2025-05-222024/25:UbU15 · p.19UbUUtbildning

Principer för fördelning m.m.

Principer för fördelning av forskningsmedel – bas- eller konkurrensfinansiering

Vad som står på spel: Fördelningsmodellen påverkar hur mycket tid forskare lägger på att söka och administrera medel jämfört med att forska, samt lärosätens möjlighet att själva prioritera forskning – med särskild betydelse för mindre och regionala lärosäten. Berör forskare, lärosäten och Sveriges långsiktiga forskningskvalitet.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om forskningsmedel främst bör fördelas som stabila basanslag till lärosätena, eller i högre grad konkurrensutsättas och styras via externa forskningsfinansiärer utifrån vetenskaplig kvalitetsbedömning.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet delar bedömningen att de nationella investeringarna i forskning och innovation behöver öka markant och välkomnar att medel fördelas på grundval av en vetenskaplig kvalitetsbedömning, med en effektiv och samordnad statlig finansieringsorganisation, bland annat genom att samla ansvaret för forskningsmedel till färre myndigheter. Utskottet avslår därför motionerna om förändrade fördelningsprinciper.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 29 (S)

Reservanten anser att basanslagen är avgörande för nyfikenhetsdriven grundforskning och att en konkurrensutsättning med tyngdpunkt på externa finansiärer gör det svårare för forskare och lärosäten att själva prioritera forskning, ökar beroendet av externa medel och hotar forskning och konkurrenskraft runt om i landet.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 29 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejJa 18/0/0/6avviker från planensäkerhet: höghärlett
Segen reservationNejNej 0/89/0/17följer planensäkerhet: medelberörs ej
MPNejAvstår 0/0/14/4avviker från planensäkerhet: höguttryckligt
CNejAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LJaJa 11/0/0/5följer planensäkerhet: medeluttryckligt
KDNejJa 15/0/0/4avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 58/0/0/10följer planensäkerhet: låghärlett
SDNejJa 63/0/0/9avviker från planensäkerhet: låghärlett

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14, 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12, 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 6-8, 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 8 och 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 6 och 12.

Riksdagens beslut: Regeringen har presenterat forskningspolitiken för åren 2025–2028. I samband med detta presenterade regeringen även ett förslag som innebär att regeringen ska få bestämma regler om att högskolor ska få besluta att en anställning hos dem ska kunna vara förenad med en anställning utanför högskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Idag gäller förenade anställningar på högskolor endast vissa befattningar som exempelvis specialutbildade läkare och tandläkare och regeringens förslag innebär att begränsningen till vissa sektorer eller befattningar kan tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten för kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer och därmed stärka kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om regeringens aviserade utredning om hur ändamålsenlig dagens myndighetsform är för statliga lärosäten. Enligt riksdagen bör en sådan utredning om ändrad organisationsform inte genomföras. Tillkännagivandet kom med anledning av ett förslag i en följdmotion. Riksdagen sa nej till övriga motioner varav cirka 140 förslag kommer från den allmänna motionstiden 2024.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen vill se en utbyggnad av den fria grundforskningen och betonar självständiga akademier utan politisk styrning samt att universitetens finansiering ska värnas.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill se en utbyggnad av den fria grundforskningen och betonar självständiga akademier utan politisk styrning samt att universitetens finansiering ska värnas. Motförslagets invändning att ökad konkurrensutsättning med tyngdpunkt på externa finansiärer försvagar lärosätenas egen förmåga att prioritera följer av dessa åtaganden. Basanslagen är det instrument som bär den nyfikenhetsdrivna forskning planen vill bygga ut.

  • utbyggd fri grundforskningavgörande»utbyggnad av den fria grundforskningen.« (partiprogram ↗)
  • självständiga akademier»självständiga akademier utan politisk styrning« (partiprogram ↗)
  • värna universitetens finansiering»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)
  • investeringar i utbildningskvalitet»Vi vill göra stora investeringar i att höja kvaliteten i utbildningssystemet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejNejföljer planenberörs ej

Partiprogrammet ger staten ett särskilt ansvar att garantera forskningens frihet och att trygga grundforskningen.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet ger staten ett särskilt ansvar att garantera forskningens frihet och att trygga grundforskningen. Starka basanslag är det instrument som låter lärosäten och forskare själva prioritera nyfikenhetsdriven grundforskning, medan ökad konkurrensutsättning flyttar makten till externa finansiärer. Programmet vill också ha en jämn spridning av kunskapscentra över hela landet. Planen stöder därför motförslagets krav.

