2026-03-182025/26:FiU26 · p.4FiUEkonomi och finans
Aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter
Vinster och aktörer inom välfärdens verksamheter
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket vinst privata aktörer inom välfärden kan ta ut och hur lätt de kan etablera sig, vilket har betydelse för hur skol-, vård- och omsorgsresurser används och för arbetet mot oseriösa aktörer och välfärdsbrottslighet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen nu ska skärpa reglerna för vinstuttag och etableringsrätt för privata aktörer inom skola, vård och omsorg samt tillsätta en särskild välfärdsutredning, eller om riksdagen ska avvakta pågående utrednings- och beredningsarbete.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att etableringsrätten redan är begränsad för skattefinansierad verksamhet och kräver avtal, tillstånd eller särskilda krav för privata aktörer, att utredningen om vinst i skolan nyligen lämnat sitt slutbetänkande som nu bereds i Regeringskansliet, och att ett omfattande arbete redan pågår för att förbättra kommunernas och regionernas kontroll av privata utförare mot välfärdsbrottslighet, oseriösa aktörer och korruption; mot den bakgrunden anser utskottet att det inte nu finns skäl för ytterligare åtgärder och avstyrker motionsyrkandena.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 9 (S, MP)
Reservanterna anser att privatiseringar och avregleringar har ökat ojämlikheten i sjukvården och segregationen i skolan, och att resurser avsedda för välfärden i stället går till stora vinstuttag eller flyttas ur landet, medan vissa HVB-hem drivs av kriminella; de vill tillsätta en välfärdsutredning som ser över hur den demokratiska kontrollen över välfärden kan återtas, hur vinstdrivande verksamhet kan minska och vinststopp införas i förskola, skola och sfi, hur icke-vinstdrivande alternativ kan utvecklas, samt en ny lag för behovsstyrd etableringsrätt som ersätter lagen om valfrihet, och att AI-teknik och en särskild utredning används för att bekämpa välfärdsbrottslighet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
V–
S–
MP–
C–
L–
KD–
M–
SD–
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 9 från S, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
V
–
Avstår 0/0/15/7
Segen reservation
–
Nej 0/93/0/13
MPegen reservation
–
Nej 0/16/0/2
C
–
Ja 20/0/1/3
L
–
Ja 10/0/0/6
KD
–
Ja 17/0/0/2
M
–
Ja 60/0/0/8
SD
–
Ja 62/0/0/9
Avvek från partilinjen
CUlrika Heie(C, Västra Götalands läns östra)
Avstår — partilinjen: Ja
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:171 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 9,
2025/26:322 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 1,
2025/26:1083 av Markus Kauppinen m.fl. (S) yrkande 3,
2025/26:1482 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,
2025/26:1807 av Aida Birinxhiku (S),
2025/26:2083 av Maria Stockhaus m.fl. (M),
2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 35,
2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 50,
2025/26:3557 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3,
2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 3, 4 och 11,
2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 4 och
2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning.
Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter.
Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument.
Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering.
Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.
Motförslag
Motförslaget vill öka statens finansiering av välfärden med årlig uppräkning enligt inflationen och säkerställa välfärden genom en garantimodell. (S, MP) — Reservation 9