2026-06-172025/26:TU20 · p.26TUTransport och infrastruktur
Forskning och innovation
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur snabbt ny teknik för elektrifiering, digitalisering och automatisering inom transportsystemet utvecklas och tas i bruk, samt hur snabbt klimatsmartare material som cement och betong blir kommersiellt gångbara genom att det offentliga efterfrågar dem. Det berör forskningsaktörer och myndigheter i transportsektorn såväl som skattebetalare och klimatmålen.
Vad omröstningen gäller
Riksdagen tar ställning till om forskning och innovation inom transportområdet ska prioriteras högre i kommande nationella planer och om offentlig upphandling ska förses med skarpare klimatkrav, eller om de pågående forsknings- och innovationssatsningarna redan är tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avslår motionerna om forskning, innovation och offentlig upphandling. Skälet är att utskottet välkomnar de forsknings- och innovationsprogram som redan pågår inom bl.a. elektrifiering, digitalisering och automatisering och bedömer att detta är en grundförutsättning för att utveckla transportsystemet, samt att relevant utvecklingsarbete redan drivs, bland annat kring AI och pilotprojekt för järnvägsbroar.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 48 (C)
Reservationen (C) anser att regeringen har nedprioriterat forskningen i den nationella infrastrukturplanen och vill att forskningen ges högre prioritet i kommande planer. Reservationen vill även att offentlig upphandling förses med bindande grundläggande hållbarhetskrav, t.ex. för klimatsmart cement och betong, för att pressa priser och skynda på teknikutvecklingen.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 48 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/21/0 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Avstår 0/0/105/1 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 1/0/17/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/24/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 16/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 19/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 66/0/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 70/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| MPAmanda Palmstierna (MP, Stockholms län) | Ja — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 41, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 64, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 8, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 13, 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 8 och 46 samt 2025/26:4179 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 12.
Riksdagens beslut: Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.
Motförslag
- Motförslaget vill att Trafikverket får resurser för att påskynda implementering av tyngre fordon på vägar och järnvägar och inleder dialog med kommuner om vägens klassificering. (C) — Reservation 48
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver stora gemensamma satsningar på teknikutveckling och ser det offentligas inköp som ett strategiskt verktyg för att genomföra samhällsekonomiskt betydelsefulla skiften och etablera standarder.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver stora gemensamma satsningar på teknikutveckling och ser det offentligas inköp som ett strategiskt verktyg för att genomföra samhällsekonomiskt betydelsefulla skiften och etablera standarder. Valmanifestet ställer redan krav vid offentliga upphandlingar. Motförslagets krav på högre prioritet åt forskningen och bindande hållbarhetskrav i upphandling, exempelvis för klimatsmart cement, följer direkt av detta.
- upphandling som styrmedelavgörande»Deras inköp av varor och tjänster är ett viktigt« (partiprogram ↗)
- gemensamma teknikinvesteringar»Vi vill se stora gemensamma satsningar på den teknikutveckling« (partiprogram ↗)
- bindande krav i upphandling»Vänsterpartiet ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.« (valmanifest 2022 ↗)
- skarpa miljökrav»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver klimatperspektiv på alla nivåer av beslutsfattande och ett svenskt ledarskap i klimatomställningen genom stark industri och innovationskraft.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver klimatperspektiv på alla nivåer av beslutsfattande och ett svenskt ledarskap i klimatomställningen genom stark industri och innovationskraft. Bindande hållbarhetskrav i offentlig upphandling, exempelvis för klimatsmart cement och betong, är ett sådant styrmedel, och planen slår fast att offentliga upphandlare ska vara föredömen. Att forskningen ges högre prioritet i planeringen stämmer med kravet på samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle.
- klimatperspektiv i alla beslutavgörande»Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande.« (partiprogram ↗)
- det offentliga som föredöme i upphandling»offentliga arbetsgivare och upphandlare ska vara föredömen i att verka för en sund konkurrens« (valmanifest 2022 ↗)
- ledarskap i klimatomställningen»Svenskt ledarskap i klimatomställningen genom stark industri och innovationskraft.« (partiprogram ↗)
- samverkan om forskning»Samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att det vid offentlig upphandling ska ställas tydligare hållbarhetskrav, just för att stimulera innovation och klimatomställning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att det vid offentlig upphandling ska ställas tydligare hållbarhetskrav, just för att stimulera innovation och klimatomställning. Den vill också satsa på fri och oberoende forskning och ser nya tekniska innovationer som en förutsättning för att lösa samhällsproblem, samtidigt som industrin ska fasa ut fossila bränslen. Motförslagets krav på högre prioritet för forskning och bindande hållbarhetskrav, till exempel för klimatsmart cement och betong, följer av detta. Kravet stöds.
- hållbarhetskrav vid upphandlingavgörande»ska det ställas tydligare hållbarhetskrav.« (partiprogram ↗)
- satsning på forskning»Miljöpartiet vill satsa på fri och oberoende forskning med både bredd och spets.« (partiprogram ↗)
- utsläppsfri industri»införa en omställningslag så att all industri fasar ut kol, olja och fossilgas till senast 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
- innovation löser samhällsproblem»Nya tekniska innovationer är en förutsättning för att lösa många av de problem som vi« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger på att företagens och forskningens innovationskraft är nödvändig för att klara klimatomställningen och kräver satsningar på forskning och utveckling.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på att företagens och forskningens innovationskraft är nödvändig för att klara klimatomställningen och kräver satsningar på forskning och utveckling. Den är också beredd att ställa hårdare miljö- och klimatkrav i avtal för att driva utvecklingen. Att prioritera forskningen högre och ställa grundläggande hållbarhetskrav i upphandling ligger därför i linje med planen, om än härlett ur allmänna åtaganden.
- innovation mot klimathotetavgörande»Företagens innovationskraft är nödvändig för att Sverige och resten av världen ska bli kvitt sitt beroende av fossil energi och övervinna klimathotet.« (valmanifest 2022 ↗)
- satsningar på forskning och utveckling»För att Sveriges företag även fortsättningsvis ska kunna leverera produkter, tjänster och jobb i världsklass krävs en pålitlig infrastruktur i hela landet, satsningar på forskning och utveckling och krafttag mot brott emot företag.« (valmanifest 2022 ↗)
- hårdare klimatkrav i avtal»Ställ hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal.« (valmanifest 2022 ↗)
- resurseffektiv ekonomi»Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och ekonomin mer cirkulär.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen slår fast att tydliga miljö- och klimatkrav ska kunna ställas vid offentlig upphandling och att långsiktigt hållbara produkter ska kunna premieras.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att tydliga miljö- och klimatkrav ska kunna ställas vid offentlig upphandling och att långsiktigt hållbara produkter ska kunna premieras. Den ser också teknisk utveckling som en central del av lösningen och kräver fortsatt höga forskningsambitioner. Motförslagets krav på högre prioriterad forskning och hållbarhetskrav i upphandling ligger därmed i linje med planen.
- klimatkrav i upphandlingavgörande»Vid offentlig upphandling ska tydliga miljö-, klimat- och hälsoskyddskrav kunna ställas och långsiktigt hållbara produkter kunna premieras.« (partiprogram ↗)
- teknik löser miljöproblem»Teknisk utveckling är en central del av lösningen på dagens miljöproblem.« (partiprogram ↗)
- ny teknik i klimatpolitiken»Medan andra gröna partier grundades för att stoppa tillväxten vet vi att ny teknik och nya lösningar är en del av lösningen på klimatutmaningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- höga forskningsanslag»Fortsatt höga statliga forskningsanslag är nödvändiga.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Principprogrammet kräver att Sverige ligger i främsta ledet i satsningar på forskning och utbildning och pekar ut miljövänlig upphandling som ett strategiskt instrument som ska användas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Principprogrammet kräver att Sverige ligger i främsta ledet i satsningar på forskning och utbildning och pekar ut miljövänlig upphandling som ett strategiskt instrument som ska användas. Motförslagets krav på högre prioritet för forskningen i den nationella planeringen och på grundläggande hållbarhetskrav i offentlig upphandling ligger därmed inom planens åtaganden. Planens varning för krångliga regler mot företagen är en motvikt men träffar inte kärnan.