  • trygga grundforskningenavgörande»ansvar att garantera forskningens frihet och att trygga grundforskningen.« (partiprogram ↗)
  • forskningens betydelse»Forskningen utgör grunden för kunskapsutvecklingen i både samhälle och arbetsliv.« (partiprogram ↗)
  • bred forskning stimuleras»Tvär- och mångvetenskaplig forskning bör stimuleras och« (partiprogram ↗)
  • kunskapscentra i hela landet»utbyggd infrastruktur och en jämn spridning av kunskapscentra över hela landet.« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenuttryckligt

Partiprogrammet slår fast att grundforskning och icke öronmärkt forskningsfinansiering är nödvändiga förutsättningar och att politiska prioriteringar inte får gå ut över grundforskningen eller lärosätenas frihet att själva utforma sin verksamhet.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet slår fast att grundforskning och icke öronmärkt forskningsfinansiering är nödvändiga förutsättningar och att politiska prioriteringar inte får gå ut över grundforskningen eller lärosätenas frihet att själva utforma sin verksamhet. Medelsfördelningen ska dessutom säkra kvalitet för såväl små som stora lärosäten. Motförslagets försvar av basanslagen följer direkt av detta.

  • fri grundforskningavgörande»Grundforskning och forskningsfinansiering som inte är öronmärkt är nödvändiga förutsättningar för framtida kommersiella genombrott och en framgångsrik spetsforskning.« (partiprogram ↗)
  • lärosätens egen prioritering»Detta får dock inte gå ut över grundforskningen eller universitetens och högskolornas frihet att själva utforma sin verksamhet.« (partiprogram ↗)
  • medelsfördelning för hela landet»Systemet för medelsfördelning till universitet och högskolor ska förändras och utformas så att det säkrar en hög kvalitet i både utbildning och forskning för såväl små som stora lärosäten.« (partiprogram ↗)
  • forskning i hela landet»Tillgången på högre utbildning ska vara god i hela landet.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

CCenterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Partiprogrammet kräver att fria lärosäten självständigt kan bedriva högkvalitativ forskning och utbildning, och valmanifestet att politiken håller armlängds avstånd.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet kräver att fria lärosäten självständigt kan bedriva högkvalitativ forskning och utbildning, och valmanifestet att politiken håller armlängds avstånd. Ökad konkurrensutsättning med tyngdpunkt på externa finansiärer flyttar prioriteringsmakten bort från lärosätena, vilket går emot både den akademiska friheten och principen att beslut ska fattas nära dem som berörs. Planen värnar dessutom lärosäten i hela landet.

  • lärosätenas självbestämmandeavgörande»Högre utbildning och fria lärosäten ska självständigt kunna bedriva högkvalitativ forskning och utbildning.« (partiprogram ↗)
  • armlängds avstånd»Den akademiska och konstnärliga friheten liksom den fria kulturen är grundbultar i ett vitalt civilsamhälle. Politiken ska bidra till goda förutsättningar men hålla armlängds avstånd.« (valmanifest 2022 ↗)
  • decentraliserat beslutsfattande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fria universitet gynnar tillväxt»Fria universitet och högskolor gynnar både forskning, utbildning och tillväxt i ett långsiktigt perspektiv.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenuttryckligt

Partiprogrammet slår uttryckligen fast att forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitet och att hög akademisk kvalitet ska leda till ökade resurser.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet slår uttryckligen fast att forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitet och att hög akademisk kvalitet ska leda till ökade resurser. Motförslaget vill i stället tona ned konkurrensutsättningen till förmån för basanslagen. Planen kräver visserligen fortsatt höga forskningsanslag och utrymme för risktagande, men den avgörande principen är kvalitetsbaserad fördelning.

