Group membership in collective redress claims – opt-in or opt-out
What's at stake: Under today's opt-in model, consumers who don't actively register risk missing out on compensation even if they belong to the affected group, while an opt-out system would automatically include more consumers but requires several practical and legal-design questions to be resolved first.
Case texts and AI reasoning are AI-translated from the Swedish originals; the Swedish text is authoritative.
What the vote decides
The question is whether membership in a group action seeking redress should continue to require consumers to actively register (opt-in), or whether a system where consumers are automatically included unless they actively opt out should be investigated and introduced.
Yes Yes — the committee proposal
The committee rejects the motions on opt-out and sticks with the opt-in model in the new group-action law, expecting the government to follow the outcome of the opt-in arrangement and, if warranted, investigate an opt-out system further.
No No — the reservations
Reservation 1 (S, V, MP)
The reservation holds that the government should move forward and investigate how an opt-out system could be designed, then return to the Riksdag with a bill on the matter, pointing to several consultation bodies that saw good reasons for some form of opt-out.
Summarised from the committee report. Party labels in the summary come from the report, not from the vote.
VNo✓
SNo✓
MPNo✓
CNo✕
LNo✕
KDYes✓
MYes✓
SDYes✓
YesNoAbstainAbsent
What do the votes mean here?
Yes The committee proposal: rejecting the motions (keeping things as they are).
No Backing the counter-proposal: reservation 1 by S, V, MP.
Abstain The party marks a position of its own that is not one of the two final alternatives.
The plan's stance / Actual vote
AI
Vote
Confidence
Evidence
Vown reservation
No
No 0/18/0/6
✓match
confidence: low
not addressed
Sown reservation
No
No 0/90/0/17
✓match
confidence: low
not addressed
MPown reservation
No
No 0/14/0/4
✓match
confidence: low
not addressed
C
No
Yes 20/0/0/4
✕differs
confidence: low
not addressed
L
No
Yes 11/0/0/5
✕differs
confidence: low
not addressed
KD
Yes
Yes 15/0/0/4
✓match
confidence: low
not addressed
M
Yes
Yes 56/0/0/12
✓match
confidence: low
not addressed
SD
Yes
Yes 62/0/0/10
✓match
confidence: low
not addressed
Committee proposal
The Riksdag rejects the motions
2023/24:106 by Nadja Awad et al. (V),
2023/24:162 by Jennie Nilsson et al. (S) and
2023/24:220 by Katarina Luhr and Daniel Helldén (both MP).
Original (Swedish)
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:106 av Nadja Awad m.fl. (V),
2023/24:162 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och
2023/24:220 av Katarina Luhr och Daniel Helldén (båda MP).
Riksdag decision: The Riksdag has voted yes to the government's proposal on, among other things, a new law on class action to protect collective consumer interests.
The bill is based on an EU directive aimed at achieving a high level of consumer protection and improving consumers' access to legal remedies when consumer protection provisions are violated.
Through the new law, rules are introduced for approval of entities that may bring actions for remedies on behalf of a group of consumers. A consumer organization shall be approved as such an entity if, among other things, it conducts activities aimed at the public for the purpose of protecting consumer interests. An entity may bring actions for injunctions and for remedies, such as damages.
The scope of the new law covers, among other things, marketing, contract terms, financial services, transport, medicines, data protection and energy.
The new law is to enter into force on 1 January 2024.
Counter-proposals
The counter-proposal wants the government to investigate how an opt-out system for consumer class actions could be designed. (S, V, MP) — Reservation 1
Plan vs actual vote
Every party, in chamber order: what its own plan pointed to, how it voted, and the reasoning behind both. Highlighted rows are where the two differ — but a vote that follows the plan is a result too, so the reasoning is there for every party.
VVänsterpartietNo→No✓matchnot addressed
Planen behandlar inte grupptalans utformning, men slår fast att ett väl fungerande rättsväsende är en förutsättning för demokratin och att medborgerlig insyn och rättshjälp ska garantera allas likhet inför lagen.
