Minoriteternas språkcentrum

Planen slår fast att Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk och kulturarv. Språkcentrumen är det praktiska verktyget för den rättigheten, och kortsiktig styrning som tvingar fram nedläggning och återstart undergräver den. Planen kräver också att kulturen finns i hela landet, vilket talar för långsiktig och permanent finansiering.

• stärka minoriteters rättigheteravgörande»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
• rätt till språk och kulturarv»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
• kultur i hela landet»Det är viktigt att kulturen står fri från såväl kommersiell som politisk styrning och finns i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen ställer upp rättigheter för nationella minoriteter som ett eget mål och vill se kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga och nationella gränser. Kortsiktig styrning som tvingar fram nedläggning och återstart av språkcentrumen motverkar det, varför långsiktigt och permanent säkrad finansiering ligger i planens linje. Planen uttalar sig inte om myndigheters anslagsformer.

• minoriteters rättigheteravgörande»Rättigheter för nationella minoriteter.« (partiprogram ↗)
• språklig och kulturell mångfald»Kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser.« (partiprogram ↗)
• levande kulturliv»Sverige ska ha ett levande, fritt och obundet kulturliv som både stärker samhörigheten och utmanar.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att de nationella minoritetsspråken ska bevaras och utvecklas och att samhället har ett ansvar att stärka förutsättningarna för barns rätt att lära sig sitt minoritetsspråk. Valmanifestet vill stärka nationella minoriteters och samernas rättigheter. Kortsiktig styrning som tvingar fram nedläggning och återstart av språkcentrumen undergräver just detta, varför planen stöder kravet på långsiktigt och permanent säkrad finansiering.

• minoritetsspråken ska bevarasavgörande»De fem erkända nationella minoritetsspråken: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib« (partiprogram ↗)
• samhällets ansvar för språken»Samhället har ett ansvar att stärka förutsättningarna för detta.« (partiprogram ↗)
• stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
• skydd för minoriteters kultur»rättigheter, sin kultur och sin historia respekterade och skyddade.« (partiprogram ↗)

Valmanifestet åtar sig att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och partiprogrammet vill att statliga kulturinstitutioner finns i hela landet. Långsiktig och permanent finansiering av språkcentrumen är ett direkt medel för att den ställningen ska bli reell i stället för att verksamheten läggs ned och startas om. Planen nämner dock inte språkcentrumen som sådana.

• stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
• kultur i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)
• statlig kulturverksamhet regionalt»Statliga kulturinstitutioner ska sprida sin verksamhet i hela landet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen åtar sig att det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil och att individens möjligheter att använda minoritetsspråk gentemot myndigheter ska stärkas. Språkcentrumens verksamhet är just ett sådant stöd, och kortsiktig styrning som tvingar fram nedläggning och återstart motverkar åtagandet. Att säkra uppdrag och finansiering långsiktigt följer därför av planen.

• stöd till minoritetsspråkavgörande»understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
• minoritetsspråk gentemot myndigheter»möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas.« (partiprogram ↗)
• skydd för nationella minoriteter»Skolor med inriktning mot de lagskyddade nationella minoriteterna ska alltid kunna finnas.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning och ser det som en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att bevara sin kultur. Långsiktigt och permanent säkrad finansiering och uppdrag för språkcentrumen är det praktiska uttrycket för detta åtagande. Planen lägger dessutom på staten ansvaret för en kulturell infrastruktur i hela landet.

• minoritetsspråkens ställningavgörande»detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
• offentligt stöd till minoriteter»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att« (partiprogram ↗)
• nationella minoriteters rättigheter»samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska rättigheter« (partiprogram ↗)
• statlig kulturell infrastruktur»brukar benämnas en kulturell infrastruktur, i hela landet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen behandlar inte de nationella minoritetsspråken eller språkcentrumens finansiering. Närmast liggande princip är att politiken måste prioritera och välja bort och att alla nya åtaganden ska rymmas inom överskottsmålet, med rättsväsende, försvar och välfärd först. Ett permanent öronmärkt anslag följer därför inte av planen.

• prioritera kärnuppgifteravgörande»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
• finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
• hårda prioriteringar»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen undantar uttryckligen de nationella minoriteterna från allmänna assimileringssträvanden och vill ge dem långtgående kulturell autonomi, samt värna urfolkens ställning och kulturella värden. Långsiktigt säkrad finansiering och ett fast uppdrag för språkcentrumen är ett medel för den autonomin. Planen kräver samtidigt tydliga resultat för varje offentlig satsning, vilket kvalificerar men inte upphäver stödet.

• kulturell autonomi för minoriteteravgörande»assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi.« (partiprogram ↗)
• värna urfolkens ställning»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• språkets organiska värde»Kulturen liksom språk och dialekter utvecklas organiskt, över tid, mellan generationer och över geografi.« (valmanifest 2022 ↗)
• resultatkrav på offentliga satsningar»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.