2023-11-292023/24:FiU1 · p.2FiUEkonomi och finans
Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget
Rambeslutet för statens budget: utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning
Vad som står på spel: Rambeslutet sätter de yttre gränserna för statens samlade utgifter och hur de fördelas mellan områden som sjukvård, försvar och socialförsäkringar under kommande år, och styr därmed utrymmet för alla senare beslut om enskilda anslag.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller vilket förslag till utgiftstak, fördelning av utgiftsramar mellan utgiftsområden och beräkning av statens inkomster som ska ligga till grund för budgeten - regeringens förslag eller ett alternativt förslag med en annan fördelning.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak och till fördelning av utgiftsramar mellan utgiftsområdena, i linje med den inriktning för den ekonomiska politiken som utskottet redan ställt sig bakom.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 5 (S)
Reservanten vill att utgiftstaket, utgiftsramarna och inkomstberäkningen i stället fastställs enligt ett eget alternativt förslag, med hänvisning till egna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, och att regeringen återkommer med ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i linje med detta.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att anta regeringens lagförslag samt att godkänna det som utskottet föreslår.
Nej Stöd för motförslaget: reservation 5 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/93/0/14 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
a) Utgiftstak för staten 2024-2026 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, till 1 747 miljarder kronor för 2024, 1 827 miljarder kronor för 2025 och 1 866 miljarder kronor för 2026. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2-4, 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2, 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2 och 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 2. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2024 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2024 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7, 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5, 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5 och 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 3. c) Övriga utgifter i statens budget 2024 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2024 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 finansplanen punkterna 7, 11 och 12. d) Beräkningen av inkomster i statens budget 2024 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 finansplanen punkt 4 och avslår motionerna 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del och 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5 i denna del. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2023/24:1 Riksdagen a) antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 2. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 3. lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 4. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall, 5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 6. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 7. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 8. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980), 9. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 10. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 11. lag om ändring i tullagen (2016:253), 12. lag om upphävande av lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) i de delar det avser 2 kap. 29 § och antar lagförslaget i övrigt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 finansplanen punkterna 16-21 och 23-28, bifaller delvis proposition 2023/24:1 finansplanen punkt 22 och avslår motionerna 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del och 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5 i denna del. f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:13 punkterna 1 och 2 samt avslår motion 2023/24:2749 av Martin Ådahl (C) yrkandena 1 och 2. g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling, 2. lag om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall, 3. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 4. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 5. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 6. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980), 7. lag om ändring i lagen (2022:889) om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 8. lag om ändring i lagen (2023:000) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:14 punkterna 1-8. h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2023/24:16 Utvidgad tidsgräns för expertskatt Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:16. i) Ålderspensionssystemets utgifter 2024 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 372 929 miljoner kronor för 2024. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 finansplanen punkt 8. j) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2025 och 2026 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt avslår motionerna 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6, 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 4 och 6 samt 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns utvidgad expertskatt avskaffad skatt på plastbärkassar slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill genomföra skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare och öka utgifterna för välfärd och arbetsmarknadspolitik. (S) — Reservation 5
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att betydligt mer resurser måste gå till välfärd, klimatinvesteringar och vård än vad övriga partier föreslår, och att detta ska finansieras genom att kapital och höga inkomster beskattas hårdare.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att betydligt mer resurser måste gå till välfärd, klimatinvesteringar och vård än vad övriga partier föreslår, och att detta ska finansieras genom att kapital och höga inkomster beskattas hårdare. Den nivå på utgiftstak och utgiftsramar som utskottet kallar väl avvägd bygger på motsatt inriktning, med kvarstående skattesänkningar. Ett motförslag som fastställer ramar och inkomstberäkning enligt egna riktlinjer med förändrade skatte- och avgiftsregler ligger därför närmare planens krav än utskottets förslag.
