2026-06-032025/26:MJU22 · p.3MJUMiljö och jordbruk
Ökad kontroll över projekt och totalkostnad
Ökad kontroll över internationella klimatprojekt och deras totalkostnad
Vad som står på spel: Beslutet påverkar vilka krav som ställs på de klimatprojekt Sverige finansierar utomlands, bland annat om de bidrar till verklig och varaktig omställning i värdlandet och om deras fulla kostnad, inklusive administrativa kostnader och alternativkostnad, redovisas öppet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska rikta ett tillkännagivande om skärpta krav på kvalitet, långsiktighet och kostnadsredovisning för internationella klimatprojekt enligt artikel 6, eller om nuvarande hantering ska anses tillräcklig.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport och de kompletterande åtgärder som redan vidtas men avstyrker motionen om ytterligare krav på projektkontroll och kostnadsredovisning, med hänvisning till det pågående arbetet inom ramen för det klimatpolitiska ramverket och Miljömålsberedningen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 4 (S, V, MP)
Reservanterna (S, V, MP) varnar för att internationella insatser riskerar att inriktas på kortsiktiga, enkla projekt i stället för långsiktig strukturell omställning, och vill att Sverige ska följa Miljömålsberedningens principer om långsiktig omställning i värdlandet, tillräcklig administrativ kapacitet, tydliga regler för dubbelräkning samt en tydlig begränsning av krediternas användning; de vill också att projektens fulla kostnad, inklusive administrativa kostnader och alternativkostnad, redovisas öppet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 4 från S, V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/0 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Nej 0/106/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/18/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Ja 23/0/0/1 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 16/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 19/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 66/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 70/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2025/26:3949 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 2 och 3.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens arbete med att förvärva utsläppskrediter. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att förvärva utsläppskrediter uppnår intentionerna med internationella klimatinsatser: att minska globala utsläpp av växthusgaser, att främja klimatomställning och hållbar utveckling i de länder där de genomförs och att kunna bidra till att de svenska klimatpolitiska målen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete med internationella klimatinsatser delvis uppnår sina syften. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra mål och förväntningar i styrningen av Energimyndigheten och att överväga att sätta kvantitativa mål för förvärv av utsläppskrediter i förhållande till klimatmålet 2045 och etappmålen 2030 och 2040. Regeringen rekommenderas även att följa upp kostnadseffektiviteten utifrån totalkostnad, så att både pris per utsläppskredit och administrativa kostnader beaktas och kan jämföras med andra kompletterande åtgärder. Liksom regeringen välkomnar riksdagen Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med att genomföra kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Motförslag
- Motförslaget vill att internationella klimatinsatser kompletterar men inte ersätter kraftfulla inhemska utsläppsminskningar. (S, V, MP) — Reservation 4
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen bygger klimatpolitiken på ett massivt inhemskt investeringsprogram och en utsläppsbudget med siffersatta förslag, vilket bär kravet på att internationella krediter begränsas och att alternativkostnaden för uteblivna inhemska investeringar redovisas öppet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger klimatpolitiken på ett massivt inhemskt investeringsprogram och en utsläppsbudget med siffersatta förslag, vilket bär kravet på att internationella krediter begränsas och att alternativkostnaden för uteblivna inhemska investeringar redovisas öppet. Planen vill dessutom se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning, vilket direkt bemöter utskottets bedömning att befintlig granskning räcker.
- inhemska klimatinvesteringaravgörande»Vänsterpartiet föreslår ett massivt investeringsprogram för den gröna industrin.« (valmanifest 2022 ↗)
- skarp uppföljning av klimatmål»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)
- utsläppsbudget med konkreta krav»Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop« (partiprogram ↗)
- omställning i verklig mening»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen bygger klimatpolitiken på statliga investeringar i inhemsk omställning och på att förorenaren betalar, med klimatperspektiv i alla beslut.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger klimatpolitiken på statliga investeringar i inhemsk omställning och på att förorenaren betalar, med klimatperspektiv i alla beslut. Krav på att internationella projekt ska ge verklig omställning, inte dubbelräknas och redovisas till full kostnad ligger i linje med det. Planen behandlar dock inte krediternas hantering direkt.
- inhemska omställningsinvesteringaravgörande»Genom statliga investeringar kan vi öka takten i industrins omställning och underlätta ett klimatsmart liv.« (valmanifest 2022 ↗)
- förorenaren betalar»Vi ska verka för att ett globalt koldioxidpris införs med principen att förorenaren betalar.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatperspektiv i beslut»Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande.« (partiprogram ↗)
- fast klimatramverk»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver juridiskt bindande klimatmål i linje med forskningen och en svensk utsläppsbudget, samt stora inhemska omställningsinvesteringar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver juridiskt bindande klimatmål i linje med forskningen och en svensk utsläppsbudget, samt stora inhemska omställningsinvesteringar. Motförslagets krav på att internationella projekt ska bidra till verklig omställning, på regler mot dubbelräkning och på öppen redovisning av den fulla kostnaden inklusive uteblivna inhemska investeringar följer av den linjen. Planen betonar dessutom Sveriges historiska ansvar för egna utsläppsminskningar.
- bindande klimatmålavgörande»Vi vill därför se juridiskt bindande klimatmål som ligger i linje med forskningen.« (partiprogram ↗)
- svensk utsläppsbudget»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
- historiskt ansvar för utsläpp»De nationella klimatmålen måste beakta Parisavtalets artikel om en rättvis global omställning, med hänsyn till Sveriges historiska ansvar för utsläppen och för Sveriges möjligheter att bidra till en snabb utsläppsminskning.« (partiprogram ↗)
- inhemska omställningsinvesteringar»investera minst 100 miljarder per år i att ställa om så att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland senast år 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet kräver ett klimatledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik och vill att Sverige blir ännu mer transparent.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver ett klimatledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik och vill att Sverige blir ännu mer transparent. Krav på att internationella projekt bidrar till verklig omställning, regler mot dubbelräkning och öppen kostnadsredovisning är precis sådana effektivitets- och transparenskrav. Planen kräver dessutom att politiken hushållar med skattebetalarnas pengar.
- effektiva åtgärder framför symbolpolitikavgörande»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad transparens»Sverige ska bli ännu mer transparent.« (valmanifest 2022 ↗)
- hushålla med skattemedel»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
- rika länders klimatansvar»Världens rika länder måste bidra till att utvecklingsländer snabbare kan nå en hållbar utveckling.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen tar uttryckligen avstånd från symbolpolitik och åtgärder som dövar samveten i stället för att rädda miljön, och vill att klimatpolitiken mäts i hur mycket den på riktigt får ner utsläppen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen tar uttryckligen avstånd från symbolpolitik och åtgärder som dövar samveten i stället för att rädda miljön, och vill att klimatpolitiken mäts i hur mycket den på riktigt får ner utsläppen. Krav på att internationella projekt bidrar till verklig omställning, regler mot dubbelräkning och öppen kostnadsredovisning är precis en sådan effektivitetsprövning. Planen pekar också på bristande öppenhet som ett problem i internationella insatser.
- verklig klimatnytta, inte symbolpolitikavgörande»Liberal miljöpolitik tar avstånd från symbolpolitik och åtgärder som dövar samveten i stället för att rädda miljön.« (partiprogram ↗)
- mät faktisk utsläppsminskning»en klimatpolitik som inte mäts i hur många skatter som höjs eller hur mycket den kostar skattebetalarna utan i hur mycket den på riktigt får ner utsläppen« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiv klimatpolitik»Klimatpolitiken måste vara effektiv och långsiktig samtidigt som den fungerar i vardagen för företag och privatpersoner.« (partiprogram ↗)
- öppenhet i internationella insatser»Samtidigt finns i dag allvarliga problem med bristande öppenhet och korruption med svenska biståndspengar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver tydliga instrument för styrning, samordning och uppföljning av internationella insatser och att oberoende utvärderingar sker, samt gör kostnadsuppföljning till en viktig politisk uppgift.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver tydliga instrument för styrning, samordning och uppföljning av internationella insatser och att oberoende utvärderingar sker, samt gör kostnadsuppföljning till en viktig politisk uppgift. Motförslagets krav på projektkontroll, regler mot dubbelräkning och öppen redovisning av full kostnad följer av detta. Planen vill dessutom att internationella insatser inriktas på strukturell förändring i mottagarlandet.
- styrning och uppföljningavgörande»Det måste finnas tydliga instrument för styrning, samordning och uppföljning av biståndet.« (partiprogram ↗)
- oberoende utvärdering»Oberoende utvärderingar av biståndet ska ske.« (partiprogram ↗)
- kostnadsuppföljning»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska uppgifter.« (partiprogram ↗)
- strukturell omställning»Utvecklingssamarbetet bör framför allt inriktas på att överföra kunskap, och att ändra regler och strukturer som hindrar fattiga länder att utvecklas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger uttryckligen på att utsläppsminskningar utomlands ofta är billigare och att klimatbiståndets andel ska öka.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger uttryckligen på att utsläppsminskningar utomlands ofta är billigare och att klimatbiståndets andel ska öka. Motförslagets krav på en tydlig begränsning av krediternas användning och på redovisning av alternativkostnaden för uteblivna inhemska investeringar drar i motsatt riktning. Planens krav på transparens och uppföljning stöder däremot delar av invändningen.
- internationella klimatinsatser prioriterasavgörande»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige – därför kommer Moderaterna också att rikta om biståndet för att minska utsläppen i andra länder.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad andel klimatbistånd»Öka klimatbiståndets andel av det totala biståndet för att minska utsläppen utomlands« (valmanifest 2022 ↗)
- mot klimatnationalism»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
- transparens och uppföljning»Dina skattepengar ska inte försvinna i korruption eller hamna i fickorna på odemokratiska ledare, och inte heller okritiskt kanaliseras i ökande volymer genom oreformerade FN-organ som brister i transparens och uppföljning.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen pekar ut internationella klimatinvesteringar som exempel på de åtgärder som ger mest utsläppsminskning per satsad krona och kräver ett globalt perspektiv i klimatpolitiken.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen pekar ut internationella klimatinvesteringar som exempel på de åtgärder som ger mest utsläppsminskning per satsad krona och kräver ett globalt perspektiv i klimatpolitiken. Motförslagets krav på en tydlig begränsning av krediternas användning skulle strama åt just det instrumentet. Planens krav på tydliga resultat och kostnadseffektivitet talar samtidigt för delar av motförslaget, varför bedömningen är osäker.
- internationella klimatinvesteringaravgörande»Satsa på åtgärder som minskar utsläppen mest per satsad krona som t ex internationella klimatinvesteringar« (valmanifest 2022 ↗)
- globalt klimatperspektiv»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)
- effektivare klimatåtgärder»Minska kostnaderna för migrationspolitik, bistånd, EU-bidrag och klimatåtgärder som kan göras mer effektiva« (valmanifest 2022 ↗)
- resultatkrav»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:MJU22)
- Betänkandets fulltext (HD01MJU22)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:3949 — med anledning av skr. 2025/26:153 Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser av Åsa Westlund m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3952 — med anledning av skr. 2025/26:153 Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3958 — med anledning av skr. 2025/26:153 Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser av Rickard Nordin m.fl. (C)
- Regeringens skrivelse 2025/26:153 — Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser
Källa: Sveriges riksdag