Regeringens lagförslag

Planen vill ta tillbaka samhällsviktig verksamhet och infrastruktur som privatiserats och stärka det gemensamma ägandet i nyckelsektorer som infrastruktur. Ett tvång att driva kommunal hamnverksamhet i skattskyldigt aktiebolag på affärsmässig grund går åt motsatt håll och motiveras av EU-rättsliga statsstödskrav som planen ser som orimliga begränsningar av demokratiskt fattade beslut. Motförslagets invändning om hamnarnas roll i beredskapen förstärker stödet.

• återta samhällsviktig infrastrukturavgörande»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
• EU-rätten begränsar demokratin»EU-rätten innehåller orimliga begränsningar av medlemsländernas« (partiprogram ↗)
• gemensamt ägande i nyckelsektorer»strategiska naturtillgångar, energiförsörjning, infrastruktur, bostadsproduktion och den finansiella sektorn.« (partiprogram ↗)
• kommunalt självstyre»Det kommunala självstyret är en betydelsefull del av den svenska« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att svensk motståndskraft och medborgarnas säkerhet sätts före marknadsintressen och kräver stark infrastruktur för stärkt beredskap samt demokratisk kontroll över samhällsviktiga funktioner. Hamnar är sådana noder, och ett tvingande bolagiseringskrav med affärsmässighet som styrande logik går emot det åtagandet. Planen värnar dessutom det kommunala självstyret.

• beredskap före marknadsintressenavgörande»Svensk motståndskraft liksom medborgarnas säkerhet och trygghet sätts före« (partiprogram ↗)
• infrastruktur för beredskap»Stark infrastruktur för stärkt beredskap.« (partiprogram ↗)
• demokratisk kontroll»Demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner.« (partiprogram ↗)
• kommunalt självstyre»Kommunalt och regionalt självstyre med beskattningsrätt.« (partiprogram ↗)

Motförslaget avvisar bolagiseringskravet med hänvisning till hamnarnas roll i totalförsvaret och till mindre, regionalt viktiga hamnar. Planen kräver att samhället säkrar kontrollen över kritisk infrastruktur i kriser och vill satsa mer på det civila försvaret, samtidigt som den håller fast vid decentralisering och att beslut fattas nära dem som berörs. Dessa åtaganden bär motförslagets invändning.

• kontroll över kritisk infrastrukturavgörande»läkemedel, kritiska råmaterial och viktig teknologi. Samhället måste säkra kontroll över« (partiprogram ↗)
• stärkt civilt försvar»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
• decentralisering»Decentralisering skapar motvikt till maktkoncentration.« (partiprogram ↗)
• beslut nära människor»Därför bör beslut tas så nära människor som möjligt samtidigt som aktivt« (partiprogram ↗)

Valmanifestet gör civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris till ett uttryckligt åtagande, och slår fast att försörjningen är livsviktig i händelse av kris. Att inte tvinga fram bolagisering av hamnar utan ett helhetsgrepp om deras roll i beredskapen, och att värna mindre regionalt viktiga hamnar, följer av det tillsammans med planens decentraliseringslinje. Planen bejakar samtidigt konkurrens, vilket drar åt andra hållet, därav låg säkerhet.

• rusta civil beredskapavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• försörjningstrygghet i kris»Den är viktig i goda tider och livsviktig i händelse av krig eller kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunalt självbestämmande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
• rusta totalförsvaret»Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att det offentliga inte ska driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ och att marknaden behöver spelregler som upprätthåller sund konkurrens. Ett krav på att konkurrensutsatt kommunal hamnverksamhet drivs i skattskyldigt bolag är just en sådan spelregel, och motförslaget vill stoppa den. Planens krav på stärkt totalförsvar väger delvis åt andra hållet men ändrar inte huvudlinjen.

• offentligt ska inte tränga ut privatavgörande»Det offentliga ska inte driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller försvårar nyföretagande.« (partiprogram ↗)
• spelregler för sund konkurrens»Marknaden fungerar bäst i samhällen som präglas av tillit, hederlighet och ansvarstagande, men också i sådana samhällen måste marknaden regleras genom politiska beslut.« (partiprogram ↗)
• stärkt totalförsvar»I ett säkerhetspolitiskt läge som är det svåraste sedan andra världskrigets slut behöver Sveriges totalförsvar stärkas kraftigt.« (partiprogram ↗)
• sjötransporternas roll»Goda möjligheter till sjötransporter är ett viktigt inslag i infrastrukturen.« (partiprogram ↗)

Planen kräver att Sverige i princip kan svara för befolkningens försörjning och håller god beredskap inför avspärrning av utrikeshandeln, vilket gör hamnarnas roll i totalförsvaret till en tung invändning. Subsidiaritetsprincipen lägger dessutom bevisbördan på den som vill beröva en mindre gemenskap dess uppgift, här kommunerna. Ett generellt bolagiseringstvång som riskerar mindre, regionalt viktiga hamnar går därför emot planen.

• beredskap för försörjningavgörande»kunna svara för befolkningens livsmedels och energiförsörjning samt hålla en god beredskap« (partiprogram ↗)
• ekonomiskt försvar i totalförsvaret»hotbilder. Det ekonomiska försvaret är en viktig del av totalförsvaret. Sverige ska i princip« (partiprogram ↗)
• bevisbörda vid överflyttad uppgift»Denna princip innebär att bevisbördan vilar på dem som vill beröva en mindre gemenskap på« (partiprogram ↗)
• stark sjöfartsnation»ställning som sjöfartsnation bör vara stark genom långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen utgår från att det offentliga inte ska utföra sådant som andra kan göra lika bra och att välståndet vilar på ett dynamiskt näringsliv, vilket talar för konkurrensneutrala former för kommunal hamnverksamhet. Planens beredskapsåtaganden gäller planering, försörjning och lager, inte vilken bolagsform en hamn drivs i. Motförslagets krav att stoppa lagförslaget avvisas därför.

• det offentliga ska inte göra alltavgörande»Om något kan göras lika bra eller bättre av« (partiprogram ↗)
• näringslivet bär välståndet»Sveriges välstånd bygger på ett dynamiskt och livskraftigt näringsliv.« (valmanifest 2022 ↗)
• civil beredskap genom planering»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)

Planen framhåller hamnarna och sjöfarten som en del av totalförsvaret och vill öka självförsörjningsgraden av kritiska varor. Motförslagets invändning att ett bolagiseringskrav riskerar att slå mot mindre, regionalt viktiga hamnar utan ett helhetsgrepp om beredskapen följer av dessa åtaganden. Planen betraktar dessutom det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin.

• hamnar i totalförsvaretavgörande»Vi behöver även stärka den svenska sjöfarten för att säkra arbets- och utbildningstillfällen men inte minst för att sjöfarten är en del av totalförsvaret.« (valmanifest 2022 ↗)
• hamnarnas strategiska roll»Hamnar och sjöfarten är en viktig del i Sveriges import och export.« (valmanifest 2022 ↗)
• försörjningsberedskap»Öka den svenska självförsörjningsgraden av kritiska produkter och varor« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunalt självbestämmande»Vi betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.