Kriminalisering av rymning

Planen kräver att straff och påföljder utformas noggrant så att de faktiskt leder till lägre brottslighet, och avvisar hårdare tag som förstahandslösning. Det bär motförslagets invändning att en kriminalisering av rymning saknar stöd i utredningen och att befintliga sanktioner redan är verkningsfulla. Utskottets skäl - att nuvarande sanktionssystem inte är tillräckligt handlingsdirigerande - är just den effektfråga planen menar ska avgöra saken.

• påföljder ska vara verkningsfullaavgörande»Straff och andra påföljder för brott behöver vara noggrant« (partiprogram ↗)
• effektivitet framför hårdare tag»För att få ner brottsligheten går det inte bara att vara hård mot de kriminella, det gäller att vara smartare än de kriminella.« (valmanifest 2022 ↗)
• mot verkningslös repression»Alltför ofta lyfts repression och hårdare tag upp som lösningar istället för att ta itu med problemen på allvar.« (valmanifest 2022 ↗)
• trygghet som mål»Ingen människa ska behöva utsättas för brott.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver en kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet, vilket talar mot en ny kriminalisering som utredningen bedömt sakna tillräckliga skäl. Planen vill i stället rusta kriminalvården i offentlig regi och sätta fokus på rehabilitering. Åtagandet om straff i paritet med brottens allvar drar åt andra hållet, varför bedömningen är osäker.

• evidensbaserad kriminalpolitikavgörande»Kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet.« (partiprogram ↗)
• rustad kriminalvård»Rustad kriminalvård i offentlig regi.« (partiprogram ↗)
• rehabilitering framför repression»Fokus på rehabilitering och återgång i samhället.« (partiprogram ↗)
• proportionerliga straff»Straff i paritet med brottens allvar.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens kriminalpolitiska linje är rehabilitering och återanpassning: frivård som förstahandsval vid lindrigare brott, villkorlig frigivning som huvudregel och en kriminalvård med förutsättningar att förebygga återfall. Motförslaget ifrågasätter att en nykriminalisering är den mest effektiva vägen när det redan finns fungerande sanktioner inom verkställigheten, vilket ligger i linje med planen. Planen kräver också att ny lagstiftning prövas noggrant.

• rehabilitering framför straffavgörande»Kriminalvården ska ha goda förutsättningar att arbeta med rehabilitering – för att förebygga återfall och ge dömda en verklig chans till ett nytt liv.« (partiprogram ↗)
• frivård i första hand»Frivårdspåföljder ska användas som förstahandsval vid lindrigare brott.« (partiprogram ↗)
• villkorlig frigivning huvudregel»Villkorlig frigivning ska vara huvudregel och utslussningsåtgärder ska främja återanpassning i samhället.« (partiprogram ↗)
• noggrann lagprövning»Vi vill säkerställa att all ny lagstiftning prövas noggrant utifrån rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter.« (partiprogram ↗)

Valmanifestet slår fast att Sverige behöver fler poliser, hårdare straff och bättre förebyggande insatser, och att kampen mot den grova brottsligheten kräver mer resurser till hela rättskedjan och strängare straff. Partiprogrammet vill att kriminalpolitiken både förebygger och avskräcker. Motförslagets invändning mot att kriminalisera rymning går emot den linjen, som gör att verkställda påföljder faktiskt fullföljs.

• hårdare straffavgörande»Sverige behöver fler poliser, hårdare straff och bättre förebyggande insatser« (valmanifest 2022 ↗)
• strängare straff och stärkt rättskedja»För att besegra dem krävs bättre insatser som förebygger nyrekrytering, mer resurser till polis, åklagare, domstolar och kriminalvården och strängare straff.« (valmanifest 2022 ↗)
• avskräckande kriminalpolitik»Kriminalpolitiken ska därför både förebygga och avskräcka från brott« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att livsstilskriminella ska hållas inlåsta och vill skärpa straffrättens reaktioner, bland annat genom att slopa den närmast automatiska frigivningen. Den öppnar uttryckligen för att skärpa straffsatser för att markera allvaret i en gärning. Motförslagets invändning att nuvarande sanktioner räcker och att kriminalisering bör undvikas får därför inte stöd i planen.

