2026-05-062025/26:JuU30 · p.1JuURättsväsende

Regeringens lagförslag

Regeringens lagförslag om fängelse i stället för sluten ungdomsvård för barn och unga

Vad som står på spel: Beslutet avgör vilken myndighet som ansvarar för frihetsberövade barn och unga och vilken miljö de placeras i, med konsekvenser för deras skolgång, kontakt med anhöriga och möjlighet till rehabilitering. Det berör särskilt flickor och yngre tonåringar som döms för mycket allvarliga brott, och väger samhällets behov av att reagera kraftfullt mot brottslighet mot riskerna för marginalisering och stigmatisering.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om barn och unga som döms till en frihetsberövande påföljd för mycket allvarliga brott ska dömas till fängelse under Kriminalvårdens ansvar, i stället för dagens sluten ungdomsvård, eller om sluten ungdomsvård bör behållas med hänsyn till barns rättigheter och behov av rehabilitering.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet konstaterar att brottsligheten har förändrats sedan sluten ungdomsvård infördes: grovt våld och skjutvapen förekommer allt längre ned i åldrarna, och kriminella nätverk utnyttjar barn och unga för att begå grova brott. Denna utveckling kräver enligt utskottet nya verktyg, och utskottet delar regeringens bedömning att Kriminalvården, trots de utmaningar myndigheten står inför, är väl lämpad att ansvara för en frihetsberövande påföljd för barn och unga. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens samlade lagförslag om att barn och unga som döms till en frihetsberövande påföljd som huvudregel ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 2 (MP)

Reservationen (MP) anser att regeringens förslag om att sätta barn i fängelse är djupt oroande, och pekar på att motståndet bland remissinstanserna är brett och att flera av dem varnar för att reformen kan leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet och att förslaget strider mot barnkonventionen, eftersom Kriminalvården saknar erfarenhet och kapacitet att tillgodose barns rätt till bland annat utbildning, kontakt med anhöriga och en trygg, rehabiliterande miljö. Reservationen framhåller särskilt oron för hur flickors rättigheter ska respekteras inom Kriminalvården, och menar att fängelse riskerar att leda till marginalisering, stigmatisering och en befäst kriminell identitet i stället för en reell chans till rehabilitering.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att anta regeringens lagförslag samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejAvstår 0/0/21/0avviker från planensäkerhet: höghärlett
SNejJa 106/0/0/0avviker från planensäkerhet: låghärlett
MPegen reservationNejNej 0/18/0/0följer planensäkerhet: höguttryckligt
CNejJa 24/0/0/0avviker från planensäkerhet: låghärlett
LJaJa 16/0/0/0följer planensäkerhet: medeluttryckligt
KDJaJa 19/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 65/0/0/1följer planensäkerhet: höguttryckligt
SDJaJa 70/0/0/0följer planensäkerhet: höguttryckligt

Utskottets förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken, 5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 6. lag om ändring i passlagen (1978:302), 7. lag om ändring i polislagen (1984:387), 8. lag om ändring i lagen (1988:688) om kontaktförbud, 9. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 10. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, 11. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, 12. lag om upphävande av lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. 13. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister, 14. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, 15. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 16. lag om ändring i fängelselagen (2010:610), 17. lag om ändring i skollagen (2010:800), 18. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, 19. lag om ändring i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande, 20. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251), 21. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 22. lag om ändring i lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 23. lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, 24. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, 25. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:132 punkterna 1-25 och avslår motionerna 2025/26:3530 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 23, 26 och 143, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 126, 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1-3 och 2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1-3.

Riksdagens beslut: För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem). Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande: Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter. Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård). Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning. Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Planens brottslinje är att repression inte är svaret utan att fokus ska riktas mot att förhindra rekrytering av barn till kriminalitet, och att påföljder ska utformas så att de faktiskt sänker brottsligheten och inte förvärrar problemen.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens brottslinje är att repression inte är svaret utan att fokus ska riktas mot att förhindra rekrytering av barn till kriminalitet, och att påföljder ska utformas så att de faktiskt sänker brottsligheten och inte förvärrar problemen. Att som huvudregel döma barn till fängelse i stället för sluten ungdomsvård går emot detta och mot planens åtagande om starkare barnrättigheter. Planen stöder därför motförslagets invändning mot reformen.

