2026-03-182025/26:SfU12 · p.8SfUMigration och socialförsäkring
Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet
Ett dispositivt lönekrav för arbetskraftsinvandring vid kollektivavtal
Vad som står på spel: Ett dispositivt lönekrav skulle ge arbetsmarknadens parter större inflytande över när arbetskraftsinvandring kan tillåtas till lägre lön, medan regeringens linje håller fast vid ett enhetligt undantagssystem som utskottet redan tagit ställning för.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om lönekravet för arbetstillstånd bör göras dispositivt så att lägre lön kan godtas där arbetsmarknadens parter tecknat kollektivavtal, eller om regeringens förslag om undantag från lönekravet ska gälla utan en sådan öppning för parterna.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande om undantag från lönekravet, där man ställt sig bakom regeringens förslag, och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att i stället göra lönekravet dispositivt efter kollektivavtal. Utskottet noterar dock att regeringen avser att beakta relevanta aktörers roll i det fortsatta arbetet och följa upp effekterna av lagstiftningen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 6 (S)
Reservanten (S) vill att lönekravet görs dispositivt så att lägre lönekrav kan tillåtas där arbetsmarknadens parter tecknat kollektivavtal, vilket gör att arbetskraftsinvandring kan användas även inom yrkesområden med lägre lön än kravet, förutsatt att parterna bedömer att det fungerar utan att snedvrida konkurrensen och störa lönebildningen. Ett dispositivt lönekrav ses också som viktigt för att tillgodose varierande behov och olika förutsättningar i landet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 6 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: CCenterpartiet
Ja 187–94Ja 166–115
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 15/0/0/7 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | följer planen | säkerhet: medel | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | avviker från planenmot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 10/0/0/6 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 17/0/0/2 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/9 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:781 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S), 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas. Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner. Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Motförslag
- Motförslaget vill att arbetsmarknadsprövningen återinförs för att bedöma behovet av arbetskraftsinvandring. (S) — Reservation 6
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen bygger på att villkoren på arbetsmarknaden ska sättas av starka kollektivavtal och att politiken ska respektera den svenska modellen där parterna förhandlar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på att villkoren på arbetsmarknaden ska sättas av starka kollektivavtal och att politiken ska respektera den svenska modellen där parterna förhandlar. Att göra lönekravet dispositivt genom kollektivavtal lägger bedömningen just hos parterna, samtidigt som planens krav på trygga villkor upprätthålls genom avtalet. Kravet ligger därför i linje med planen.
- kollektivavtal som skyddavgörande»anställda i Sverige ska skyddas av starka kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
- respekt för partsmodellen»för att förhandlingarna ska vara rättvisa behöver politiken respektera den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)
- försvara förhandlingsrätten»Vänsterpartiet kommer att fortsätta försvara förhandlingsrätten och en stark arbetsrättslagstiftning.« (valmanifest 2022 ↗)
- trygga villkor vid arbetskraftsinvandring»Arbetskraftsinvandringen ska bygga på trygga villkor och« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att arbetskraftsinvandringen ska vara behovsstyrd och regleras av arbetsmarknadens parter, vilket är precis vad ett dispositivt lönekrav kopplat till kollektivavtal innebär.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att arbetskraftsinvandringen ska vara behovsstyrd och regleras av arbetsmarknadens parter, vilket är precis vad ett dispositivt lönekrav kopplat till kollektivavtal innebär. Planen gör kollektivavtalet till norm och litar på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen. Det står i viss spänning med åtagandet att begränsa arbetskraftsinvandringen, men det är parterna – inte ett generellt lönegolv – som planen pekar ut som reglerande instans.
- parterna reglerar arbetskraftsinvandringavgörande»Arbetskraftsinvandring som är behovsstyrd och regleras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal som norm»Kollektivavtal som norm, försvar av den svenska modellen.« (partiprogram ↗)
- parternas ansvar för lönebildning»tror på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen« (valmanifest 2022 ↗)
- begränsad arbetskraftsinvandring»Arbetskraftsinvandringen ska begränsas.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen värnar den svenska modellen där fackföreningar och arbetsgivare tillsammans sätter reglerna på arbetsmarknaden, och slår fast att Sverige ska vara öppet för arbetskraftsinvandring.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen värnar den svenska modellen där fackföreningar och arbetsgivare tillsammans sätter reglerna på arbetsmarknaden, och slår fast att Sverige ska vara öppet för arbetskraftsinvandring. Ett dispositivt lönekrav som lämnar nivån till kollektivavtalade parter följer av båda dessa åtaganden. Planen kräver samtidigt att invandrad arbetskraft har samma rättigheter som andra, vilket kollektivavtalsvägen säkrar.
- partsmodellen sätter villkorenavgörande»Miljöpartiet värnar den svenska modellen, där fackföreningar och arbetsgivare« (partiprogram ↗)
- öppen arbetskraftsinvandring»Sverige ska vara ett land som är öppet för arbetskraftsinvandring.« (partiprogram ↗)
- lika rättigheter på arbetsmarknaden»arbetskraftsinvandrar ska ha samma rättigheter på arbetsmarknaden som andra« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal som norm»rätt till kollektivavtal som andra arbetstagare.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att spelreglerna på arbetsmarknaden i mesta möjliga mån ska fastställas mellan parterna i stället för genom lagstiftning, och att arbetskraftsinvandringen ska värnas så att företagen kan rekrytera rätt kompetens.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att spelreglerna på arbetsmarknaden i mesta möjliga mån ska fastställas mellan parterna i stället för genom lagstiftning, och att arbetskraftsinvandringen ska värnas så att företagen kan rekrytera rätt kompetens. Ett dispositivt lönekrav, där kollektivavtal kan medge lägre lön, är exakt den ordningen. Planen stöder därför motförslagets krav.
- parterna före lagstiftningavgörande»Centerpartiet förespråkar en modell där spelreglerna för arbetsmarknaden i mesta möjliga mån fastställs mellan« (partiprogram ↗)
- värna arbetskraftsinvandringen»Värna arbetskraftsinvandringen. För att svenska företag ska kunna konkurrera måste de ha möjlighet att snabbt hitta, rekrytera och anställa rätt kompetens.« (valmanifest 2022 ↗)
- företagens kompetensbehov»Politiken får inte svika alla de företag som inte klarar sig utan arbetskraftsinvandring.« (valmanifest 2022 ↗)
- flexibel arbetsmarknad»Svensk arbetsmarknad behöver både mer flexibilitet och mer trygghet.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att den svenska modellen, där villkoren i huvudsak bestäms genom avtal och inte i lag, bidrar till ansvarstagande på arbetsmarknaden, och värnar kollektivavtalen som del av avtalsfriheten.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att den svenska modellen, där villkoren i huvudsak bestäms genom avtal och inte i lag, bidrar till ansvarstagande på arbetsmarknaden, och värnar kollektivavtalen som del av avtalsfriheten. Den vill dessutom att lönegolvet för arbetskraftsinvandring är internationellt konkurrenskraftigt. Ett dispositivt lönekrav där parterna tecknat kollektivavtal följer av detta.
- villkor bestäms i avtalavgörande»genom avtal och inte i lag, bidrar till ansvarstagande på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
- kollektivavtalens ställning»Den fackliga friheten och möjligheten till kollektivavtal är en viktig del av förenings- och« (partiprogram ↗)
- konkurrenskraftigt lönegolv»Lönegolvet för arbetskraftsinvandring ska vara konkurrenskraftigt ur ett internationellt« (partiprogram ↗)
- lägre trösklar till arbete»Lägre ingångslöner gör det lättare för den som« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet går till val på en stram migration och slår fast att en stram migrationspolitik krävs, vilket talar emot att lönekravet görs dispositivt så att arbetskraftsinvandring blir möjlig även i yrken med lägre lön.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet går till val på en stram migration och slår fast att en stram migrationspolitik krävs, vilket talar emot att lönekravet görs dispositivt så att arbetskraftsinvandring blir möjlig även i yrken med lägre lön. Partiprogrammet vill motverka missbruk av migrationssystemen. Planens åtagande om att lönebildningen utformas av arbetsmarknadens parter drar åt motsatt håll, varför säkerheten är låg.
- stram migrationspolitikavgörande»Stram migrationspolitik krävs för att ta itu med integrationsproblem och utanförskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- stram migration som vallöfte»EN STRAM MIGRATION« (valmanifest 2022 ↗)
- motverka missbruk av systemen»Vi vill motverka irreguljär migration, motverka människosmuggling och ha ett« (partiprogram ↗)
- parternas roll i lönebildningen»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
Planen gör integrationsförmågan styrande för invandringens nivå och slår fast att invandringen behöver minska; ett dispositivt lönekrav som öppnar för lägre löner i fler yrken drar åt motsatt håll.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen gör integrationsförmågan styrande för invandringens nivå och slår fast att invandringen behöver minska; ett dispositivt lönekrav som öppnar för lägre löner i fler yrken drar åt motsatt håll. Planen vill i första hand att arbetsgivare hittar kompetens inom landet. Den säger inget om kollektivavtalens roll i regelverket, varför slutsatsen härleds.
- integrationsförmågan styr nivånavgörande»Vår integrationsförmåga ska vara styrande för nivån på invandringen.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad invandring»Invandringen till Sverige behöver minska för att integrationen ska fungera bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
- kompetens i första hand inhemskt»Där du som vill anställa har möjlighet att hitta rätt kompetens inom Sveriges gränser« (valmanifest 2022 ↗)
- reglerad öppenhet»Öppenhet är inte samma sak som gränslöshet.« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill göra lönekravet dispositivt så att arbetskraftsinvandring blir möjlig till yrken med lägre lön där kollektivavtal finns.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill göra lönekravet dispositivt så att arbetskraftsinvandring blir möjlig till yrken med lägre lön där kollektivavtal finns. Valmanifestet kräver uttryckligen att arbetskraftsinvandring till yrken som kan tillgodoses av inhemsk arbetskraft stoppas och att en riktig arbetsmarknadsprövning hindrar import av billig arbetskraft till lågkvalificerade yrken. Att öppna undantag nedåt i lönenivå är motsatsen till detta åtagande.
- stoppad lågkvalificerad arbetskraftsinvandringavgörande»Stoppa arbetskraftsinvandring till yrken som kan tillgodoses av inhemsk arbetskraft« (valmanifest 2022 ↗)
- riktig arbetsmarknadsprövning»För arbetstillstånd behöver Sverige införa en riktig arbetsmarknadsprövning för att förhindra att arbetsgivare importerar billig arbetskraft från fattiga länder för att utföra yrken som kräver liten eller ingen utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)
- inhemsk arbetskraft först»Den bedrivna politiken har lett till arbetskraftsinvandring även för mindre kvalificerade arbeten, som borde kunnat tillgodoses av svenskar eller personer som redan finns i Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
- striktast möjliga regler»Skärpa reglerna i utlänningslagen till striktas möjliga nivå enligt EU-rätten« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:SfU12)
- Betänkandets fulltext (HD01SfU12)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1428 — Begränsad arbetskraftsinvandring med behovsprövning av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2025/26:307 — Ordning och reda på arbetsmarknaden av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3543 — Ett samhälle för alla - stärkt funktionsrätt, trygg personlig assistans och rätt till ledsagning av Nils Seye Larsen m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3584 — Stockholm som en hållbar tillväxtmotor av Mattias Vepsä m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3587 — Utgiftsområde 8 Migration av Ida Karkiainen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3590 — Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3874 — med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring av Ida Karkiainen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3880 — med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring av Tony Haddou m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3881 — med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3885 — med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3890 — med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -)
- Motion 2025/26:449 — Återinför arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring av Serkan Köse (S)
- Motion 2025/26:675 — Behovsprövning vid arbetskraftsinvandring från tredjeland av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2025/26:676 — Översyn av regelverket för arbetskraftsinvandring från tredjeland av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2025/26:781 — Dispositiv lagstiftning om lönegolv för arbetskraftsinvandring av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
- Proposition 2025/26:87 — Nya regler för arbetskraftsinvandring
Källa: Sveriges riksdag