Planen behandlar inte grupptalans utformning, men slår fast att ett väl fungerande rättsväsende är en förutsättning för demokratin och att medborgerlig insyn och rättshjälp ska garantera allas likhet inför lagen. Planen lyfter också konsumenternas kollektiva perspektiv och att kapitalets makt måste brytas. Att utreda ett opt-out-system, som gör det lättare för många drabbade att faktiskt få gottgörelse, ligger därför i linje med planen.
fungerande rättsväsendedecisive»Utan ett väl fungerande rättsväsende undergrävs demokratin«(party programme ↗)
rättshjälp och likhet inför lagen»medborgerlig insyn, rättshjälp«(party programme ↗)
konsumenternas kollektiva makt»Ett tredje demokratiskt perspektiv är konsumenternas.«(party programme ↗)
Planens grundprincip är att ta parti för den som har mindre makt och att det krävs demokratiska motvikter och stabila spelregler mot starka ekonomiska intressen.
Planens grundprincip är att ta parti för den som har mindre makt och att det krävs demokratiska motvikter och stabila spelregler mot starka ekonomiska intressen. Ett opt-out-system vid grupptalan sänker tröskeln för enskilda konsumenter att få gottgörelse och ligger därför i linje med detta. Planen behandlar inte grupptalans tekniska utformning, varför slutsatsen är härledd.
ta parti för den svagaredecisive»Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt.«(party programme ↗)
demokratiska motvikter mot marknaden»Det krävs demokratiska motvikter för att skapa de stabila spelregler som behövs för att«(party programme ↗)
starka konsumenter»Aktiva konsumentreaktioner mot företag som bryter mot reglerna kan påtagligt bidra till«(party programme ↗)
MPMiljöpartietNo→No✓matchnot addressed
Planen vill ett starkt skydd för konsumenterna och att staten genom lagstiftning ser till att sunda villkor råder på marknaden, samt att tillgången till rättsmedel ses över i utsatta grupper.
Planen vill ett starkt skydd för konsumenterna och att staten genom lagstiftning ser till att sunda villkor råder på marknaden, samt att tillgången till rättsmedel ses över i utsatta grupper. Ett opt-out-system gör kollektiv gottgörelse verksam för många som annars aldrig träder fram, vilket ligger i linje med det konsumentskyddet. Planen behandlar inte grupptalans utformning, så ställningstagandet är härlett.
starkt konsumentskydddecisive»för konsumenterna genom god konsumentvägledning«(party programme ↗)
staten ska säkra sunda villkor»Staten ska genom lagstiftning och övervakning se«(party programme ↗)
bättre tillgång till rättsmedel»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.«(2022 manifesto ↗)
CCenterpartietNo→Yes✕differsnot addressed
Planen behandlar inte grupptalans utformning, men dess närmaste princip är att alla ska kunna få sin sak prövad och att möjligheten att processa inte får vara förbehållen de med hög inkomst, vilket talar för att ett opt-out-system utreds vidare.
Planen behandlar inte grupptalans utformning, men dess närmaste princip är att alla ska kunna få sin sak prövad och att möjligheten att processa inte får vara förbehållen de med hög inkomst, vilket talar för att ett opt-out-system utreds vidare. Samtidigt kräver planen förutsägbara spelregler i ekonomin, vilket manar till försiktighet. Underlaget är svagt och slutsatsen därför osäker.
tillgång till rättslig prövningdecisive»Alla som bor i Sverige ska kunna få sin sak prövad. Ledtiderna för handläggning och myndighetsutövning i domstolar och myndigheter måste kortas och tillgången till ombud förbättras.«(2022 manifesto ↗)
rättvis tillgång till domstol»Möjligheten att processa mot stat eller kommun, då man har goda skäl att få sin sak prövad, ska i en liberal demokrati inte vara en rätt förbehållen de med hög inkomst.«(2022 manifesto ↗)
förutsägbara spelregler»Ekonomin ska ha givna och förutsägbara spelregler«(party programme ↗)
The plan takes no explicit position on what the committee actually decided — often because the committee's reason was procedural. The stance is derived and fully cited, but it does not show the party broke a commitment.