  • förebyggande före repressionavgörande»Vissa straff kan behöva höjas men mycket mer fokus måste riktas mot att förhindra rekryteringen av nya barn till gängkriminalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • påföljder får inte förvärra»utformade för att faktiskt leda till lägre brottslighet och inte förvärra« (partiprogram ↗)
  • starkare barnrättigheter»Utvecklingen mot starkare rättigheter för barn är en av de progressiva« (partiprogram ↗)
  • stöd i stället för inlåsning»Ge barn och ungdomar möjligheter till kommunalt stödda fritidsaktiviteter« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver en kriminalpolitik byggd på evidens och rättssäkerhet med fokus på rehabilitering och återgång i samhället, och offensiva insatser mot att barn dras in i kriminalitet.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver en kriminalpolitik byggd på evidens och rättssäkerhet med fokus på rehabilitering och återgång i samhället, och offensiva insatser mot att barn dras in i kriminalitet. Motförslagets invändning är att fängelse för barn saknar evidens och riskerar att befästa en kriminell identitet i stället för att rehabilitera. Planen tar inte ställning till påföljdsformen för barn, och drar samtidigt åt skärpta straff, varför säkerheten är låg.

  • rehabilitering framför inlåsningavgörande»Fokus på rehabilitering och återgång i samhället.« (partiprogram ↗)
  • evidensbaserad kriminalpolitik»Kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet.« (partiprogram ↗)
  • skydda barn från kriminalitet»Offensiva insatser mot nyrekrytering och utnyttjande av barn och unga.« (partiprogram ↗)
  • rustad kriminalvård»Rustad kriminalvård i offentlig regi.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Planen bygger frihetsberövande av unga på sluten ungdomsvård med förstärkta vård- och utbildningsinsatser och utslussning, inte på fängelse.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen bygger frihetsberövande av unga på sluten ungdomsvård med förstärkta vård- och utbildningsinsatser och utslussning, inte på fängelse. Den slår också fast att barnets bästa ska vara avgörande och att frivård och rehabilitering ska prioriteras. Motförslagets krav att inte sätta barn i fängelse följer därmed direkt av planens påföljdslinje.

  • sluten ungdomsvård med vårdavgörande»höja maxtiden för sluten ungdomsvård och förstärka vårdinsatser och utbildning under tiden den unge är frihetsberövad, samt införa en utslussningsverksamhet när straffet är avtjänat.« (valmanifest 2022 ↗)
  • barnets bästa avgörande»Barnkonventionen är svensk lag och barnets bästa« (partiprogram ↗)
  • rehabilitering före inlåsning»Frivårdspåföljder ska användas som förstahandsval vid lindrigare brott.« (partiprogram ↗)
  • förebyggande mot gängkriminalitet»storsatsa på det förebyggande arbetet i socioekonomiskt eftersatta områden.« (valmanifest 2022 ↗)
CCenterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen slår fast att barnens rättigheter och perspektiv är av största betydelse och att kriminalpolitiken ska stimulera den som begått brott till en ny livssituation utan brottslighet, vilket talar för motförslagets invändning mot att barn som huvudregel döms till fängelse.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att barnens rättigheter och perspektiv är av största betydelse och att kriminalpolitiken ska stimulera den som begått brott till en ny livssituation utan brottslighet, vilket talar för motförslagets invändning mot att barn som huvudregel döms till fängelse. Planen betonar samtidigt förebyggande insatser mot nyrekrytering till gängen. Att planen också kräver strängare straff gör slutsatsen osäker.

  • barnets rättigheter främstavgörande»Samhällets aktörer ska inta individens perspektiv. Av största betydelse är då barnens rättigheter och perspektiv.« (partiprogram ↗)
  • återanpassning efter brott»Kriminalpolitiken ska därför både förebygga och avskräcka från brott, stödja brottsdrabbade och stimulera dem som har begått olagliga handlingar till en ny livssituation utan brottslighet.« (partiprogram ↗)
  • varje barns rätt»Särskilt viktigt är att värna varje barns rätt att bli respekterad och att bli sedd för den man är.« (partiprogram ↗)
  • strängare straff mot gäng»Samhället ska inte vika sig för gängen. För att besegra dem krävs bättre insatser som förebygger nyrekrytering, mer resurser till polis, åklagare, domstolar och kriminalvården och strängare straff.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen vill uttryckligen inrätta särskilda ungdomsfängelser så att unga kriminella kan hållas undan äldre brottslingar och få bättre vård under straffet, och att fler gängkriminella döms till fängelse och hålls inlåsta längre.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill uttryckligen inrätta särskilda ungdomsfängelser så att unga kriminella kan hållas undan äldre brottslingar och få bättre vård under straffet, och att fler gängkriminella döms till fängelse och hålls inlåsta längre. Motförslaget vänder sig mot att barn och unga över huvud taget ska dömas till fängelse. Planen svarar på rehabiliteringsinvändningen genom kravet att tiden i fängelse ska ge bättre förutsättningar för ett liv i frihet.

