Översyn av jaktlagstiftningen och viltförvaltningen

Planen säger inget om jaktlagens portalparagraf. Den närmast liggande principen är att viltet och naturen ska förvaltas utifrån ekosystemens bärkraft och biologisk mångfald, med ambitiösa miljömål och stabil forskning som grund. Att skriva in minskade viltskador i jord- och skogsbruket som ett uttryckligt syfte flyttar tyngdpunkten till näringsintressen och saknar stöd i planen.

• skydda biologisk mångfaldavgörande»Vi måste lösa klimatkrisen och skydda den biologiska mångfalden – omställningen går alldeles för sakta.« (valmanifest 2022 ↗)
• villkor för rika ekosystem»Sverige behöver också ett medvetet och heltäckande arbete med att« (partiprogram ↗)
• ambitiösa miljömål»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)

Planen säger inget om jaktlagens portalparagraf, men den kräver en livskraftig livsmedelsproduktion som stärker självförsörjningen och ett aktivt skogsbruk som bidrar till tillväxt. Att viltskador i jord- och skogsbruket uttryckligen skrivs in som ett syfte i lagen ligger i linje med de åtagandena. Eftersom planen samtidigt värnar biologisk mångfald och saknar ställningstagande om lagens utformning är stödet svagt.

• livskraftig livsmedelsproduktionavgörande»Livskraftig svensk livsmedelsproduktion som stärker landets självförsörjningsförmåga.« (partiprogram ↗)
• aktivt och hållbart skogsbruk»Aktivt och hållbart skogsbruk som bidrar till svensk tillväxt och som samtidigt värnar« (partiprogram ↗)
• landsbygdens villkor»Landsbygdspolitik för utveckling och välstånd i hela landet.« (partiprogram ↗)
• värn av biologisk mångfald»Värn av biologisk mångfald och Sveriges värdefulla natur och vattenmiljöer.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet säger att jakt i vissa lägen kan vara befogad för att minska eller förebygga skador som djur kan orsaka, vilket är det syfte motförslaget vill skriva in i lagens portalparagraf. Samtidigt villkorar planen all jakt med god jaktetik och kravet att viltet ska ha ett starkare rättsligt skydd, vilket motförslaget inte motverkar. Underlaget är tunt, därför låg säkerhet.

• jakt mot skador kan vara befogadavgörande»minska eller förebygga skador, som en del djur kan orsaka.« (partiprogram ↗)
• god jaktetik»All jakt ska bedrivas med god jaktetik. Miljöpartiet tar avstånd från jaktformer där djuren« (partiprogram ↗)
• skydd för viltlevande djur»rättsligt skydd som de djur som hålls av människan. Vi vill att viltlevande djur införlivas i« (partiprogram ↗)
• livskraftiga populationer»arter som hör hemma i Sveriges natur ska ges möjlighet att finnas här i långsiktigt« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet kräver att värnandet av biologisk mångfald harmonierar med landsbygdsbefolkningens möjligheter att bedriva verksamhet utan att riskera förlust av djur och egendom, och kombinerar detta med en aktiv förvaltning av klövvilt. Lantbrukets och de gröna näringarnas konkurrenskraft ska stärkas. Att jaktlagens portalparagraf uttryckligen också ska syfta till minskade viltskador följer direkt av dessa åtaganden.

• skydd mot viltskadoravgörande»möjligheter att leva och bedriva verksamheter utan att riskera förlust av djur och annan egendom« (partiprogram ↗)
• aktiv viltförvaltning»ska kombineras med en aktiv förvaltning av rovdjur och klövvilt« (partiprogram ↗)
• stärkt lantbrukskonkurrenskraft»Det svenska lantbrukets konkurrenskraft, både inom EU och gentemot övriga världen, ska förstärkas.« (partiprogram ↗)
• gröna näringars konkurrenskraft»Vi vill stärka de gröna näringarnas konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen säger inget om jaktlagens portalparagraf. Närmast liggande åtaganden är att skogspolitiken ska vila på ett produktionsmål jämställt med miljömålet, att skogsbruket ska värnas och att staten ska samverka med markägare i viltförvaltningen. Att lagen uttryckligen också ska syfta till minskade viltskador ligger i den linjen, samtidigt som planens artskyddskrav ska bestå.

• produktionsmålet jämställtavgörande»Den svenska skogspolitiken ska vila på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet.« (partiprogram ↗)
• samverkan med markägare»med markägare och lokalbefolkning i naturvård och viltförvaltning.« (partiprogram ↗)
• värna skogsbruket»Allemansrätten och det svenska skogsbruket ska värnas« (valmanifest 2022 ↗)
• artskydd»Hotade växter och djur ska skyddas genom fridlysning,« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet anger uttryckligen att viltvård är viktig för att undvika sjukdomar, trafikolyckor samt skador på jordbruksgrödor och skog, vid sidan av rollen i bevarandet av den biologiska mångfalden. Motförslaget vill skriva in just dessa syften i jaktlagens portalparagraf. Planens betoning av ett livskraftigt jord- och skogsbruk och av kopplingen mellan markägande och jakträtt pekar åt samma håll.

• viltvård minskar viltskadoravgörande»sjukdomar, trafikolyckor samt skador på jordbruksgrödor och skog« (partiprogram ↗)
• viltvård som förvaltarskap»Jakt, fiske och viltvård är en del i bevarandet av den biologiska mångfalden.« (partiprogram ↗)
• livskraftigt jord- och skogsbruk»För en levande landsbygd är ett livskraftigt jord- och skogsbruk samt fiske och rennäring av« (partiprogram ↗)
• markägande grundar jakträtt»kopplingen mellan markägande och jakt- och fiskerätt finnas« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen vill reformera viltförvaltningen genom en ny viltmyndighet, stärka brukarnas ställning och underlätta jakt som minskar viltskador, till exempel genom att låta jägare sälja vildsvinskött direkt till konsumenter. Att skriva in minskade viltskador i jord- och skogsbruket i jaktlagens portalparagraf ligger i linje med den inriktningen. Portalparagrafens utformning nämns dock inte i dokumenten.

• reformerad viltförvaltningavgörande»• Inrätta en ny viltmyndighet« (valmanifest 2022 ↗)
• minskade viltskador»• Låta jägare sälja vildsvinskött direkt till konsumenter« (valmanifest 2022 ↗)
• brukarnas ställning»• Stärka ägande- och brukanderätten för jordbrukare« (valmanifest 2022 ↗)
• jakten som förvaltningsverktyg»Jägarnas insatser är en starkt bidragande orsak till att vi har livskraftiga viltstammar i landet. Det ska värnas.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen pekar uttryckligen ut stora skador på skogar och jordbruk till följd av bete, fejning och bökning samt att det ökande antalet djur förorsakar fler viltolyckor, och vill underlätta jakt i områden med mycket vilt. Motförslagets krav på att jaktlagens portalparagraf också ska syfta till minskade viltskador och färre trafikolyckor är precis den inriktning planen efterfrågar för en förvaltning i balans mellan människa och vilt.

• minska viltskadornaavgörande»Det finns stora problem med skador på skogar, jordbruk och villaträdgårdar till följd av bete, fejning och bökning.« (valmanifest 2022 ↗)
• färre viltolyckor»Det ökande antalet djur förorsakar dessutom fler viltolyckor.« (valmanifest 2022 ↗)
• underlättad jakt»Underlätta jakt i områden med mycket vilt« (valmanifest 2022 ↗)
• balanserad viltförvaltning»Det finns behov av att långsiktigt förvalta bestånden av vilt för att uppnå en god balans mellan människor och djur« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.