FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Planen vill förverkliga de mänskliga rättigheterna fullt ut och slår fast att funktionshinder är ett perspektiv som ska finnas med i alla politikområden, med insatser som på riktigt täcker behoven. En utredning om hur konventionen kan införlivas i lagstiftningen, med säkrad finansiering, följer av det. Planen talar inte om beredningsordningen inom regeringskansliet.

• förverkliga mänskliga rättigheteravgörande»rättigheterna var ett historiskt framsteg vi vill förverkliga fullt ut.« (partiprogram ↗)
• funktionshinderperspektiv överallt»ska finnas med i alla politikområden.« (partiprogram ↗)
• insatser ska täcka behoven»assistans behöver utvecklas så att de på riktigt täcker behoven.« (partiprogram ↗)
• rättigheter som inte ifrågasätts»På samma sätt ska du som lever med funktionsnedsättning kunna lita på att du får det stöd du behöver, och på att din rätt att delta i samhället på det sätt du vill inte ständigt ifrågasätts och försvåras.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver att hindren för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet undanröjs och gör respekten för mänskliga rättigheter till en central princip, med lika rättigheter och starkt skydd mot diskriminering. En utredning om hur konventionen kan införlivas i svensk lagstiftning, med säkrad finansiering, är ett medel att förverkliga dessa åtaganden. Valmanifestet binder dessutom partiet vid att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra.

• undanröjda hinder för delaktighetavgörande»Undanröjda hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet.« (partiprogram ↗)
• respekt för mänskliga rättigheter»Respekt för mänskliga rättigheter och för folkrätten är« (partiprogram ↗)
• lika rättigheter och antidiskriminering»Lika rättigheter och skyldigheter för alla medborgare och starkt skydd mot« (partiprogram ↗)
• leva sitt liv som andra»Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet slår fast att alla, oavsett funktionsnedsättning, ska ha lika rättigheter och möjligheter och att internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa ska kunna tillvaratas fullt ut. Att utreda hur funktionsrättskonventionen införlivas i lagstiftningen, med tillräcklig finansiering, är en direkt tillämpning av detta, och partiet har accepterat samma väg för barnkonventionen. Just denna konvention nämns inte, därför härledning.

• lika rättigheter oavsett funktionsförmågaavgörande»funktionsnedsättning eller förmåga, ha lika rättigheter och möjligheter« (partiprogram ↗)
• konventionsåtaganden ska infrias»rättigheter de har enligt internationella konventioner, som Sverige har åtagit sig att följa« (partiprogram ↗)
• konvention som svensk lag»Barnkonventionen är svensk lag och barnets bästa« (partiprogram ↗)
• tillgänglighet för alla»offentlig verksamhet ska vara tillgänglig för alla« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet vill se en rättighetslagstiftning med utkrävbara rättigheter och slår fast att tillgängligheten är avgörande för människor med funktionsnedsättning. Respekten för de mänskliga rättigheterna är grunden för det demokratiska samhället. Valmanifestet lovar dessutom att staten ska ta ett större ansvar för att stödet fungerar. Att utreda hur konventionen införlivas i svensk lag, med finansiering som räcker till åtagandena, följer av detta.

• utkrävbara rättigheter i lagavgörande»Vi vill se en rättighetslagstiftning, ett tydligt samhällskontrakt med utkrävbara rättigheter.« (partiprogram ↗)
• full tillgänglighet»Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar.« (partiprogram ↗)
• statligt ansvar för stödet»Du som har en funktionsnedsättning ska få det stöd du behöver, och staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
• mänskliga rättigheter som grund»Respekten för de mänskliga rättigheterna är grunden för ett demokratiskt samhälle.« (partiprogram ↗)

Planen kräver uttryckligen att funktionsrättskonventionens artikel om rätten att leva självständigt och delta i samhället blir till lag. En utredning om hur konventionen kan införlivas i lagstiftningen är vägen dit, och planen pekar själv på barnkonventionen som förebild för hur en konvention får genomslag i svensk rätt. Självbestämmande behandlas som en grundläggande rättighet.

• konventionen blir lagavgörande»viktigt att funktionsrättskonventionens artikel om rätten att leva självständigt och delta i« (partiprogram ↗)
• konventioner i svensk rätt»Genom att FN:s barnkonvention införlivats i svensk lag« (partiprogram ↗)
• självbestämmande som rättighet»Att bestämma över sitt eget liv är en grundläggande rättighet.« (partiprogram ↗)
• tillgängligt samhälle»Sverige ska vara ett tillgängligt land.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Partiprogrammet pekar ut FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning som en viktig ledstjärna och slår fast att det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer med funktionsnedsättning, med en rättighetslag som skapar förutsättningar för goda levnadsvillkor. En utredning om hur konventionen kan införlivas i lagstiftningen är just detta. Kravet på tillräcklig finansiering följer av att åtagandena ska kunna infrias.

• FN-konventionen som ledstjärnaavgörande»konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning« (partiprogram ↗)
• lagstiftning som verktyg»använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer med« (partiprogram ↗)
• rättighetslag för goda levnadsvillkor»Det bör finnas en rättighetslag som skapar förutsättningar för goda« (partiprogram ↗)
• barnperspektiv i rättighetsfrågor»barnets bästa ska komma i främsta rummet« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att grundlagen har en tydlig katalog av fri- och rättigheter som ger enskilda ett praktiskt och effektivt skydd gentemot myndigheter, och att rättighetsskyddet stärks. Att utreda hur funktionsrättskonventionen kan införlivas i lagstiftningen ligger i linje med det, tillsammans med ansvaret för de svaga och utsatta. Konventionen behandlas inte i dokumenten, varför osäkerheten är stor.

• tydlig rättighetskatalogavgörande»Vår svenska grundlag ska ha en tydlig katalog av fri- och rättigheter.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt rättighetsskydd»• Stärka domstolarnas oberoende och skyddet för medborgarnas fri- och rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
• ansvar för de utsatta»samt ansvar för de svaga och utsatta« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att den som är i behov av stöd också ska få det, kräver ett nationellt LSS-lyft och vill stärka funktionsnedsattas möjligheter till deltagande i samhälls- och arbetsliv. En utredning om hur konventionens rättigheter kan få genomslag i lagstiftningen, med tillräcklig finansiering, tjänar dessa åtaganden. Planen är samtidigt mån om det nationella självbestämmandet, vilket gör slutsatsen osäker.

• stöd efter behovavgörande»Den som är i behov av stöd ska också få det.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationellt LSS-lyft»Se ett nationellt LSS-lyft« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt delaktighet»Funktionsnedsattas och funktionsvarierades möjligheter till deltagande på arbetsmarknaden måste stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationellt självbestämmande»Stärka det nationella självbestämmandet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.