  • ungdomsfängelseravgörande»Vi vill inrätta särskilda fängelser så att unga kriminella både kan få bättre vård under sitt straff och hållas undan äldre brottslingar.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fler unga i fängelse längre»Nu behövs en politik från partier som både ser till att färre unga blir gängkriminella och att fler gängkriminella döms till fängelse och hålls inlåsta längre.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fängelse ska rehabilitera»Målet med tiden i fängelse är att den intagne efter avtjänat straff ska ha bättre förutsättningar att klara ett liv i frihet.« (partiprogram ↗)
  • barnkonventionen är lag»Genom att FN:s barnkonvention införlivats i svensk lag tydliggörs barns och ungas rättigheter.« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Valmanifestet kräver en kraftigt utbyggd kriminalvård och stärkta tvingande åtgärder mot barn och unga som begår brott, och partiprogrammet slår fast att påföljder också ska skydda samhället.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet kräver en kraftigt utbyggd kriminalvård och stärkta tvingande åtgärder mot barn och unga som begår brott, och partiprogrammet slår fast att påföljder också ska skydda samhället. Motförslaget vill stoppa reformen helt. Planens princip att samhällstjänst först ska övervägas för ungdomar kvalificerar men bär inte ett avslag när det gäller unga som redan döms till frihetsberövande för grova brott.

  • tvingande åtgärder mot unga lagöverträdareavgörande»Stärk sociala insatser och socialtjänstens möjligheter till tvingande åtgärder gentemot barn och unga som begår brott.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kraftigt utbyggd kriminalvård»Hela rättsväsendet behöver byggas ut. Fler poliser kräver fler åklagare, domstolar på fler platser i landet och en kraftigt utbyggd kriminalvård.« (valmanifest 2022 ↗)
  • påföljd ska skydda samhället»Påföljder för brott ska tjäna flera ändamål: de ska avhålla förövarna från nya brott och de ska avskräcka andra från liknande handlingar samt skydda samhället mot övergrepp och andra destruktiva handlingar.« (partiprogram ↗)
  • samhällstjänst först för unga»Samhällstjänst ska alltid övervägas i första hand som påföljd för ungdomar som begått brott.« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen vill uttryckligen inrätta ungdomsfängelser och utreda sänkt straffmyndighetsålder, och beskriver som ett problem att unga som grips för mycket grova brott kan vara tillbaka på gatan samma dag.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill uttryckligen inrätta ungdomsfängelser och utreda sänkt straffmyndighetsålder, och beskriver som ett problem att unga som grips för mycket grova brott kan vara tillbaka på gatan samma dag. Motförslaget vill stoppa att barn och unga döms till fängelse i stället för sluten ungdomsvård, vilket är motsatsen till planens åtagande. Planen ser dessutom gängens rekrytering av barn som skäl att anpassa lagstiftningen hårdare, inte mildare.

  • ungdomsfängelseravgörande»Utreda sänkt straffmyndighetsålder och inrätta ungdomsfängelser« (valmanifest 2022 ↗)
  • unga grova brottslingar friges för lätt»Idag kan unga personer som grips för mycket grova brott vara tillbaka på gatan redan samma dag – trots att risken för återfall i brottslighet är uppenbar.« (valmanifest 2022 ↗)
  • frihetsberövande av unga»Se till att fler unga lagöverträdare häktas när det rör sig om allvarliga brott och det finns risk för återfall« (valmanifest 2022 ↗)
  • anpassad lagstiftning mot gäng»Gängen är Sveriges inhemska terrorister – och lagstiftningen måste anpassas därefter så att fler ställs till svars och försvinner från gatan.« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen kräver att straffmyndighetsåldern sänks, att straffrabatten för den som begått en rå gärning som ung tas bort och att rättsväsendet ska kunna ingripa med tuffare tag i ett tidigt skede mot unga i kriminella miljöer.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver att straffmyndighetsåldern sänks, att straffrabatten för den som begått en rå gärning som ung tas bort och att rättsväsendet ska kunna ingripa med tuffare tag i ett tidigt skede mot unga i kriminella miljöer. Motförslaget vill stoppa att unga lagöverträdare döms till fängelse och lyfter fram rehabiliteringshänsyn, vilket går emot planens inriktning på inkapacitering och brottsofferperspektiv. Kravet avvisas därför i sak.

  • sänkt straffmyndighetsålderavgörande»Sänka straffmyndighetsåldern« (valmanifest 2022 ↗)
  • avskaffad ungdomsrabatt»Straffrabatter för den som begått flerfaldig brottslighet eller begått en rå gärning som ung ska tas bort« (valmanifest 2022 ↗)
  • tidiga hårda ingripanden»Ge socialtjänst, skola och rättsväsende möjlighet att ingripa med tuffare tag i ett tidigt skede« (valmanifest 2022 ↗)
  • brottsoffret först»Utformningen av politiken måste ske utifrån brottsoffrets bästa, inte gärningsmannen.« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag