicitet och religion. Att utreda och analysera strukturell diskriminering med fokus på etnisk bakgrund är ett direkt medel för dessa åtaganden. Planen vill dessutom se fler insatser för att utlandsfödda ska komma i arbete.
- motverka diskriminering i arbetslivetavgörande»Diskrimineringen på arbetsmarknaden ska motarbetas.« (valmanifest 2022 ↗)
- etniska klyftor på arbetsmarknaden»Vi ser idag att sysselsättningsnivå, lön och möjligheter på arbetsmarknaden varierar stort beroende på hudfärg, etnicitet, religion och kulturell tillhörighet.« (partiprogram ↗)
- antirasistiskt parti»Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturell tillhörighet eller religion.« (partiprogram ↗)
- insatser för utrikes födda»Fler insatser krävs för att utlandsfödda kvinnor ska komma i arbete« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att ta fram systematisk statistik för att belysa diskriminering och rasism i samhället, vilket är precis vad motförslagets utredning om strukturell diskriminering på arbetsmarknaden ska göra.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att ta fram systematisk statistik för att belysa diskriminering och rasism i samhället, vilket är precis vad motförslagets utredning om strukturell diskriminering på arbetsmarknaden ska göra. Planen vill också stärka lagstiftningen mot diskriminering. Partiprogrammet konstaterar att människor diskrimineras på grund av etnicitet, namn eller brytning och att den strukturella diskrimineringen finns på alla områden i arbetslivet.
- systematisk statistik om diskrimineringavgörande»ta fram systematisk statistik för att belysa diskriminering och rasism i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
- etnisk diskriminering ska motverkas»Människor diskrimineras på grund av sin etnicitet,« (partiprogram ↗)
- strukturell diskriminering i arbetslivet»diskrimineringen finns på alla områden i arbetslivet« (partiprogram ↗)
- skärpt diskrimineringslagstiftning»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet slår fast att mer måste göras mot diskriminering och att myndigheternas arbete mot diskriminering ska stärkas, och partiprogrammet att arbetsmarknaden inte får placera den med annan etnisk bakgrund i underläge.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att mer måste göras mot diskriminering och att myndigheternas arbete mot diskriminering ska stärkas, och partiprogrammet att arbetsmarknaden inte får placera den med annan etnisk bakgrund i underläge. En utredning av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med fokus på etnisk bakgrund är ett medel för just detta. Planen efterfrågar inte utredningen specifikt, varför stödet är härlett.
- stärkt arbete mot diskrimineringavgörande»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen etnisk särbehandling på arbetsmarknaden»utbildning eller arbete är en grundförutsättning. Arbetsmarknaden får inte systematiskt placera dem som har« (partiprogram ↗)
- utrikes föddas etablering»Fler utrikes födda kvinnor måste få en chans att jobba, lära sig svenska och till fullo komma in i det svenska samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
- motverka strukturell rasism»Diskriminering, strukturell rasism och intolerans, i alla dess former, ska motverkas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att ett effektivt arbete mot diskriminering är en förutsättning för att integrationen ska lyckas, och att staten med kraft ska bekämpa all slags rasism och diskriminering.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att ett effektivt arbete mot diskriminering är en förutsättning för att integrationen ska lyckas, och att staten med kraft ska bekämpa all slags rasism och diskriminering. Att kartlägga strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med fokus på etnisk bakgrund är ett medel för det. Planen vill också modernisera diskrimineringslagen och få fler utrikes födda i arbete.
- effektivt arbete mot diskrimineringavgörande»En förutsättning för att integrationen ska lyckas är ett effektivt arbete mot diskriminering.« (partiprogram ↗)
- staten bekämpar diskriminering»Därför ska staten med kraft bekämpa all slags rasism, diskriminering och intolerans.« (valmanifest 2022 ↗)
- modernisera diskrimineringslagen»Vi vill modernisera diskrimineringslagen, prioritera polisens hatbrottsverksamhet och säkerställa att alla skolor står upp för alla människors lika värde.« (valmanifest 2022 ↗)
- utrikes födda i arbete»Fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete genom reformer av föräldraförsäkringen och flerbarnstillägget och ett mer individualiserat försörjningsstöd.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet och pekar ut jobb och kunskap i svenska som nycklar till integration.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet och pekar ut jobb och kunskap i svenska som nycklar till integration. Motförslagets krav på en utredning av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med fokus på etnisk bakgrund, och på åtgärdsplaner för en mer inkluderande arbetsmarknad, ligger i linje med dessa åtaganden. Planen markerar samtidigt att staten ska underlätta men inte planera och ta kontroll, vilket begränsar hur långtgående åtgärderna bör vara. Någon utredning av detta slag nämns inte i planen.