• frihetsberövade ska förbli inlåstaavgörande»Livsstilskriminella ska hållas inlåsta i stället för att släppas ut på våra gator.« (valmanifest 2022 ↗)
• skärpta straff»Vi vill avskaffa dagens mängdrabatt på brott, slopa den närmast automatiska frigivningen från fängelsestraff och skärpa straffen för bland annat vapenbrott, våldtäkt och utpressning.« (valmanifest 2022 ↗)
• markering genom straffskärpning»Det kan även finnas särskilda brottstyper där det kan vara befogat att skärpa straffsatserna för att underlätta rehabilitering eller markera allvaret i den kränkning som brottet utgör.« (partiprogram ↗)
• effektivare rättsväsende»Rättsväsendets förmåga och effektivitet behöver förbättras så att handläggningstiderna kortas, fler brott anmäls och klaras upp samt färre brottsanmälningar avskrivs.« (partiprogram ↗)

Planen kräver att respekten för lagarna upprätthålls med fasthet, att förövare skyndsamt lagförs och att alla brott effektivt och utan undantag beivras. Att avstå från kriminalisering när frihetsberövanden inte fullföljs strider mot den allmänpreventiva linjen om att på brott ska följa en tydlig reaktion. Valmanifestets straffskärpningslinje pekar åt samma håll.

• alla brott ska beivrasavgörande»Alla brott ska effektivt och utan undantag beivras« (partiprogram ↗)
• lagföring med fasthet»förövare av brott ska skyndsamt lagföras« (partiprogram ↗)
• allmänprevention»Allmänpreventionen, det vill säga att samhället gör klart att på brott följer straff, ska innefatta snabba och förutsägbara reaktioner som är förankrade i en human och tydlig lagstiftning.« (partiprogram ↗)
• skärpta straff»Skärp straffet för vapenbrott till lägst fem års fängelse.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens genomgående linje är att straff ska motsvara brottets allvar och att den som dömts faktiskt ska sitta inne; den vill till och med begränsa permissioner och villkorlig frigivning. Motförslaget vill avstå från att kriminalisera rymning och nöja sig med dagens sanktioner. Planen talar därför emot motförslagets krav.

• skärpta verkställighetsregleravgörande»Begränsa möjligheterna till permission och villkorlig frigivning för gängkriminella« (valmanifest 2022 ↗)
• straff ska verkställas»Kriminalvårdens uppgift är att verkställa de straff som utdöms« (partiprogram ↗)
• straff ska spegla brottets allvar»straffen inte motsvarar brottets allvar riskerar det att undergräva förtroendet för rättsstaten.« (partiprogram ↗)
• skärpta straff»Införa ett system med kraftiga straffskärpningar vid återfall« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver att kriminalpolitiken läggs om mot inkapacitering och nolltolerans, att straffen kraftigt höjs och att rätten till permission för dömda begränsas. Motförslaget vill avstå från att kriminalisera rymning med hänvisning till att befintliga sanktioner räcker, vilket är mildare än planens genomgående skärpningslinje. Planen talar därför emot motförslagets krav.

• inkapaciteringavgörande»Sverigedemokraterna vill lägga om kriminalpolitiken till att i högre grad låsa in och utvisa de kriminella som skapar otrygghet och begår brott.« (valmanifest 2022 ↗)
• nolltolerans mot brott»Införa nolltolerans mot brott så att även mindre allvarliga brott utreds och lagförs« (valmanifest 2022 ↗)
• kraftigt höjda straff»Kraftigt höja straffen samt avskaffa mängdrabatten vid allvarliga brott mot person« (valmanifest 2022 ↗)
• begränsad permission»Begränsa rätten till permission för dömda« (valmanifest 2022 ↗)