LLiberalernaNo→Yes✕differsnot addressed
Planen behandlar inte gruppens bestämning vid grupptalan.
Planen behandlar inte gruppens bestämning vid grupptalan. Närmast liggande åtaganden är att konsumentlagstiftningen ska vara stark, att även privat makt kan missbrukas och kräver spelregler, och att den som drabbas ska kunna få hjälp att få upprättelse. Utifrån dessa principer talar planen svagt för att opt-out utreds vidare som väg till effektiv gottgörelse.
stark konsumentlagstiftningdecisive»Därför behövs en stark konkurrenslagstiftning och konsumentlagar«(party programme ↗)
spelregler mot privat makt»Även den privata makten kan missbrukas.«(party programme ↗)
rätt till upprättelse»Den som drabbas av diskriminering ska kunna få hjälp att få upprättelse«(party programme ↗)
The plan takes no explicit position on what the committee actually decided — often because the committee's reason was procedural. The stance is derived and fully cited, but it does not show the party broke a commitment.
Planen behandlar inte grupptalans utformning. Närmast liggande princip är personalismen: ingen människa får reduceras till en del av ett större kollektiv, vilket talar för att den enskilde aktivt ansluter sig till en grupptalan snarare än att räknas in utan eget val. Planen värnar samtidigt konsumenternas ställning genom fria konsumentorganisationer och effektiva rättsliga spelregler, men det bär inte kravet på ett opt-out-system.
individen inte del av kollektivdecisive»någon annans ägodel eller en del av ett«(party programme ↗)
fria konsumentorganisationer»Fria och självständiga konsumentorganisationer ska uppmuntras.«(party programme ↗)
Planen vill genomföra EU-rätt på miniminivå och kraftigt minska regelbördan för företag, och bygger på avtalsfrihet och stegvisa, prövade reformer. Ett opt-out-system för grupptalan går längre än miniminivån och skulle utvidga företagens exponering för kollektiva krav. Planen ger därför inget stöd för att ta fram ett lagförslag om opt-out.
EU-rätt på miniminivådecisive»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut - som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå«(2022 manifesto ↗)
lägre regelbörda för företag»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet«(2022 manifesto ↗)
avtalsfrihet och marknadsekonomi»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad«(party programme ↗)
flags: citat_blockerat
SDSverigedemokraternaYes→Yes✓matchnot addressed
Plandokumenten säger ingenting om grupptalan eller om hur gruppen ska bestämmas vid krav på gottgörelse.
Plandokumenten säger ingenting om grupptalan eller om hur gruppen ska bestämmas vid krav på gottgörelse. Närmast liggande princip är partiets uttalade försiktiga framåtskridande i små steg samt kravet att nya regler ska vara kostnadseffektiva och inte lägga onödiga byrdor på företagen. Utifrån detta ger planen inte stöd för att nu byta till ett opt-out-system och ta fram lagförslag om det.
varsamt framåtskridandedecisive»Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke«(party programme ↗)
kostnadseffektiva regler»Nya regler ska vara kostnadseffektiva och befintliga regler behöver ses över.«(2022 manifesto ↗)
regelförenkling för företag»Verka för regelförenkling och avlasta småföretagens administrativa börda«(2022 manifesto ↗)
Motion 2023/24:106 — med anledning av prop. 2022/23:136 Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen av Nadja Awad m.fl. (V)
Motion 2023/24:162 — med anledning av prop. 2022/23:136 Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Motion 2023/24:220 — med anledning av prop. 2022/23:136 Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen av Katarina Luhr och Daniel Helldén (båda MP)