Riksdagsledamöternas arvoden och ekonomiska villkor
Vad som står på spel: Hur riksdagsledamöternas arvoden är utformade påverkar dels vilka som har råd och möjlighet att kandidera till riksdagen, dels allmänhetens förtroende för att lagstiftarna inte påverkas otillbörligt av sin egen ekonomi.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagsledamöternas arvoden och övriga ekonomiska villkor bör förändras - till exempel genom att koppla grundarvodet till prisbasbeloppet, avskaffa extra arvoden eller samordna ersättningarna för ledamöter och statsråd - eller om nuvarande ordning bör behållas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ställer sig inte bakom kravet på ett tillkännagivande om en samordning av ersättningarna för uppdraget som riksdagsledamot respektive statsråd och avstyrker motionsyrkandena om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V)
Reservanten (V) vill att grundarvodet för riksdagsledamöter binds till ett prisbasbelopp per månad och att extra arvoden för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas, med motiveringen att för höga arvoden riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan folkvalda och medborgare, samtidigt som arvodet måste vara tillräckligt högt för att bredda vem som kan tänka sig ett riksdagsuppdrag och för att ledamöterna inte ska påverkas av ekonomiska hänsyn.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✓
SNej✕
MPNej✕
CNej✕
LJa✓
KDNej✕
MJa✓
SDNej✕
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
Vegen reservation
Nej
Nej 0/21/0/3
✓lika
säkerhet: låg
berörs ej
S
Nej
Ja 93/0/0/14
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
MP
Nej
Ja 15/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
C
Nej
Ja 21/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
L
Ja
Ja 14/0/0/2
✓lika
säkerhet: låg
berörs ej
KD
Nej
Ja 15/0/0/4
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
M
Ja
Ja 59/0/0/9
✓lika
säkerhet: låg
berörs ej
SD
Nej
Ja 64/0/0/9
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:1250 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,
2022/23:1266 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3,
2022/23:1553 av Gustaf Lantz och Petter Löberg (båda S),
2022/23:1691 av Cecilia Rönn (L) och
2022/23:2161 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.
Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.
Motförslag
Motförslaget vill binda riksdagsledamöternas grundarvode till ett prisbasbelopp per månad och avskaffa extra ersättningar för uppdrag knutna till riksdagsarbetet. (V) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen behandlar inte riksdagsledamöters arvoden. Närmast liggande princip är att partiet vänder sig mot en ordning där en liten rik elit drar ifrån och att demokratin ska göras till folkets makt över samhället, vilket talar för att arvoden hålls nere och kopplas till en objektiv norm samt att extra arvoden avskaffas. Slutsatsen bygger därmed enbart på allmänna jämlikhets- och demokratiprinciper.
inte en rik elitavgörande»Ett parti som står upp för oss alla, inte bara en liten rik elit.«(valmanifest 2022 ↗)
folkets makt över samhället»Demokratin är mer än allmän rösträtt och formella friheter«(partiprogram ↗)
motstånd mot inkomstklyftor»Samtidigt tjänar en direktör över 60 gånger mer än en arbetare.«(valmanifest 2022 ↗)
Dokumenten behandlar inte ledamöternas arvoden. Närmast liggande princip är programmets krav på att de folkvalda ska avspegla befolkningens sammansättning och att tilliten till demokratin bygger på att medborgarna kan lita på de valda politikerna. Utifrån den principen väger planen över mot motförslagets linje att arvodena ska hållas på en nivå som inte skapar en förtroendeklyfta, men som ändå gör uppdraget möjligt för fler.
folkvalda ska spegla folketavgörande»Våra folkvalda ska avspegla befolkningens sammansättning.«(partiprogram ↗)
förtroende för folkvalda»Tilliten till demokratin bygger på att medborgarna kan lita på att de valda politikerna«(partiprogram ↗)
värna representativ demokrati»Den representativa demokratin är det mest effektiva demokratiska beslutssystemet.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MPMiljöpartietNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen behandlar inte riksdagsledamöternas arvoden.
Planen behandlar inte riksdagsledamöternas arvoden. Närmast liggande princip är partiprogrammets krav att alla ska kunna arbeta politiskt under någon del av livet, rotationsprincipen och att medborgarna alltid ska kunna granska makten. Ett transparent, normerat arvode utan extra påslag ligger närmare den principen än dagens ordning, varför motförslagets krav stöds med låg säkerhet.
alla ska kunna verka politisktavgörande»att arbeta politiskt under någon del av livet. För att«(partiprogram ↗)
medborgerlig granskning av makten»kunna granska makten. Alla former av korruption«(partiprogram ↗)
rotation mot maktkoncentration»en rotationsprincip. För att öka möjligheterna för«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
CCenterpartietNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen säger inget om riksdagsledamöternas arvoden.
Planen säger inget om riksdagsledamöternas arvoden. Närmast liggande åtaganden är att politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar och att förtroendet för de demokratiska institutionerna ska stärkas genom ökad transparens och skärpta regler mot korruption. Det talar för en tydlig och återhållsam arvodesordning som minskar förtroendeklyftan, men slutsatsen vilar på allmänna principer.
hushålla med skattemedelavgörande»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.«(valmanifest 2022 ↗)
transparens och antikorruption»Sverige ska bli ännu mer transparent. Vi vill inrätta en antikorruptionsmyndighet, skärpa regler mot korruption och införa ett lobbyregister.«(valmanifest 2022 ↗)
öppenhet mot maktmissbruk»Öppenhet och transparens är grundförutsättningar för frihet, demokrati och för att förhindra korruption och övergrepp.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
LLiberalernaJa→Ja✓likaberörs ej
Planen behandlar inte riksdagsledamöternas arvoden.
Planen behandlar inte riksdagsledamöternas arvoden. Den närmast liggande principen är att demokratin förutsätter att medborgare vill och vågar engagera sig politiskt och att väljarnas makt över vilka som får uppdragen ska stärkas; en sänkning och schablonisering av arvodena riskerar snarare att smalna av vilka som kan åta sig uppdraget. Ställningstagandet är därför härlett ur en allmän princip och osäkert.
brett politiskt engagemangavgörande»Demokratin förutsätter att medborgare vill och vågar engagera sig politiskt.«(partiprogram ↗)
stärkt väljarmakt»För att förstärka väljarens makt ska procentspärrarna i personvalet sänkas«(partiprogram ↗)
Planen behandlar inte ledamöternas arvoden. Närmast liggande princip är dygden måttfullhet, som valmanifestet lyfter jämte hederlighet och förvaltarskap, tillsammans med varningen att längtan efter makt, status eller pengar kan förblinda. Utifrån detta har ett arvode knutet till ett prisbasbelopp och avskaffade extra arvoden stöd, eftersom förtroendet mellan folkvalda och medborgare ska värnas.
måttfullhet och hederlighetavgörande»förvaltarskap, hederlighet, måttfullhet och jämställdhet«(valmanifest 2022 ↗)
måttfullhet som dygd»Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda«(partiprogram ↗)
motverka maktmissbruk»Det måste finnas effektiva medel mot maktmiss«(partiprogram ↗)
flags: planen saknar ställningstagande om arvoden
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MModeraternaJa→Ja✓likaberörs ej
Planen säger inget om riksdagsledamöternas arvoden.
Planen säger inget om riksdagsledamöternas arvoden. Närmast liggande princip är att Sverige ska ha ett levande politiskt liv där människor är villiga att avsätta tid och kraft för förtroendeuppdrag, vilket talar mot att sänka och beskära ersättningarna. Kravet på respekt för skattemedel pekar åt andra hållet, men räcker inte för att bära motförslaget.
levande politiskt livavgörande»Sverige ska ha ett levande politiskt liv«(partiprogram ↗)
respekt för skattemedel»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.«(partiprogram ↗)
ansvar följer offentlig makt»Skärpa tjänstemannaansvaret så att du som skattebetalare vet att med all offentlig maktutövning följer ett ansvar för de beslut som fattas«(valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Dokumenten säger inget om riksdagsledamöters arvoden.
Dokumenten säger inget om riksdagsledamöters arvoden. Närmast liggande princip är att respekt för skattebetalarnas pengar ska genomsyra all offentlig verksamhet och att onödiga offentliga utgifter ska skalas bort, samt att den demokratiska legitimiteten stärks när besluten förs närmare medborgarna. Ett arvode kopplat till prisbasbeloppet och slopade extraarvoden, motiverat med att minska förtroendeklyftan, ligger i linje med det.
respekt för skattemedelavgörande»Centralt för partiet är att respekt för skattebetalarnas pengar och strävan efter ett minimum av byråkrati«(partiprogram ↗)
minska onödiga utgifter»Skala bort onödiga utgifter i det offentliga«(valmanifest 2022 ↗)
demokratisk legitimitet»För att öka den demokratiska legitimiteten bör beslut så långt det går föras närmre medborgarna.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.