- kraftigt högre utgiftsnivåavgörande»Att vi i Vänsterpartiet anser att mycket mer resurser ska och kan satsas på välfärd, klimatinvesteringar, vård och jobbpolitik än vad de andra partierna gör« (valmanifest 2022 ↗)
- återställ välfärdens finansiering»De massiva skattesänkningar som genomförts av högerpartier och socialdemokrater under många år har resulterat i att det nu finns 350 miljarder mindre per år till välfärden än 1990.« (valmanifest 2022 ↗)
- behovsstyrd skattepolitik»Vänsterpartiet har en skattepolitik som ser till vilka behov som finns och där de med stora kapitaltillgångar eller höga löner får bidra mer till välfärden än de gör idag.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad kapitalbeskattning»innebär en ökad beskattning av kapital och högre skatt på de högsta« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att statens bidrag till kommuner och regioner ska fortsätta öka och att stora skattesänkningar omöjliggör detta, samt att budgetpolitiken bör läggas om till ett balansmål för att frigöra utrymme för nödvändiga investeringar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att statens bidrag till kommuner och regioner ska fortsätta öka och att stora skattesänkningar omöjliggör detta, samt att budgetpolitiken bör läggas om till ett balansmål för att frigöra utrymme för nödvändiga investeringar. Ett alternativt förslag som fastställer utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning enligt egna riktlinjer med andra skatte- och avgiftsregler ligger därmed närmare planen än den redan förordade inriktningen. Planen kräver dessutom progressiva skatter efter bärkraft och en beredskapsskatt för de allra rikaste. Eftersom motförslagets riktlinjer inte preciseras i sak är stödet härlett snarare än uttryckligt.
- ökade välfärdsanslag före skattesänkningaravgörande»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner. Stora skattesänkningar omöjliggör det.« (valmanifest 2022 ↗)
- balansmål i budgetpolitiken»Vi står upp för det finanspolitiska ramverket och vill utveckla det för att möta vår tids samhällsproblem. För att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar vill vi övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjd skatt på de rikaste»Vi vill införa en beredskapsskatt för de allra rikaste.« (valmanifest 2022 ↗)
- progressiv beskattning efter bärkraft»Skatterna ska vara progressiva och tas ut efter bärkraft« (partiprogram ↗)
Planen kräver en statsbudget av helt annan omfattning och inriktning än den utskottet kallar väl avvägd: minst 100 miljarder per år till omställningen, höjda transfereringar till dem med minst resurser och en progressiv beskattning av kapital för att finansiera detta.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en statsbudget av helt annan omfattning och inriktning än den utskottet kallar väl avvägd: minst 100 miljarder per år till omställningen, höjda transfereringar till dem med minst resurser och en progressiv beskattning av kapital för att finansiera detta. Sådana nivåer ryms inte inom de utgiftsramar och den inkomstberäkning utskottet förordar. Planen talar därför för att fastställa utgiftstak, ramar och inkomster enligt en annan uppsättning riktlinjer med förändrade skatteregler. Eftersom motförslagets konkreta innehåll inte anges blir säkerheten låg.
- stora omställningsinvesteringar i budgetavgörande»investera minst 100 miljarder per år i att ställa om så att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland senast år 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
- progressiv beskattning av kapital»att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital. De med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd i omställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda transfereringar»höja garantipensionen och reformera pensionssystemet med syfte att höja pensionerna, mest för de med de lägsta pensionerna.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskade ekonomiska klyftor»De ekonomiska klyftorna ska minska.« (partiprogram ↗)
flags: motforslagets innehall ospecificerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Centerpartiets plan kräver en egen inriktning på budgetpolitiken: det totala skattetrycket ska ner och skatten sänkas särskilt för låga inkomster och småföretag, samtidigt som det finanspolitiska ramverket värnas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Centerpartiets plan kräver en egen inriktning på budgetpolitiken: det totala skattetrycket ska ner och skatten sänkas särskilt för låga inkomster och småföretag, samtidigt som det finanspolitiska ramverket värnas. Ett motförslag som vill fastställa utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning enligt egna riktlinjer med ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler ligger därmed närmare planen än att godta de föreslagna nivåerna som väl avvägda. Planen anger dock inga nivåer för utgiftstaket och motförslagets riktning preciseras inte, vilket gör slutsatsen härledd och osäker.
- sänkt totalt skattetryckavgörande»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- sänkt skatt på arbete»Sverige behöver en ekonomisk politik som skapar fler jobb, mer frihet och starkare hushåll. Därför vill vi sänka skatten, särskilt för dem med lägre inkomster och för de viktiga småföretagen.« (valmanifest 2022 ↗)
- värnat finanspolitiskt ramverk»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras.« (valmanifest 2022 ↗)
- sparsam användning av skattemedel»Beskattning begränsar dock människors självbestämmande, därför bör skattemedel användas sparsamt« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens riktning för budgetpolitiken är att inflationstrycket ska motas, att arbetslinjen ska återupprättas med ett brett jobbskatteavdrag och att reformer ska vara fullt finansierade inom stabila offentliga finanser.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens riktning för budgetpolitiken är att inflationstrycket ska motas, att arbetslinjen ska återupprättas med ett brett jobbskatteavdrag och att reformer ska vara fullt finansierade inom stabila offentliga finanser. Ett alternativt utgiftstak och alternativa utgiftsramar enligt en annan uppsättning riktlinjer, med ytterligare skatte- och avgiftsförändringar, byter ut just denna inriktning. Planen talar därför emot motförslagets krav.
- arbetslinjen och jobbskatteavdragavgörande»För att stärka arbetslinjen och hushållens ekonomi i ett oroligt ekonomiskt läge vill vi skyndsamt genomföra ett nytt brett jobbskatteavdrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- dämpad inflation»Vi vill mota inflationstrycket.« (valmanifest 2022 ↗)
- stabila offentliga finanser»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser« (partiprogram ↗)
- fullt finansierade reformer»Reformen ska vara fullt finansierad« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 6,5 procent och styrränta 4,0 procent — Planens krav på att mota inflationstrycket och hålla reformer finansierade väger tyngre
Motförslaget vill fastställa utgiftstak och ramar enligt en annan uppsättning riktlinjer, vars innehåll inte framgår av ärendet, och planen kan därför inte stödja det.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill fastställa utgiftstak och ramar enligt en annan uppsättning riktlinjer, vars innehåll inte framgår av ärendet, och planen kan därför inte stödja det. Planens egna budgetprinciper är återhållsamhet i de offentliga utgifterna, ansvarsfullt skötta finanser och att den enskilde får behålla mer av sin lön och pension. Utifrån dessa närmast liggande principer avvisas ett obestämt alternativ.
- utgiftsåterhållsamhetavgörande»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
- ansvarsfulla offentliga finanser»ansvarsfullt skötta offentliga finanser« (partiprogram ↗)
- behåll mer av egen inkomst»Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen« (partiprogram ↗)
- sänkt skatt på pension»Sänkt skatt på pension.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens budgetpolitiska åtaganden är ett skattehöjarstopp, värnat överskottsmål och prioritering av rättsväsende, försvar och välfärd.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens budgetpolitiska åtaganden är ett skattehöjarstopp, värnat överskottsmål och prioritering av rättsväsende, försvar och välfärd. Ett alternativt rambeslut som bygger på andra riktlinjer och ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler går inte att förena med de åtagandena. Planen talar därför mot motförslagets krav.
- skattehöjarstoppavgörande»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
- värna överskottsmålet»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- inte högre skattetryck»Sverige har redan ett av världens högsta skattetryck – mer skatt är ingen lösning.« (valmanifest 2022 ↗)
- prioritera statens kärnuppgifter»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget kräver att utgiftstak, ramar och inkomstberäkning fastställs enligt en annan uppsättning riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget kräver att utgiftstak, ramar och inkomstberäkning fastställs enligt en annan uppsättning riktlinjer för den ekonomiska politiken. Planen anger en egen, tydlig inriktning: utgifterna ska omprioriteras till välfärd och rättsväsende, kostnaderna för migration, bistånd och EU-bidrag ska minska och svenska medborgares intressen ska styra. En ramsättning byggd på andra riktlinjer än dessa är därmed inte den planen förordar.
- omprioriterade statsutgifteravgörande»Se över offentliga utgifter och rikta om medel till välfärden och rättsväsendet« (valmanifest 2022 ↗)
- minskade migrations- och biståndsutgifter»Minska kostnaderna för migrationspolitik, bistånd, EU-bidrag och klimatåtgärder som kan göras mer effektiva« (valmanifest 2022 ↗)
- svenska intressen först»Prioritera svenska medborgares intressen i den ekonomiska politiken« (valmanifest 2022 ↗)
- sunda statsfinanser»respekt för det finanspolitiska ramverket är grundförutsättningar för att långsiktigt« (partiprogram ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FiU1)
- Betänkandets fulltext (HB01FiU1)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:2385 — Rädda välfärden - för ett tryggare Sverige. Vänsterpartiets budgetmotion för 2024 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2654 — Sammanhållning i en svår tid av Magdalena Andersson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2689 — Det gröna framtidsbygget av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2733 — Centerpartiets budgetmotion 2024 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2749 — med anledning av prop. 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension av Martin Ådahl (C)
- Proposition 2023/24:1 — Budgetpropositionen för 2024
- Proposition 2023/24:13 — Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
- Proposition 2023/24:14 — Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna
- Proposition 2023/24:16 — Utvidgad tidsgräns för expertskatt
- Regeringens skrivelse 2022/23:128 — Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022
Källa: Sveriges riksdag