Totalförsvarsplikt

Planen bygger totalförsvaret på allmän värnplikt och driver genomgående att de med lägst ersättning ska få mer, med robusta och rättighetsbaserade trygghetssystem. En dagersättning på 146 kronor placerar de totalförsvarspliktiga längst ned i den fördelningen, och en höjning med indexreglering följer av planens fördelningslinje. Dokumenten anger inga belopp, varför slutsatsen är härledd.

• totalförsvar på allmän värnpliktavgörande»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt« (partiprogram ↗)
• höj de lägsta ersättningarna»Genom en politik för högre löner för dem med lägst inkomster så skapas efterfrågan.« (valmanifest 2022 ↗)
• robusta trygghetssystem»Tryggheten i ett samhälle hänger ihop med hur våra trygghetssystem fungerar – a-kassan, sjukförsäkringen, LSS och pensionerna.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver ett folkförsvar med utbyggd värn- och civilplikt och att upprustningen omsätts i fler värnpliktiga, vilket förutsätter villkor som gör plikten möjlig att fullgöra. En indexerad och höjd dagersättning är ett medel för det, i linje med planens allmänna krav på att man ska kunna leva på sin ersättning. Planen uttalar sig dock inte om ersättningsnivåer för totalförsvarspliktiga.

• utbyggt folkförsvaravgörande»Svenskt folkförsvar med utbyggd värn- och civilplikt.« (partiprogram ↗)
• fler värnpliktiga»Vi vill att ökningen ska omsättas i bland annat fler värnpliktiga, modern materiel samt förstärkt militär närvaro över hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
• ersättning att leva på»Alla ska kunna leva på sin lön.« (partiprogram ↗)
• snabbare upprustning»Takten i upprustningen ska öka ytterligare.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen behandlar inte dagersättningen för totalförsvarspliktiga, men den slår fast att ersättningar ska vara tillräckligt höga för en värdig levnadsstandard och att deltagandet i försvaret så långt som möjligt ska bygga på frivillighet, vilket förutsätter rimliga villkor. Planen vill också bygga ut plikten med en civilplikt, vilket ökar antalet som berörs av villkoren. Slutsatsen är därför härledd.

• värdig ersättningsnivåavgörande»Ersättningarna i trygghetssystemen ska vara tillräckligt höga för att säkerställa en värdig« (partiprogram ↗)
• frivillighet i försvaret»Deltagande i det militära försvaret ska så långt som möjligt bygga på frivillighet.« (partiprogram ↗)
• utbyggd plikt»införa en civiltjänstgöring som komplement till värnplikten för att ge fler den kunskap och träning som behövs i kris.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att det militära försvaret rustas snabbt, kraftfullt och långsiktigt och att Sverige ska kunna försvara sitt eget territorium. Rimliga och uppräknade villkor för totalförsvarspliktiga är ett medel för den personalförsörjning som en snabb upprustning kräver. Planen säger dock ingenting om dagersättningens nivå, och den manar samtidigt till att hushålla med skattebetalarnas pengar.

• snabb upprustning av försvaretavgörande»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt.« (valmanifest 2022 ↗)
• eget territorialförsvar»Sverige måste därför kunna försvara sitt eget territorium.« (partiprogram ↗)
• återhållsamhet med utgifter»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver ett väsentligt starkare försvar där antalet värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka och väsentligt fler unga kallas in till plikttjänstgöring. En höjd och indexreglerad dagersättning stärker förutsättningarna för just den utbyggnaden. Planen säger dock ingenting om ersättningsnivåer för totalförsvarspliktiga, så ställningstagandet är härlett ur åtagandet om utbyggd plikt.

• fler värnpliktigaavgörande»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
• utökad plikttjänstgöring»Upprustningen av totalförsvaret gör det befogat att väsentligt fler unga kommer att kallas in till militär eller civil plikttjänstgöring.« (partiprogram ↗)
• höjda försvarsanslag»Vi vill därför redan 2025 se ett försvarsanslag om 2 procent av BNP och därmed skapa tillräckliga förutsättningar att stärka både armen, marinen och flygvapnet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om dagersättningens nivå, men den kräver att totalförsvaret har tillräckliga resurser och att alla medborgare omfattas av totalförsvarsplikt, med värnplikten som väg till folklig förankring och fullt bemannade förband. Rimliga och indexerade villkor för de pliktiga följer av det åtagandet. Slutsatsen är härledd ur allmänna principer, varför säkerheten är låg.

• tillräckliga resurser till totalförsvaretavgörande»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera« (partiprogram ↗)
• folkligt förankrad värnplikt»Värnplikt är ett bra sätt att uppnå folklig förankring och fullt bemannade förband.« (partiprogram ↗)
• allmän totalförsvarsplikt»Alla svenska medborgare ska omfattas av en totalförsvarsplikt.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen prioriterar försvaret hårt: anslagen ska nå två procent av BNP redan 2025, försvarsgrenarna ska stärkas och personalförsörjningen förstärkas. Planen använder också uttryckligen lönevillkor som verktyg för att göra ett samhällsbärande yrke attraktivt, när den riktar en särskild lönesatsning till poliser. En höjd och indexerad dagersättning till totalförsvarspliktiga ligger i linje med den logiken, men planen säger inget om ersättningen som sådan.

• höjda försvarsanslagavgörande»Verka för att försvarsanslagen uppgår till motsvarande 2 procent av BNP redan år 2025« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt personalförsörjning»Förstärka det civila försvarets personalförsörjning« (valmanifest 2022 ↗)
• ersättning som rekryteringsverktyg»Rikta en särskild lönesatsning till poliser – så att fler stannar kvar och söker sig till yrket« (valmanifest 2022 ↗)
• starkare försvarsgrenar(valmanifest 2022)

flags: citat_ej_verifierat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen bygger försvarets personalförsörjning på en blandning av yrkessoldater och värnpliktiga och vill behålla och rekrytera personal genom konkurrenskraftiga villkor, med en garanterad långsiktig finansiering av försvaret. En indexerad och höjd dagersättning är ett villkorsförbättrande medel i den riktningen. Planen anger dock inga ersättningsnivåer, varför ställningstagandet är härlett.

• säkrad personalförsörjningavgörande»Personalförsörjningen inom försvaret behöver säkerställas genom en blandning av yrkessoldater och värnpliktiga.« (valmanifest 2022 ↗)
• konkurrenskraftiga villkor»Sverigedemokraterna vill satsa på att behålla personal och rekrytera tillbaka de som slutat genom konkurrenskraftiga villkor för specialist- och yrkesofficerare.« (valmanifest 2022 ↗)
• långsiktig försvarsfinansiering»Garantera den långsiktiga finansieringen av ett starkt försvar« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.