- lagar mot diskriminering i arbetslivetavgörande»Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas« (partiprogram ↗)
- arbete nyckel till integration»Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället är viktiga nycklar till integration« (partiprogram ↗)
- staten underlättar, styr inte»Staten ska medverka till att underlätta och skapa förutsättningar, men inte planera och ta kontroll« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens förklaring till skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden är misslyckad integration och bristande självförsörjning, och dess svar är krav på anställningsbarhet, språk och arbete.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens förklaring till skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden är misslyckad integration och bristande självförsörjning, och dess svar är krav på anställningsbarhet, språk och arbete. Partiprogrammet hävdar dessutom individen mot kollektivismen och att var och en ska bedömas efter sin person. En utredning som utgår från strukturell diskriminering utifrån etnisk bakgrund ligger vid sidan av den linjen.
- individen före kollektivetavgörande»kommer alltid hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)
- integrationens misslyckande»Samtidigt har integrationen misslyckats. Arbetslösheten är idag fem gånger så hög bland utrikes födda som bland inrikes födda« (valmanifest 2022 ↗)
- krav på anställningsbarhet»Genom att ställa krav på den som är ny i Sverige att göra sig anställningsbar tydliggörs att här räknar vi med att alla blir en del av samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
- individuell bedömning»Det jämlika människovärdet är grunden för likheten inför lagen,« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill utreda strukturell diskriminering som förklaring till skillnaderna på arbetsmarknaden.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill utreda strukturell diskriminering som förklaring till skillnaderna på arbetsmarknaden. Planen ger en annan diagnos: arbetslösheten bland invandrade grupper förklaras av låga kvalifikationer och svaga drivkrafter, och svaret är höjda krav på icke integrerade att göra sig anställningsbara. Planen vill dessutom stoppa positiv särbehandling av nyanlända och motsätter sig myndighetsuppdrag som driver aktivistisk symbolpolitik.
- kvalifikationer förklarar gapetavgörande»Medan arbetslösa i stor utsträckning består av invandrade grupper med låga kvalifikationer och för små drivkrafter eller möjligheter att gå från bidrag till jobb, begränsas många verksamheter av bristande kompetensförsörjning.« (valmanifest 2022 ↗)
- kravbaserad integration»Öka kraven på icke integrerade att göra sig anställningsbara« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen positiv särbehandling»Stoppa den positiva särbehandlingen av nyanlända vad gäller jobb och lägenheter« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till aktivistiska myndighetsuppdrag»anställning av personal på myndigheter som driver aktivistisk symbolpolitik« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:AU6)
- Betänkandets fulltext (HB01AU6)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1029 — Strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund av Dzenan Cisija (S)
- Motion 2023/24:1240 — Företag inom besöksnäringen av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:1396 — Ingen plats för hederskultur i ett demokratiskt och jämställt samhälle av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1524 — Politik för de nationella minoriteterna av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1697 — Ekonomiskt våld i nära relationer av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2023/24:1735 — Ekonomiskt våld av Robert Hannah m.fl. (L)
- Motion 2023/24:2073 — Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2446 — Politik för det samiska folket av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2499 — Jämställdhet på riktigt av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2617 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2621 — Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2636 — Familjerätt av Jennie Nilsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2640 — Utgiftsområde 4 Rättsväsendet av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2664 — Jämställdhetspolitisk motion av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2669 — Rättspolitik av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2691 — En tydlig väg till integration av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2705 — Ett rikare liv för äldre av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:327 — Vitbok om svenska samhällets brott mot hbt-personer av Robert Hannah (L)
- Motion 2023/24:386 — Jämställdhet och diskriminering av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:403 — Svenskt jordbruk av Staffan Eklöf m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag