Prioriteringar i folkhälsoarbetet

Planen ser vården som en del av ett bredare folkhälsoarbete och kräver att staten tar ett större ansvar för att skapa lika förutsättningar i hela landet. Ett tydliggjort statligt ansvar och riktade insatser mot de grupper som har sämst hälsa svarar mot kravet på en jämlik och jämställd hälsa oavsett var man bor. Planen uttalar sig inte om en särskild folkhälsolag, så formen härleds ur ansvarsprincipen.

• brett folkhälsoarbeteavgörande»Vården behöver ses som en del i det bredare arbetet med folkhälsa.« (partiprogram ↗)
• större statligt ansvar»Lösningen är inte att förstatliga sjukvården men för att säkerställa en jämlik vård i Sverige måste staten ta ett större ansvar för att skapa lika förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• jämlik hälsa i hela landet»Sjukvården måste vara jämlik, jämställd och tillgänglig, oavsett var i landet du bor och oavsett vem du är.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens mål är en jämlik och jämställd folkhälsa och ett ökat statligt ansvar för nationell likvärdighet i hälso- och sjukvården. Ett tydligare statligt ansvar i lag, nationella mål och riktad hälsokommunikation till grupper med sämst hälsa ligger direkt i linje med detta, liksom kravet på ambitiösa insatser mot psykisk ohälsa. Planen uttalar sig dock inte om en särskild folkhälsolag.

• jämlik folkhälsaavgörande»Jämlik och jämställd folkhälsa.« (partiprogram ↗)
• ökat statligt ansvar»Ökat statligt ansvar och kontroll över sjukvården för nationell likvärdighet.« (partiprogram ↗)
• vård efter behov»Lika rätt för alla till god hälso- och sjukvård genom samhällets försorg.« (partiprogram ↗)
• insatser mot psykisk ohälsa»Ambitiösa insatser mot psykisk ohälsa, särskilt bland barn och unga.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att folkhälsan är avgörande för ett jämlikt samhälle, att hälsoklyftorna växer med socioekonomisk bakgrund och att politiken måste sätta in tidiga insatser. Den vill också se ökad samverkan mellan aktörer eftersom vården ensam inte kan förebygga sjukdom. Ett tydligare statligt ansvar, kartläggning och riktad hälsokommunikation till grupper med sämst hälsa följer av detta.

• folkhälsa kräver politisk styrningavgörande»Folkhälsan är avgörande för ett jämlikt och fungerande samhälle och därför måste politiken sätta in tidiga insatser och skapa förutsättningar för god hälsa genom hela livet.« (partiprogram ↗)
• växande hälsoklyftor»Klyftorna i hälsa och välmående växer. Socioekonomiska faktorer påverkar i hög grad människors livslängd och hälsotillstånd.« (partiprogram ↗)
• samverkan för folkhälsa»Vi vill se ökad samverkan mellan olika aktörer för att uppnå en god folkhälsa, då vården i sig ensamt inte kan förebygga sjukdomar.« (partiprogram ↗)
• hälsofrämjande inriktning»Miljöpartiet vill att vården ska bidra till hälsa, inte bara behandla sjukdom.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet slår fast att ansvaret för vården inte ska flyttas från regionerna till staten och att beslut ska fattas nära dem som berörs. Motförslaget vill utreda en särskild lag med ett tydligt statligt ansvar som styr ansvarsfördelningen mellan nivåerna och låta folkhälsoarbetet väga tyngre vid fördelning av statsbidrag, alltså en centralisering. Planen delar målet om ett förebyggande folkhälsoarbete men avvisar den statliga styrvägen.

