2026-05-202025/26:SfU21 · p.2SfUMigration och socialförsäkring

Undantag för kvalificering och kompensation till kommunerna

Undantag från kvalificeringskraven till socialförsäkringen och kompensation till kommunerna

Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur lätt eller svårt det blir för enskilda att undantas från de skärpta kraven för att kvalificera sig till socialförsäkringen, samt om kommunerna får ekonomisk kompensation för de merkostnader för försörjningsstöd som reformen väntas medföra.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om regeringen bör se över undantaget från kvalificeringskraven till socialförsäkringen så att det gäller vid särskilda skäl i stället för synnerliga skäl, och om kommunerna bör kompenseras för ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, eller om de skärpta kvalificeringsreglerna ska gälla utan sådana ändringar.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet står bakom regeringens förslag om höjda kvalificeringskrav, som utskottet anser vara väl avvägt utformat, och ser inte skäl att särskilt se över undantagsgrunden eller kommunernas kompensation utöver vad förslaget redan innebär. Utskottet avstyrker därför motionen.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 3 (C)

Reservanten anser att undantaget från kvalificeringskraven bör ändras från att gälla vid synnerliga skäl till att i stället gälla vid särskilda skäl, så att fler undantag blir möjliga, och att regeringen bör se över hur kommunerna kan kompenseras för de ökade kostnader för ekonomiskt bistånd som reformen väntas medföra.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från C.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejAvstår 1/0/20/0avviker från planensäkerhet: medelhärlett
SNejJa 106/0/0/0avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MPNejJa 18/0/0/0avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
Cegen reservationJaNej 0/24/0/0avviker från planensäkerhet: låghärlett
LJaJa 16/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
KDNejJa 19/0/0/0avviker från planensäkerhet: låghärlett
MJaJa 66/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
SDJaJa 70/0/0/0följer planensäkerhet: medeluttryckligt

Avvek från partilinjen

VGudrun Nordborg (V, Västerbottens län)Ja — partilinjen: Avstår

Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motion 2025/26:3939 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag. I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid. Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Planens bärande åtagande är att välfärden ska omfatta alla som bor i landet och att socialförsäkringarna ska vara allmänna och heltäckande; höjda kvalificeringskrav skjuter i stället över kostnaderna på det yttersta skyddsnätet.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens bärande åtagande är att välfärden ska omfatta alla som bor i landet och att socialförsäkringarna ska vara allmänna och heltäckande; höjda kvalificeringskrav skjuter i stället över kostnaderna på det yttersta skyddsnätet. Planen kräver också att inkomster och kostnader fördelas solidariskt över landet, vilket talar för att kommunernas ökade kostnader ska kompenseras. Planen stöder därför motförslagets krav på ett vidare undantag och kompensation.

  • välfärd åt alla som bor häravgörande»Att välfärden omfattar alla som bor i vårt land har länge varit en viktig del i det som gjort Sverige till ett tryggt och jämlikt land.« (valmanifest 2022 ↗)
  • allmänna socialförsäkringar»Att socialförsäkringarna är allmänna och heltäckande gör dem« (partiprogram ↗)
  • solidarisk kostnadsfördelning»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
  • mot villkorad välfärd»När högerpartier förespråkar låglönejobb och begränsad välfärd för de av oss som inte är födda i Sverige bygger det på ett cyniskt utnyttjande av människor« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver ett socialt skyddsnät under hela livet och att inga barn växer upp i fattigdom.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver ett socialt skyddsnät under hela livet och att inga barn växer upp i fattigdom. Ett undantag från kvalificeringskraven som utlöses redan vid särskilda skäl håller skyddsnätet öppet för dem som annars faller igenom. Planen vill dessutom fortsätta öka statens bidrag till kommunerna och ha ett utjämningssystem för nationell likvärdighet, vilket bär kravet på kompensation för kommunernas ökade kostnader.

  • socialt skyddsnät hela livetavgörande»Socialt skyddsnät under hela livet, med robusta socialförsäkringar« (partiprogram ↗)
  • ingen barnfattigdom»Ett samhälle där barn inte växer upp i fattigdom.« (partiprogram ↗)
  • ökade statsbidrag till kommunerna»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kommunal utjämning»Kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejJaavviker från planenberörs ej

Planen vill att trygghetssystemen ska omfatta alla och att inget barn ska växa upp i fattigdom, och att solidariteten inte är villkorad.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill att trygghetssystemen ska omfatta alla och att inget barn ska växa upp i fattigdom, och att solidariteten inte är villkorad. Höjda kvalificeringskrav med endast synnerliga skäl som undantag skjuter över kostnaderna på kommunernas ekonomiska bistånd och riskerar just den fattigdomen. Motförslagets krav på ett vidare undantag och kompensation till kommunerna ligger därför i linje med planen.

  • inget barn i fattigdomavgörande»I det nya gröna folkhemmet ska inte ett enda barn växa upp i fattigdom« (valmanifest 2022 ↗)
  • trygghetssystem för alla»Målet är att detta trygghetssystem ska omfatta alla« (partiprogram ↗)
  • ovillkorad solidaritet»Vår solidaritet är inte villkorad till att arbeta i sektorer med kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
  • stöd till etablering»förlänga etableringsprogrammet för nyanlända till minst fyra år« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietJaNejavviker från planenhärlett

Planen slår fast att nyanlända bör kvalificera sig in i trygghetssystemen och att mer pengar ska gå till välfärdens kärna och mindre till bidrag, vilket talar emot att mjuka upp undantaget från kvalificeringskraven.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att nyanlända bör kvalificera sig in i trygghetssystemen och att mer pengar ska gå till välfärdens kärna och mindre till bidrag, vilket talar emot att mjuka upp undantaget från kvalificeringskraven. Planens åtagande att kostnader inte ska drabba kommunerna drar däremot åt motförslagets håll i kompensationsdelen. Sammantaget väger kvalificeringsåtagandet tyngst, men slutsatsen är osäker eftersom motförslaget är tudelat.

  • kvalificering till trygghetssystemenavgörande»Nyanlända bör kvalificera sig in i trygghetssystemen.« (valmanifest 2022 ↗)
  • mindre till bidrag»Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
  • drivkrafter från bidrag till arbete»Vi vill att det ska löna sig mer att gå från bidrag till arbete, och att fler med kortare utbildning och erfarenhet ska ha möjlighet att få enkla jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kommuner ska inte bära kostnaden»Vi vill göra förskola och fritidsverksamhet tillgänglig för alla, utan att dessa kostnader drabbar kommunerna« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planens linje är att fler ska bidra och färre gå på bidrag, med bidragstak och tydliga krav på motprestation för den som är arbetsför.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens linje är att fler ska bidra och färre gå på bidrag, med bidragstak och tydliga krav på motprestation för den som är arbetsför. Motförslaget vill vidga undantaget från kvalificeringskraven från synnerliga till särskilda skäl, alltså göra kraven lättare att undvika. Det går emot planens skärpta kravlinje, även om planens princip om utjämning mellan kommuner ger visst stöd åt kompensationsdelen.

  • färre på bidragavgörande»Fler måste bidra – färre måste gå på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
  • bidragstak»Därför vill vi modernisera bidragssystemet genom ett bidragstak – de samlade bidragen ska inte kunna vara högre än de lägsta kollektivavtalade lönerna.« (valmanifest 2022 ↗)
  • krav på motprestation»Vi vill införa en ny dagersättning för arbetsföra personer med ett tydligt krav på motprestation i form av anvisat arbete, språkutbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utjämning mellan kommuner»De ekonomiska villkoren för kommuner och regioner behöver därför utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka.« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Partiprogrammet slår uttryckligen fast att finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter, och att staten ska stödja kommuner med svagt skatteunderlag.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet slår uttryckligen fast att finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter, och att staten ska stödja kommuner med svagt skatteunderlag. Höjda kvalificeringskrav flyttar kostnader till kommunernas ekonomiska bistånd utan full täckning. Att mildra undantaget och kompensera kommunerna ligger därför nära planen, även om dess strama migrationslinje drar åt andra hållet.

  • finansieringsprincipenavgörande»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter.« (partiprogram ↗)
  • statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för att klara sina lagstadgade skyldigheter mot kommunens invånare.« (partiprogram ↗)
  • yttersta ansvaret för ett värdigt liv»Men det offentliga är ytterst ansvarigt för att alla ska kunna leva ett tryggt och värdigt liv.« (partiprogram ↗)
  • stram migrationspolitik»Stram migrationspolitik krävs för att ta itu med integrationsproblem och utanförskap.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen vill införa kvalificering till välfärden för nyanlända genom eget arbete eller permanent och laglig bosättning, och partiprogrammet slår fast att vägen in i välfärdssystemet ska bygga på kvalificering och vara stegvis.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill införa kvalificering till välfärden för nyanlända genom eget arbete eller permanent och laglig bosättning, och partiprogrammet slår fast att vägen in i välfärdssystemet ska bygga på kvalificering och vara stegvis. Att byta synnerliga skäl mot särskilda skäl vidgar undantaget och urholkar just den kvalificering planen bygger på. Planen talar därför emot motförslagets krav.

  • kvalificering till välfärdenavgörande»Införa kvalificering till välfärden för nyanlända genom eget arbete eller genom permanent och laglig bosättning i landet« (valmanifest 2022 ↗)
  • stegvis väg in i välfärden»bygga på kvalificering och vara stegvis.« (partiprogram ↗)
  • förmåner efter arbete»Se till att den som invandrat kvalificerar sig till olika välfärdsförmåner genom arbete och utbildning« (valmanifest 2022 ↗)
  • arbete ska löna sig»De samlade bidragen ska aldrig bli så höga att det inte lönar sig att jobba.« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen kräver att tröskeln för att ta del av skattefinansierad välfärd höjs och att bidragssystemen ses över för att begränsa icke-medborgares rätt till välfärden.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att tröskeln för att ta del av skattefinansierad välfärd höjs och att bidragssystemen ses över för att begränsa icke-medborgares rätt till välfärden. Att mjuka upp undantaget från kvalificeringskraven från synnerliga till särskilda skäl går i motsatt riktning och gör det lättare att kvalificera sig tidigt. Planens princip om att staten fullt ut ska kompensera kommunerna för nya åtaganden talar dock för motförslagets andra del.

  • höjd tröskel till välfärdenavgörande»Skärpa villkoren för medborgarskap och höja tröskeln för att ta del av skattefinansierad välfärd« (valmanifest 2022 ↗)
  • begränsad välfärd för icke-medborgare»Sociala attraktionsfaktorer som exempelvis bidragssystem behöver ses över för att begränsa icke-medborgares rätt till välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)
  • svårare att utnyttja välfärden»Göra det svårare att exploatera den svenska välfärden« (valmanifest 2022 ↗)
  • kommunal finansieringsprincip»kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem för« (partiprogram ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag