2026-04-012025/26:KrU7 · p.1KrUKultur
Svenska språkets ställning
Svenska språkets ställning i takt med AI-utvecklingen
Vad som står på spel: Frågan handlar om huruvida alla, oavsett bakgrund, kan förstå sig själva, kommunicera och delta fullt ut i samhällslivet på svenska när tekniken utvecklas snabbt, och om detta kräver en egen utredning eller kan hanteras inom pågående myndighets- och strategiarbete.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska uppmana regeringen att tillsätta en särskild språkutredning om hur alla kan ges lika språklig delaktighet i takt med AI-utvecklingen, eller om Institutet för språk och folkminnens arbete och regeringens nationella AI-strategi redan är tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet välkomnar att Institutet för språk och folkminnen arbetar aktivt med språkteknologisk utveckling och att regeringens nationella AI-strategi innehåller åtgärder för att utveckla språkmodeller på svenska, och anser att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta något ytterligare initiativ; motionerna (M, C, MP) bör avslås.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (C)
Reservationen (C) vill att en särskild språkutredning tillsätts för att undersöka hur samhället kan bidra till ökad språklig delaktighet i takt med den allt snabbare tekniska utvecklingen, inte minst AI, med motiveringen att språket är en nyckel till att förstå sig själv, kommunicera och delta i samhällslivet, och att alla i dag inte har samma språkliga förutsättningar.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 17/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Nej | Ja 90/0/0/16 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/19/0/5 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Nej | Ja 55/0/0/11 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 59/0/0/11 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M), 2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19.
Riksdagens beslut: Riksdagen sade nej till 73 förslag om konstarter, språk och bibliotek. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.
Motförslag
- Motförslaget vill tillsätta en språkutredning för att undersöka samhällets roll i språklig delaktighet under teknisk utveckling. (C) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen behandlar inte språklig delaktighet i förhållande till AI, men dess närmast liggande åtagande är att kunskap och teknik ska vara fritt tillgänglig för alla genom digitala allmänningar och en stark folkbildning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte språklig delaktighet i förhållande till AI, men dess närmast liggande åtagande är att kunskap och teknik ska vara fritt tillgänglig för alla genom digitala allmänningar och en stark folkbildning. En utredning om hur samhället kan öka den språkliga delaktigheten i takt med teknikutvecklingen ligger i linje med det. Planen ser bildning genom hela livet som en grundläggande rättighet, inte som något marknaden ska lösa.
- digitala allmänningaravgörande»Vi vill bygga upp digitala allmänningar med fri tillgång« (partiprogram ↗)
- satsning på folkbildning»Därför är det särskilt viktigt att satsa på och utveckla folkbiblioteken, folkbildningen och public services oberoende ställning.« (valmanifest 2022 ↗)
- livslång bildning»Bildning sker genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att ingen lämnas utanför när artificiell intelligens och annan digital teknik får en större roll, och vill ha demokratiska spelregler för digital kommunikation och AI.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att ingen lämnas utanför när artificiell intelligens och annan digital teknik får en större roll, och vill ha demokratiska spelregler för digital kommunikation och AI. En utredning om hur samhället kan öka den språkliga delaktigheten i den tekniska utvecklingen är ett medel för det. Planen betonar också bättre möjligheter för utlandsfödda att lära sig svenska.
- ingen lämnas utanför AI-omvandlingenavgörande»Ingen lämnas utanför strukturomvandlingen när artificiell intelligens och annan digital« (partiprogram ↗)
- demokratiska spelregler för AI»Brutna oligopol och demokratiska spelregler för digital kommunikation och artificiell« (partiprogram ↗)
- språkkunskaper åt alla»Bättre möjligheter för utlandsfödda att lära sig svenska och nå självförsörjning.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att politiken måste spela en aktiv roll i hur AI formas och används och att den tekniska utvecklingen ska komma alla till del utan att någon lämnas efter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att politiken måste spela en aktiv roll i hur AI formas och används och att den tekniska utvecklingen ska komma alla till del utan att någon lämnas efter. Språket beskrivs som en nyckel till samhällsgemenskapen. En utredning om hur samhället kan öka den språkliga delaktigheten i en snabb teknisk utveckling följer därför av planens principer, även om just en sådan utredning inte nämns.
- aktiv politik för AIavgörande»Vi i Miljöpartiet anser att politiken måste spela en aktiv roll i hur AI formas och används.« (partiprogram ↗)
- ingen lämnas efter i tekniken»Den tekniska utvecklingen ska komma alla till del och ingen ska lämnas efter.« (partiprogram ↗)
- språket ger delaktighet»språket är en nyckel för att bli en del av samhällsgemenskapen« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen behandlar inte språkpolitik i förhållande till AI, men slår fast att bildning i bred mening bär det demokratiska projektet och att digitalisering på lika villkor är en förutsättning för demokrati.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte språkpolitik i förhållande till AI, men slår fast att bildning i bred mening bär det demokratiska projektet och att digitalisering på lika villkor är en förutsättning för demokrati. En utredning om hur språklig delaktighet kan stärkas när tekniken utvecklas snabbt ligger i linje med dessa principer. Stödet är dock härlett ur allmänna åtaganden, inte ur ett uttalat krav.
- digital delaktighet för allaavgörande»Digitalisering på lika villkor, oavsett var man bor, är en förutsättning för demokrati och möjliggör decentralisering.« (partiprogram ↗)
- bildning bär demokratin»Även bildning i bred mening, från förskolan till universiteten till den livslånga folkbildningen, är en bärande del av det demokratiska projektet.« (valmanifest 2022 ↗)
- bildning ger egenmakt»Bildning breddar våra horisonter, ökar vår frihet och egenmakt, stärker den demokratiska grunden för samhället och möjligheterna till livslångt lärande.« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att svenska är och ska vara det samhällsbärande språket och att bristande språkkunskaper permanentar utanförskap, samtidigt som digitaliseringen bejakas som en möjlighet för den enskilde.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att svenska är och ska vara det samhällsbärande språket och att bristande språkkunskaper permanentar utanförskap, samtidigt som digitaliseringen bejakas som en möjlighet för den enskilde. En utredning om hur språklig delaktighet kan stärkas i takt med den tekniska utvecklingen ligger i linje med båda åtagandena. Planen säger dock inget om utredningsformen som sådan.
- språket nyckeln till delaktighetavgörande»Svenska språket är nyckeln till Sverige. Bristande språkkunskaper permanentar utanförskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- svenska som samhällsbärande språk»Svenska är och ska vara det samhällsbärande språket.« (partiprogram ↗)
- bejaka digitaliseringen»Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter för den enskilda individen« (partiprogram ↗)
- flerspråkig samhällsinformation»tillhandahålla viktig information på de största invandrarspråken« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen räknar det svenska språket till förvaltarskapsansvaret och vill grundlagsskydda dess ställning som majoritetsspråk, och den kopplar språk och kunskap till möjligheten att delta i samhällslivet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen räknar det svenska språket till förvaltarskapsansvaret och vill grundlagsskydda dess ställning som majoritetsspråk, och den kopplar språk och kunskap till möjligheten att delta i samhällslivet. En utredning om hur språklig delaktighet kan stärkas i takt med teknikutvecklingen ligger i linje med detta. Planen säger dock inget om AI eller språkteknologi, varför stödet är härlett ur allmänna principer.
- förvaltarskap om svenska språketavgörande»Förvaltarskapsansvaret inbegriper också det svenska språket, vars ställning som« (partiprogram ↗)
- kunskap ger delaktighet»Genom ökad kunskap skaffar sig medborgarna verktyg som underlättar« (partiprogram ↗)
- språkundervisning för delaktighet»Invandrare ska garanteras goda möjligheter till undervisning i svenska språket och om det« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen gör det svenska språket till nyckeln in i samhället: alla barn ska lära sig bra svenska tidigt, språkutvecklingen ska följas upp redan vid tre år och begriplig svenska beskrivs som en förutsättning för att få ett arbete.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen gör det svenska språket till nyckeln in i samhället: alla barn ska lära sig bra svenska tidigt, språkutvecklingen ska följas upp redan vid tre år och begriplig svenska beskrivs som en förutsättning för att få ett arbete. Att utreda hur samhället kan öka den språkliga delaktigheten när alla inte har samma språkliga förutsättningar ligger i linje med den prioriteringen. Planen säger dock inget om språkteknologi eller AI.