• ingen statlig övertagning av vårdenavgörande»Vi vill försvara valfriheten inom vård och omsorg och bedriva verksamheten nära vårdtagarna. Ansvaret för vården ska inte flyttas från regionerna till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
• decentralisering»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
• förebyggande folkhälsoarbete»En förutsättning för en hållbar välfärd är ett förebyggande förhållningssätt. Folkhälsoperspektivet måste genomsyra hela samhället för att ge resultat.« (partiprogram ↗)
• makt nära människan»Decentralisering handlar om att flytta makten närmare människors vardag.« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att psykisk hälsa ska vara ett uttalat folkhälsomål och att vården behöver utökad nationell samordning och styrning för att stärka likvärdigheten. Den vill också att kunskap om levnadsvanornas betydelse förmedlas brett från skolåldern och uppåt. Det talar för att utreda ett tydligare statligt ansvar och en strategi för hälsokommunikation till grupper med sämst hälsa, även om planen inte tar ställning till en särskild folkhälsolag.

• nationella folkhälsomålavgörande»Psykisk hälsa ska vara ett uttalat folkhälsomål.« (partiprogram ↗)
• tydligare statligt ansvar»Det behövs en utökad nationell samordning och styrning.« (partiprogram ↗)
• kunskapsbaserat folkhälsoarbete»Folkhälsoarbetet och de förebyggande hälsoinsatserna ska vila på kunskap och respekt för individens självbestämmande.« (partiprogram ↗)
• hälsokommunikation och kunskap»Kunskap om hur de egna levnadsvanorna påverkar hälsan ska förmedlas från skolåldern och uppåt.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet vill avskaffa regionernas ansvar för vården och låta staten ta över med en gemensam organisation, vilket är precis den tydliga statliga ansvarsfördelning motförslaget efterfrågar. Partiprogrammet slår dessutom fast att folkhälsoarbetet inte får inskränkas till hälso- och sjukvården och att vården ska vara jämlik för hela befolkningen, vilket bär kravet på nationella mål och riktad hälsokommunikation till grupper med sämst hälsa. Motförslaget stöds.

• statligt huvudmannaskap för vårdenavgörande»Avskaffa regionernas ansvar för sjukvården. Låt staten ta över ansvaret för vården med en gemensam organisation i stället för 21 olika.« (valmanifest 2022 ↗)
• brett folkhälsoansvar»Folkhälsoarbetet får därför inte inskränkas till hälso- och sjukvården utan kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika samhällsaktörer.« (partiprogram ↗)
• jämlik vård»Vården ska vara jämlik och tillgänglig för hela befolkningen.« (partiprogram ↗)
• sociala villkor styr hälsan»Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor är viktiga faktorer för hälsoutvecklingen.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet slår fast att inte ens en sjukvård i världsklass kan ersätta det egna engagemanget i den egna hälsan, och att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå där regioner får välja olika vägar. En ny särskild folkhälsolag med statligt ansvar och styrning av statsbidrag går emot båda dessa åtaganden. Planen vill dessutom att politiken prioriterar och väljer bort snarare än bygger ut nya åtaganden.

• eget ansvar för hälsanavgörande»Men inte ens en sjukvård i världsklass kan ersätta det egna« (partiprogram ↗)
• beslut på lägsta effektiva nivå»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
• prioritera och välja bort»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
• begränsad statlig roll»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)

Planen kräver en tydlig nationell pådrivande styrning på folkhälsoområdet med en förstärkt roll för Folkhälsomyndigheten och en samlad, långsiktig plan i stället för enskilda och kortsiktiga satsningar. Motförslagets krav på att utreda en särskild lag med tydligt statligt ansvar, nationella mål och klarare ansvarsfördelning mellan nivåerna följer av det. Planen vill dessutom se över ett större statligt huvudansvar för vården.

• nationell pådrivande styrningavgörande»Sverigedemokraterna förespråkar därför en tydlig nationell pådrivande styrning där Folkhälsomyndighetens roll förstärks och förtydligas.« (valmanifest 2022 ↗)
• samlad långsiktig plan»Sverige behöver en samlad och långsiktig plan för att hantera den växande psykiska ohälsan.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationell hälsostrategi»Ta fram en nationell strategi för det fortsatta arbetet med psykisk hälsa« (valmanifest 2022 ↗)
• ökat statligt huvudansvar»Sverigedemokraterna vill också se över hur staten i större utsträckning kan ta över huvudansvaret för sjukvården, med utgångspunkt i framgångsrika exempel i Norge och Danmark.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.