Offentlighetsprincipen i fristående skolor

Planen räknar offentlighetsprincipen till den politiska demokratins viktigaste byggstenar och vill ha större samhällelig insyn där gemensamma medel är i omlopp. Att låta offentlighetsprincipen omfatta även fristående skolor följer direkt av det, eftersom skolpengen är skattemedel. Planen kritiserar dessutom den fria dragningsrätten på skattemedel i skolan, vilket förutsätter insyn för att kunna granskas.

• offentlighetsprincipen som demokratisk byggstenavgörande»meddelarfriheten och offentlighetsprincipen« (partiprogram ↗)
• insyn i skattemedlen»Som enda land i världen råder det fri dragningsrätt på de skattemedel som ska gå till våra barns utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)
• större samhällelig insyn»Vi vill gå mot en större samhällelig insyn« (partiprogram ↗)
• marknadsskolans konsekvenser»Marknadsskolan är ett historiskt misslyckande« (partiprogram ↗)

Valmanifestet slår fast att samhället ska ha full insyn i alla skolor genom offentlighetsprincipen och vill att den även ska gälla privat vård och omsorg. Partiprogrammet kräver motsvarande öppenhet av privata aktörer i den skattefinansierade välfärden. Motförslagets krav att offentlighetsprincipen ska omfatta fristående skolor är därmed direkt planens linje.

• offentlighetsprincipen i alla skoloravgörande»Samhället ska ha full insyn i alla skolor genom offentlighetsprincipen.« (valmanifest 2022 ↗)
• insyn hos privata utförare»krav på öppenhet och insyn ska ställas på de privata aktörer som verkar inom den« (partiprogram ↗)
• insyn i privat välfärd»Offentlighetsprincipen ska gälla även privat vård och omsorg.« (valmanifest 2022 ↗)
• oberoende skolinformation»Vi vill ge alla elever samma möjlighet att välja skola, genom ett gemensamt skolval, slopad kötid och oberoende skolinformation.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår fast att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gälla alla offentligt finansierade välfärdstjänster, vilket innefattar fristående skolor. Den kräver också att offentlighetsprincipen värnas och stärks och att alla skolor, oavsett huvudman, är föremål för fungerande kontroll. Motförslagets krav träffas därmed direkt av planen.

• offentlighet i all skattefinansierad välfärdavgörande»Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gälla« (partiprogram ↗)
• värnad offentlighetsprincip»Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten måste« (partiprogram ↗)
• lika kontroll oavsett huvudman»passar eleven. Alla skolor, oavsett huvudman, ska« (partiprogram ↗)
• insyn inför skolvalet»bryta skolsegregationen och göra skolvalet fritt och rättvist för alla.« (valmanifest 2022 ↗)

Manifestet vill se till att skolorna delar mer information och att tillsynen av skolor och deras ägare skärps, vilket är samma insynsintresse som en utsträckt offentlighetsprincip tjänar. Partiet lovar dessutom att Sverige ska bli ännu mer transparent, och partiprogrammet gör öppenhet till en grundförutsättning för demokrati och kontroll av offentliga medel. Ett mer aktivt skolval förutsätter att vårdnadshavare kan lita på informationen.

• skolorna ska dela mer informationavgörande»Vi vill också skärpa tillståndsprövningen för utländska ägare, se till att skolorna delar mer information och skapa ett mer aktivt skolval för alla.« (valmanifest 2022 ↗)
• ökad transparens»Sverige ska bli ännu mer transparent.« (valmanifest 2022 ↗)
• skärpt tillsyn av huvudmän»Vi vill bland annat se höga kvalitetskrav för fortsatt verksamhet och vinstutdelning, och vi vill skärpa tillsynen av skolor och deras ägare.« (valmanifest 2022 ↗)
• öppenhet som demokratiprincip»Öppenhet och transparens är grundförutsättningar för frihet, demokrati och för att förhindra korruption och övergrepp.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet slår uttryckligen fast att offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av samma regler om sekretess och meddelarskydd oavsett om den drivs i allmän eller privat regi, och att detta är extra viktigt i skolan. Det är precis vad motförslaget kräver när det vill att offentlighetsprincipen ska gälla lika oavsett huvudman. Planen betonar också offentlighetsprincipens grundläggande betydelse för granskning och att skolvalet kräver tydlig information om skolornas kvalitet.

• samma insynsregler oavsett huvudmanavgörande»Offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av samma regler om sekretess och meddelarskydd oavsett om den bedrivs i allmän eller privat regi, och även om den drivs i bolagsform.« (partiprogram ↗)
• offentlighetsprincipens betydelse»Offentlighetsprincipen har en grundläggande betydelse för att förankra och fördjupa folkstyret, och är en förutsättning för granskning och debatt.« (partiprogram ↗)
• information inför skolvalet»För att underlätta skolvalet behövs tydlig information om skolornas kvalitet.« (partiprogram ↗)
• stärkt skolval»Vi vill i stället stärka skolvalet genom att göra det obligatoriskt och samordnat, så att fler i stället för färre får välja vilken skola de vill gå i.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen ger skolor som följer läroplanen och lever upp till kvalitetskraven ett stort mått av frihet att själva utforma verksamheten, och fristående huvudmän ska uppmuntras och stödjas snarare än åläggas den offentliga förvaltningens regelverk. Att fullt ut utsträcka offentlighetsprincipen till fristående skolor går längre än vad planen ger stöd för. Samtidigt värnar planen offentlighetsprincipen och kontroll av offentliga medel, vilket gör bedömningen osäker.

• frihet för skolor med kvalitetskravavgörande»till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att« (partiprogram ↗)
• fristående skolor ska uppmuntras»som bestämmer sig för att driva fristående skolor ska« (partiprogram ↗)
• offentlighetsprincipens värde»Offentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till« (partiprogram ↗)
• kontroll av offentliga medel»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska« (partiprogram ↗)

Planens väg till insyn i friskolorna går via tillståndsprövning och Skolinspektionens granskning, inte via att offentlighetsprincipen läggs på enskilda huvudmän. Samtidigt har äganderätten och näringsfriheten ett starkt skydd i planen och regelbördan på företag ska minska kraftigt. Kravet på full offentlighetsprincip för fristående skolor har därför inte stöd i planen, även om planen delar syftet att oseriösa aktörer ska granskas.

• kvalitetskrav via tillståndsprövningavgörande»Se till att skolor som drivs i företagsform lever upp till högt ställda kvalitetskriterier för att få göra vinstutdelning samt dra in tillståndet för skolor som allvarligt brister« (valmanifest 2022 ↗)
• granskning via Skolinspektionen»Ge Skolinspektionen i särskilt uppdrag att granska och stänga skolor som kan misstänkas främja radikalisering och segregation« (valmanifest 2022 ↗)
• skydd för näringsfriheten»Äganderätten och näringsfriheten ska ha ett starkt skydd i« (partiprogram ↗)
• minskad regelbörda»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen vill öka kraven på fristående verksamheter och utöka tillsynsmyndighetens befogenheter och kontroller, samt begära tydliga resultat för varje offentlig satsning. Att låta offentlighetsprincipen omfatta även fristående skolor är ett medel för just den insynen i hur skattemedel används. Planen driver dessutom generellt ökad transparens och ansvarsutkrävande i offentligt finansierad verksamhet.

• ökad kontroll av fristående aktöreravgörande»Öka kraven för fristående förskolor samt utöka Skolinspektionens befogenheter och kontroller« (valmanifest 2022 ↗)
• ökad transparens»åtgärder ska genomföras för att öka transparensen och möjligheten att utkräva politiskt ansvarsutkrävande« (valmanifest 2022 ↗)
• resultatkrav på offentliga medel»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
• ansvarsutkrävande vid brister»Sverigedemokraterna vill stärka möjligheter för ansvarsutkrävande när hanteringen av de offentliga resurserna brister.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.