  • kvalitetsbaserad fördelningavgörande»Forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitet.« (partiprogram ↗)
  • resurser efter kvalitet»Hög akademisk kvalitet och stor efterfrågan på utbildningen ska leda till ökade resurser för« (partiprogram ↗)
  • höga forskningsanslag»Fortsatt höga statliga forskningsanslag är nödvändiga.« (partiprogram ↗)
  • utrymme för risktagande»utan även om att ta risker och ifrågasätta invanda frågeställningar.« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver att alla ämnesområden garanteras tillräckliga resurser och att ekonomiskt tillväxttänkande inte får dominera tilldelningen, samt att ämnen vars landvinningar inte direkt omsätts i materiell tillväxt tillförsäkras goda villkor.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att alla ämnesområden garanteras tillräckliga resurser och att ekonomiskt tillväxttänkande inte får dominera tilldelningen, samt att ämnen vars landvinningar inte direkt omsätts i materiell tillväxt tillförsäkras goda villkor. Det talar för starka basanslag framför ökad konkurrensutsättning via externa finansiärer. Att lärosätena ska ha stort självbestämmande gentemot staten pekar åt samma håll.

  • resurser till alla ämnesområdenavgörande»Alla ämnesområden måste garanteras tillräckliga resurser, därför kan ekonomiskt tillväxttänkande inte dominera tilldelningen av resurser till universitets- och högskoleväsendet.« (partiprogram ↗)
  • skydd för grundforskning»måste ämnesområden där landvinningar inte direkt kan omsättas i materiell tillväxt tillförsäkras goda villkor.« (partiprogram ↗)
  • lärosätenas självbestämmande»Tankens frihet är en förutsättning för framgångsrikt kunskapssökande. Universitet och högskolor ska åtnjuta stort mått av självbestämmande i förhållande till staten.« (partiprogram ↗)
  • kvalitetskrav på forskningen»verksamheten vid universiteten och högskolorna ständigt utvärderas så att de håller hög kvalitet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen vill ha ett resursfördelningssystem till högskolan där akademisk kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden premieras i högre utsträckning, och partiprogrammet gör kvalitet och internationell konkurrenskraft styrande för den högre utbildningen.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill ha ett resursfördelningssystem till högskolan där akademisk kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden premieras i högre utsträckning, och partiprogrammet gör kvalitet och internationell konkurrenskraft styrande för den högre utbildningen. Motförslaget vill i stället tona ner konkurrensutsättningen till förmån för basanslagen. Planens betoning på bred grundforskning och frihet från politiska pekpinnar drar åt andra hållet, men prestationslogiken väger tyngre.

  • kvalitetsbaserad resursfördelningavgörande»Arbeta för ett resursfördelningssystem till högskolan så att akademisk kvalitet, genomströmning samt etablering på arbetsmarknaden premieras i högre utsträckning« (valmanifest 2022 ↗)
  • kvalitet styr högre utbildning»Kvalitet och internationell konkurrenskraft ska vara styrande för den högre utbildningen.« (partiprogram ↗)
  • bred grundforskning behövs»Men vi ska också ha en stark och bred grundforskning« (partiprogram ↗)
  • fri forskning»Värna den fria forskningen från politiska pekpinnar« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver att den politiska styrningen av högre utbildning minskar och att akademins självständighet ökar.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver att den politiska styrningen av högre utbildning minskar och att akademins självständighet ökar. Ett försvar för basanslagen, som ger forskare och lärosäten möjlighet att själva prioritera, följer den principen. Samtidigt vill planen att högre utbildning bättre möter arbetsmarknadens behov, så stödet är härlett och inte entydigt.

  • minskad politisk styrningavgörande»Den politiska styrningen av högre utbildning ska minska och akademins självständighet öka.« (valmanifest 2022 ↗)
  • akademisk självständighet»Slå vakt om den högre akademins självständighet« (valmanifest 2022 ↗)
  • anpassning till arbetsmarknaden»Den högre utbildningen ska i högre grad anpassas efter behoven på en framtida arbetsmarknad.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag