2026-06-092025/26:FiU20 · p.1FiUEkonomi och finans
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Vad som står på spel: Riktlinjerna styr hur Sverige hanterar en lågkonjunktur präglad av geopolitisk osäkerhet, stigande energipriser och hög arbetslöshet, med konsekvenser för hushållens ekonomi, välfärden och statens framtida handlingsutrymme.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringens inriktning på den ekonomiska politiken – att stärka efterfrågan för en varaktig återhämtning – är rätt väg ur lågkonjunkturen, eller om politiken istället bör läggas om mot en tillväxtpakt, infrastruktursatsningar och stärkt välfärd för att möta försvagad köpkraft och hög arbetslöshet.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bedömning att den viktigaste uppgiften är att säkerställa en varaktig ekonomisk återhämtning genom att stärka efterfrågan i ekonomin, och tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
S anser att den ekonomiska politiken behöver läggas om med en tillväxtpakt, satsningar på infrastruktur, vuxenutbildning och jobb för unga samt åtgärder som stärker hushållens ekonomi och välfärden, eftersom regeringens politik istället bidragit till svag konsumtion, budgetunderskott och en försvagad välfärd.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/21/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/105/0/1 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/18/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Avstår 0/0/24/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | uttryckligt |
| L | Ja | Ja 16/0/0/0 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Ja | Ja 19/0/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 66/0/0/0 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Ja | Ja 68/0/0/2 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:100 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:617 av Markus Kallifatides (S), 2025/26:1048 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 2-5, 2025/26:1146 av Anders Karlsson (C), 2025/26:2493 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:2496 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:3150 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 40, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23, 2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) och 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.
Motförslag
- Motförslaget vill förändra den ekonomiska politikens inriktning mot strukturella reformer som stärker ekonomin, ökar hushållens köpkraft, värnar välfärden och bidrar till ett säkrare samhälle. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planens ekonomiska linje är att efterfrågan skapas genom högre inkomster till dem med minst marginaler och genom stora offentliga investeringar i järnväg, infrastruktur och utbildning.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens ekonomiska linje är att efterfrågan skapas genom högre inkomster till dem med minst marginaler och genom stora offentliga investeringar i järnväg, infrastruktur och utbildning. Motförslagets krav på järnvägsunderhåll, vuxenutbildning och höjda barn-, studie- och bostadsbidrag ligger direkt i linje med det, liksom kritiken mot skattesänkningar som gynnat höginkomsttagare. Planen delar också utskottets utgångspunkt att hushållens ekonomi måste stärkas.
- efterfrågan genom högre låginkomsteravgörande»Genom en politik för högre löner för dem med lägst inkomster så skapas efterfrågan.« (valmanifest 2022 ↗)
- upprustad järnväg och infrastruktur»Vägnätet och järnvägen behöver rustas upp i stora delar av Sverige, när industrierna nu expanderar på nya platser.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjt studiestöd»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- progressiv omfördelande skatt»Vi vill inte höja skatten för vanliga löntagare utan på mångmiljonarv, lyxvillor och stora aktievinster som man inte ens behöver jobba för.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen gör arbete och full sysselsättning till den ekonomiska politikens grund och kräver en aktiv arbetsmarknadspolitik i oroliga tider.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen gör arbete och full sysselsättning till den ekonomiska politikens grund och kräver en aktiv arbetsmarknadspolitik i oroliga tider. Den vill också stärka barnfamiljernas ekonomi med riktade stöd och satsa på underhåll av vägar och järnvägar samt utbildning. Motförslagets tillväxtpakt, jobbkontrakt och höjda bidrag är i sak samma politik, medan kritiken mot skattesänkningar för höginkomsttagare svarar mot planens krav på progressiv beskattning.
