Regeringens lagförslag om fängelse i stället för sluten ungdomsvård för barn och unga
Vad som står på spel: Beslutet avgör vilken myndighet som ansvarar för frihetsberövade barn och unga och vilken miljö de placeras i, med konsekvenser för deras skolgång, kontakt med anhöriga och möjlighet till rehabilitering. Det berör särskilt flickor och yngre tonåringar som döms för mycket allvarliga brott, och väger samhällets behov av att reagera kraftfullt mot brottslighet mot riskerna för marginalisering och stigmatisering.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om barn och unga som döms till en frihetsberövande påföljd för mycket allvarliga brott ska dömas till fängelse under Kriminalvårdens ansvar, i stället för dagens sluten ungdomsvård, eller om sluten ungdomsvård bör behållas med hänsyn till barns rättigheter och behov av rehabilitering.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att brottsligheten har förändrats sedan sluten ungdomsvård infördes: grovt våld och skjutvapen förekommer allt längre ned i åldrarna, och kriminella nätverk utnyttjar barn och unga för att begå grova brott. Denna utveckling kräver enligt utskottet nya verktyg, och utskottet delar regeringens bedömning att Kriminalvården, trots de utmaningar myndigheten står inför, är väl lämpad att ansvara för en frihetsberövande påföljd för barn och unga. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens samlade lagförslag om att barn och unga som döms till en frihetsberövande påföljd som huvudregel ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (MP)
Reservationen (MP) anser att regeringens förslag om att sätta barn i fängelse är djupt oroande, och pekar på att motståndet bland remissinstanserna är brett och att flera av dem varnar för att reformen kan leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet och att förslaget strider mot barnkonventionen, eftersom Kriminalvården saknar erfarenhet och kapacitet att tillgodose barns rätt till bland annat utbildning, kontakt med anhöriga och en trygg, rehabiliterande miljö. Reservationen framhåller särskilt oron för hur flickors rättigheter ska respekteras inom Kriminalvården, och menar att fängelse riskerar att leda till marginalisering, stigmatisering och en befäst kriminell identitet i stället för en reell chans till rehabilitering.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
V–
S–
MP–
C–
L–
KD–
M–
SD–
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att anta regeringens lagförslag samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
V
–
Avstår 0/0/21/0
S
–
Ja 106/0/0/0
MPegen reservation
–
Nej 0/18/0/0
C
–
Ja 24/0/0/0
L
–
Ja 16/0/0/0
KD
–
Ja 19/0/0/0
M
–
Ja 65/0/0/1
SD
–
Ja 70/0/0/0
Utskottets förslag
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i brottsbalken,
3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
4. lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken,
5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
6. lag om ändring i passlagen (1978:302),
7. lag om ändring i polislagen (1984:387),
8. lag om ändring i lagen (1988:688) om kontaktförbud,
9. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
10. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
11. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,
12. lag om upphävande av lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.
13. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
14. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,
15. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
16. lag om ändring i fängelselagen (2010:610),
17. lag om ändring i skollagen (2010:800),
18. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen,
19. lag om ändring i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande,
20. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251),
21. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
22. lag om ändring i lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
23. lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation,
24. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder,
25. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:132 punkterna 1-25 och avslår motionerna
2025/26:3530 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2,
2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 23, 26 och 143,
2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 126,
2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1-3 och
2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1-3.
Riksdagens beslut: För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.
Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem).
Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande:
Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter.
Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård).
Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning.
Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.
Motförslag
Motförslaget vill avslå regeringens förslag om ungdomsfängelser och i stället reformera Sis samt förlånga maximal vårdtid för sluten ungdomsvård. (MP) — Reservation 2