- svenska som nyckel till arbeteavgörande»En förutsättning för att kunna få ett arbete är ofta att man kan tala begriplig svenska.« (valmanifest 2022 ↗)
- tidig språkuppföljning»Införa obligatorisk språkuppföljning vid 3 års ålder för att upptäcka barn som inte kan tala svenska« (valmanifest 2022 ↗)
- språket bryter segregation»De enskilt viktigaste åtgärderna för att bryta segregationen handlar om kvaliteten i undervisningen och det svenska språket.« (valmanifest 2022 ↗)
- språkkrav för medborgarskap»Kräva grundläggande kunskaper i svenska för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen prioriterar genomgående det svenska språkets ställning: verksamheten i barnomsorgen ska bedrivas på svenska och språklig förmåga beskrivs som grundläggande för barns fortsatta skolgång.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen prioriterar genomgående det svenska språkets ställning: verksamheten i barnomsorgen ska bedrivas på svenska och språklig förmåga beskrivs som grundläggande för barns fortsatta skolgång. En utredning om hur samhället kan bidra till ökad språklig delaktighet i den tekniska utvecklingen ligger i linje med den prioriteringen. Planen behandlar dock varken AI eller språkteknologi, och kräver tydliga resultat för varje offentlig satsning.
- prioritera svenska språketavgörande»Prioritera svenska språket inom barnomsorgen« (valmanifest 2022 ↗)
- verksamhet på svenska»Alla barn ska också ges möjlighet att bli en del av det svenska samhället och verksamheten ska därför bedrivas på svenska språket.« (valmanifest 2022 ↗)
- språklig förmåga är grundläggande»Att förskolebarnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad övergång till förskoleklassen.« (valmanifest 2022 ↗)
- resultatkrav på offentliga satsningar»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:KrU7)
- Betänkandets fulltext (HD01KrU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1311 — Nationellt centrum för keramisk konst av Per-Arne Håkansson och Agneta Nilsson (båda S)
- Motion 2025/26:1519 — Införande av en nationell digital utbildningsplattform i svenska språket av Emma Ahlström Köster (M)
- Motion 2025/26:1597 — Teckenspråkets ställning inom kulturpolitiken av Jessica Rodén (S)
- Motion 2025/26:1599 — Teckenspråk för jämlik delaktighet av Jessica Rodén (S)
- Motion 2025/26:1618 — Politik för sverigefinnar av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:1648 — Svenska minoriteter i utlandet av John E Weinerhall (M)
- Motion 2025/26:1738 — Avskaffande av det frivilliga enprocentsmålet för utsmyckning vid statliga investeringar av Jan Ericson m.fl. (M)
- Motion 2025/26:1899 — Satsning på läs- och språkutveckling för bättre integration och ökad jämlikhet av Matilda Ernkrans m.fl. (S)
- Motion 2025/26:190 — En kulturell allemansrätt för barn och unga av Mats Berglund m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:2479 — Indelning av språk och länder på bibliotek av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Ulrika Heindorff (båda M)
- Motion 2025/26:2485 — Nationellt centrum för keramik som naturlig del av vårt kulturarv av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
- Motion 2025/26:2499 — Ensambegravningar av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2025/26:2716 — Namnbyte på Kaliningrad av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2025/26:2786 — En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2787 — En politik för urfolket samer av Jessica Wetterling m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2819 — Vissa kulturpolitiska frågor av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3183 — Kultur, civilsamhälle och medier av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3364 — Förskola och skola för en hållbar framtid av Camilla Hansén m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3366 — Kulturljudzoner och bättre villkor för livekulturen av Mats Berglund m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3435 — Politik för Sveriges nationella minoriteter av Jan Riise m.fl. (MP)
Källa: Sveriges riksdag