- främsta ledet i forskningavgörande»Sverige måste därför ligga i främsta ledet när det gäller satsningar på forskning och utbildning.« (partiprogram ↗)
- miljövänlig upphandling»Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt färgad skattepolitik, miljöledningssystem och miljövänlig upphandling är exempel på strategiska instrument som ska användas.« (partiprogram ↗)
- tillräckliga forskningsresurser»För vår välfärd är det viktigt att Sverige ligger långt framme när det gäller forskning och det måste finnas tillräckliga resurser för att vi ska hålla en hög internationell nivå inom området.« (partiprogram ↗)
- regler prövade för småföretag»Byråkrati och krångliga regler ska motverkas. Direkta företagssubventioner avvisas. Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill värna den fria forskningen från politiska pekpinnar och kraftigt minska regelkrånglet för företagen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill värna den fria forskningen från politiska pekpinnar och kraftigt minska regelkrånglet för företagen. Motförslaget vill i stället styra upp forskningens prioritering i den nationella planeringen och lägga bindande hållbarhetskrav i offentlig upphandling, alltså mer politisk detaljstyrning och fler regler. Planens klimatlinje bygger på teknikutveckling i ett fritt näringsliv snarare än på dyra symbolåtgärder.
- forskning fri från politisk styrningavgörande»Värna den fria forskningen från politiska pekpinnar« (valmanifest 2022 ↗)
- minskat regelkrångel»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- innovation i fritt näringsliv»Svenska företag är i framkant för nya gröna innovationer« (partiprogram ↗)
- ingen dyr symbolpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet varnar för att onödigt stränga villkor i branschstandarder och upphandlingar stänger ute mindre aktörer och för att svenska särkrav slår ut näringar utan global klimatnytta.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet varnar för att onödigt stränga villkor i branschstandarder och upphandlingar stänger ute mindre aktörer och för att svenska särkrav slår ut näringar utan global klimatnytta. Bindande hållbarhetskrav i offentlig upphandling, till exempel för cement och betong, är precis sådana krav. Att planen samtidigt vill satsa mer på forskning och utveckling räcker inte för att bära motförslagets krav i sin helhet.
- inga onödiga upphandlingskravavgörande»Onödigt stränga villkor i branschstandarder och i upphandlingar gör det ofta svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- inga svenska särkrav»Strängare miljö- och utsläppskrav i Sverige jämfört med i omvärlden riskerar ofta att slå ut svenska näringar och få globalt kontraproduktiva resultat när det kommer till de mål kraven syftar till att uppnå.« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
- satsning på forskning»Fokusera mer på forskning och utveckling för att göra fossilfrienergi lönsammare« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:TU20)
- Betänkandets fulltext (HD01TU20)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1045 — Öresundsmetron av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1078 — Stärkt ekonomi för vägföreningarna och landsbygdens vägar av Sofia Skönnbrink (S)
- Motion 2025/26:1082 — Satsning på infrastruktur och digital tillgång i Jönköpings län av Markus Kauppinen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1091 — Dubbelspår på Malmbanan av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1093 — Upprustning av väg 41 av Anders Alftberg (SD)
- Motion 2025/26:1109 — Förbifart E4 Örnsköldsvik av Anne-Li Sjölund och Anders Karlsson (båda C)
- Motion 2025/26:1111 — Ny broförbindelse till Alnö av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2025/26:1140 — Samhällsutveckling och infrastrukturutbyggnad av Martina Johansson (C)
- Motion 2025/26:1164 — Järnvägsförbindelser till kontinenten av Adrian Magnusson och Marianne Fundahn (båda S)
- Motion 2025/26:1176 — Järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Oslo av Mona Smedman (C)
- Motion 2025/26:1180 — Tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo av Kerstin Lundgren (C)
- Motion 2025/26:1195 — Mälarbanan - en möjlighet för hela Sverige av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M)
- Motion 2025/26:1197 — Oslo-Stockholm 2.55 av Magnus Resare (M)
- Motion 2025/26:1199 — Anpassning av Hjulstabron av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M)
- Motion 2025/26:1201 — Upprustning av järnvägen i Värmland av Magnus Resare (M)
- Motion 2025/26:1204 — Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör av Ulrika Heindorff och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
- Motion 2025/26:1234 — Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1240 — Fyrfilig E4 mellan Söderhamn och Gävle av Viktor Wärnick (M)
- Motion 2025/26:1268 — Godstågskapaciteten över Öresund av Niklas Karlsson (S)
- Motion 2025/26:1276 — Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
Källa: Sveriges riksdag