- full sysselsättningavgörande»Arbete är grunden för den ekonomiska politiken. Full sysselsättning är vårt övergripande mål.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt ekonomi för barnfamiljer»Vi är beredda att stärka ekonomin för Sveriges barnfamiljer.« (valmanifest 2022 ↗)
- järnvägs- och väginvesteringar»Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi.« (partiprogram ↗)
- progressiv beskattning»Progressiv och utjämnande beskattning efter bärkraft.« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Arbetslöshet 8,5 procent — förstärker planens krav på aktiv arbetsmarknadspolitik och riktade stöd till hushållen; Inflation nära noll — minskar planens invändning att efterfrågestöd skulle elda på inflationen
Motförslaget vill stärka hushållen med lägst marginaler genom höjt barn- och studiebidrag och förstärkt bostadsbidrag samt satsa på järnvägsunderhåll och vuxenutbildning.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill stärka hushållen med lägst marginaler genom höjt barn- och studiebidrag och förstärkt bostadsbidrag samt satsa på järnvägsunderhåll och vuxenutbildning. Planen innehåller just höjt studiestöd, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, upprustad järnväg och en fördelningspolitik där de med mest pengar bidrar mer. Kraven sammanfaller därmed med planens prioriteringar, även om paketet som helhet inte behandlas.
- höjda bostadsbidragavgörande»höja bostadsbidraget för barnfamiljer och bostadstillägget för pensionärer.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjt studiestöd»höja studiestödet och förbättra studenters a-kassa och sjukförsäkring.« (valmanifest 2022 ↗)
- upprustad järnväg»bygga ut och rusta upp järnvägsnätet för snabba tåg i hela landet och skynda på bygget av nya stambanor för höghastighetståg.« (valmanifest 2022 ↗)
- progressiv fördelningspolitik»att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital. De med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd i omställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill stärka hushållen genom höjda bidrag och pekar ut skattesänkningar som problemet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill stärka hushållen genom höjda bidrag och pekar ut skattesänkningar som problemet. Valmanifestets bärande åtagande är det motsatta: det totala skattetrycket ska ner, inga skattehöjningar som skadar jobben ska medverkas till, och mer pengar ska läggas på välfärdens kärna och mindre på bidrag. Att det ska löna sig mer att gå från bidrag till arbete är planens svar på svag sysselsättning. Satsningar på järnväg delar planen, men inriktningen avvisas.
- sänkt totalt skattetryckavgörande»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- mindre på bidrag»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetslinjen framför bidrag»Vi vill att det ska löna sig mer att gå från bidrag till arbete, och att fler med kortare utbildning och erfarenhet ska ha möjlighet att få enkla jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
- järnvägssatsningar»Vi vill rusta upp regionala järnvägar, bygga nya stambanor från norr till söder, höja standarden på det nationella stambanenätet i hela landet och storsatsa på morgondagens tågtrafik — för klimatets och landsbygdens bästa.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Motförslagets inriktning är höjda barn- och studiebidrag och förstärkt bostadsbidrag i stället för skattesänkningar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslagets inriktning är höjda barn- och studiebidrag och förstärkt bostadsbidrag i stället för skattesänkningar. Planen står för motsatsen: ett brett jobbskatteavdrag skyndsamt, ett bidragstak där samlade bidrag inte får överstiga de lägsta kollektivavtalade lönerna och parollen att fler ska bidra och färre gå på bidrag. Att planen delar motförslagets syn på järnvägens flaskhalsar ändrar inte huvudlinjen.
- återupprättad arbetslinjeavgörande»För att stärka arbetslinjen och hushållens ekonomi i ett oroligt ekonomiskt läge vill vi skyndsamt genomföra ett nytt brett jobbskatteavdrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- bidragstak»Därför vill vi modernisera bidragssystemet genom ett bidragstak – de samlade bidragen ska inte kunna vara högre än de lägsta kollektivavtalade lönerna.« (valmanifest 2022 ↗)
- arbete framför bidrag»Fler måste bidra – färre måste gå på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- järnvägens flaskhalsar»Vi vill bygga bort järnvägsnätets flaskhalsar och så att tågen går i tid här och nu i stället för att lägga hundratals miljarder på en höghastighetsjärnväg som inte är klar ens om 20 år.« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget vill stärka hushållen genom höjda barn- och studiebidrag samt förstärkt bostadsbidrag.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill stärka hushållen genom höjda barn- och studiebidrag samt förstärkt bostadsbidrag. Planen kräver tvärtom att skatte- och bidragssystemen utformas så att egen kraft uppmuntras och bidragsberoende motverkas, och slår fast att nya jobb är den viktigaste fördelningspolitiska frågan. Kravet på återhållsamhet i de offentliga utgifterna talar i samma riktning.
- motverka bidragsberoendeavgörande»uppmuntras, och att bidragsberoende motverkas.« (partiprogram ↗)
- jobb som fördelningspolitik»är tillkomsten av nya jobb den i särklass viktigaste fördelningspolitiska frågan.« (partiprogram ↗)
- återhållsamhet i utgifterna»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
- väg framför dyra spårsatsningar»Miljardsatsning för att rusta eftersatta vägar i hela landet - istället för att bygga dyra höghastighetståg.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens ekonomiska kärna är arbetslinjen: sänkt skatt på arbete, bidragstak och att de samlade bidragen aldrig får bli så höga att det inte lönar sig att jobba.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens ekonomiska kärna är arbetslinjen: sänkt skatt på arbete, bidragstak och att de samlade bidragen aldrig får bli så höga att det inte lönar sig att jobba. Motförslaget vill i stället höja barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag och kritiserar skattesänkningarna. Det går emot planens bärande åtaganden, även om järnvägsupprustning delvis sammanfaller. Kravet avvisas.
- lägre skatt på arbeteavgörande»Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre« (valmanifest 2022 ↗)
- bidragstak»Införa ett bidragstak så att de samlade bidragen aldrig kan bli högre än lönen från ett arbete« (valmanifest 2022 ↗)
- arbete ska löna sig»De samlade bidragen ska aldrig bli så höga att det inte lönar sig att jobba.« (valmanifest 2022 ↗)
- upprustad järnväg framför nybyggnation»Rusta upp dagens järnväg i stället för att satsa på höghastighetståg som riskerar att vara omoderna redan innan de är klara« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Arbetslöshet 8,5 procent — Skärper planens krav på drivkrafter till arbete framför höjda bidrag; Inflation -0,1 procent och styrränta 1,75 procent — Den prischock planen skrevs mot har klingat av, vilket försvagar skälen för breda stödhöjningar
Planens avgörande åtagande är att det ska löna sig att arbeta och att bidrag ska förenas med arbetsplikt, inte höjas generellt.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att det ska löna sig att arbeta och att bidrag ska förenas med arbetsplikt, inte höjas generellt. Motförslagets krav på höjt barn- och studiebidrag, förstärkt bostadsbidrag och ett jobbkontrakt för unga går emot detta och liknar de arbetsmarknadspolitiska konstruktioner planen vill avskaffa. Planen delar däremot kravet på upprustat järnvägs- och vägunderhåll.
- arbetslinjenavgörande»Göra det mer lönsamt att arbeta« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetsplikt för bidrag»Inför arbetsplikt för bidrag« (valmanifest 2022 ↗)
- inga ineffektiva program»Avskaffa ineffektiva arbetsmarknads- och integrationsprogram som är skapade för att dölja arbetslöshet« (valmanifest 2022 ↗)
- upprustad infrastruktur»Rusta upp väg- och järnvägsnätet i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Arbetslöshet 8,5 procent — Stärker planens krav på riktiga jobb och arbetslinje snarare än höjda bidrag; BNP-indikator 2,8 procent och konjunkturbarometer 103,6 — Försvagar argumentet för ytterligare efterfrågestimulans via bidragshöjningar
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:FiU20)
- Betänkandets fulltext (HD01FiU20)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1048 — Ekonomi för ett jämlikt och hållbart samhälle av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1146 — Utredning av möjligheten att införa euron som svensk valuta av Anders Karlsson (C)
- Motion 2025/26:2493 — Tillväxtmål av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2025/26:2496 — Utökad budgetgranskning av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2025/26:3150 — Eurooption och färdplan inför 2029 av Malin Danielsson m.fl. (L)
- Motion 2025/26:3421 — Klimatanpassning av Sverige 2026 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3422 — En grön klimathandlingsplan 2026 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:4101 — med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition av Magdalena Andersson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:4108 — med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:4109 — med anledning av skr. 2025/26:241 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 av Martin Ådahl (C)
- Motion 2025/26:4110 — med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition av Martin Ådahl m.fl. (C)
- Motion 2025/26:4118 — med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:617 — Finanspolitiskt ramverk för klimatomställningen av Markus Kallifatides (S)
- Proposition 2025/26:100 — 2026 års ekonomiska vårproposition
- Regeringens skrivelse 2025/26:241 — Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025
Källa: Sveriges riksdag