En nationell övergångsplan

Planen lägger det övergripande ansvaret för välfärden på staten och kräver att vården är jämlik i hela landet. En nationell övergångsplan framtagen i dialog med regioner, kommuner, professioner och brukarorganisationer svarar mot planens krav på att de som utför arbetet ska ha ett kraftigt utökat inflytande över verksamheterna. Motförslagets krav ligger därför i linje med planen.

• anställdas inflytande i välfärdenavgörande»De anställda i välfärden bör också få ett kraftigt utökat inflytande över verksamheterna de arbetar i.« (valmanifest 2022 ↗)
• jämlik vård i hela landet»Sjukvården måste vara jämlik, jämställd och tillgänglig, oavsett var i landet du bor och oavsett vem du är.« (valmanifest 2022 ↗)
• statens ansvar för välfärden»övergripande ansvaret för välfärden.« (partiprogram ↗)

Planen kräver ökat statligt ansvar och kontroll över sjukvården för nationell likvärdighet och god välfärd oavsett var i landet man bor. En nationell övergångsplan framtagen i dialog med regioner, kommuner och professioner är ett verktyg för en rättssäker och likvärdig omställning. Planen säger dock inget om övergångsplaner som sådana.

• statligt ansvar för likvärdig vårdavgörande»Ökat statligt ansvar och kontroll över sjukvården för nationell likvärdighet.« (partiprogram ↗)
• likvärdig välfärd»God service och välfärd till medborgarna oavsett var i landet de bor.« (partiprogram ↗)
• säkrad kompetensförsörjning»God kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill ta fram en nationell övergångsplan i dialog med regioner, kommuner, professioner och brukarorganisationer för en rättssäker och patientsäker omställning. Planen kräver ökad samverkan mellan aktörer, pekar på stora skillnader mellan regioner och slår fast att personalen behöver rätt resurser och arbetsvillkor. En ordnad övergångsplan är ett rimligt uttryck för dessa åtaganden.

• samverkan mellan huvudmänavgörande»Vi vill se ökad samverkan mellan olika aktörer för att uppnå en god folkhälsa, då vården i« (partiprogram ↗)
• jämlik vård mellan regioner»otillräcklig och ojämnt fördelad, med stora skillnader mellan regioner och olika grupper i« (partiprogram ↗)
• personalens förutsättningar»Vårdens personal behöver rätt resurser, arbetsvillkor« (partiprogram ↗)
• sammanhållen beroendevård»En effektiv narkotikapolitik måste kombinera förebyggande arbete med skademinimering« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen bygger välfärden på ökat samarbete mellan kommunal och regional hälso- och sjukvård och på att alla ska ha inflytande över sina egna liv även i välfärdstjänsterna. En nationell övergångsplan framtagen i dialog med regioner, kommuner, professioner och brukarorganisationer är en tillämpning av det, och stöder kravet på likvärdig välfärd i hela landet. Planen behandlar dock inte genomförandeformer direkt.

• samverkan kommun och regionavgörande»Genom en platsmiljard och ökat samarbete mellan kommunal och regional hälso- och sjukvård ökar vi möjligheterna att nå målet om en beläggningsgrad på 90% på våra sjukhus.« (valmanifest 2022 ↗)
• brukarinflytande»Alla ska ha inflytande över sina egna liv också när det gäller välfärdstjänster.« (partiprogram ↗)
• likvärdig välfärd»Alla invånare ska ha tillgång till en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor, och den offentliga servicen ska finnas där när man behöver den.« (valmanifest 2022 ↗)
• samarbete och ansvarstagande»Vi värderar samarbete, ansvarstagande och resultat framför politiskt spel.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver utökad nationell samordning och styrning av vården och likvärdig kvalitet oavsett bostadsort, vilket talar för en samlad plan när ansvaret flyttas mellan huvudmän. Den vill också att brukarmedverkan underlättas, vilket svarar mot kravet på dialog med brukarorganisationer. Planen säger dock ingenting om övergångsplaner som verktyg.

• nationell samordningavgörande»Det behövs en utökad nationell samordning och styrning.« (partiprogram ↗)
• brukarmedverkan»Brukarmedverkan i kvalitetsarbetet ska underlättas, och meddelarfriheten för privat personal garanteras i lag.« (partiprogram ↗)
• likvärdig välfärd»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten och andra välfärdstjänster.« (partiprogram ↗)
• samverkan kring missbruk»En nära samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsende är viktig för att personer som hamnat i missbruk ska erbjudas hjälp.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver väl utvecklad samverkan mellan huvudmän och att brukarnas inflytande uppmuntras. En nationell övergångsplan framtagen i dialog med regioner, kommuner, professioner och brukarorganisationer är ett direkt uttryck för det, och tjänar planens krav på en jämlik vård. Förvaltarskapsprincipen kräver dessutom att besluts konsekvenser beaktas i ett framtidsperspektiv.

• samverkan mellan huvudmänavgörande»Samverkan mellan olika huvudmän ska vara väl utvecklad.« (partiprogram ↗)
• brukarinflytande»Äldres inflytande i form av patient-, pensionärs- eller brukarföreningar ska uppmuntras.« (partiprogram ↗)
• jämlik vård»Vården ska vara jämlik och tillgänglig för hela befolkningen.« (partiprogram ↗)
• konsekvenser ska beaktas»Alla politiska beslut bör fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen, vilket innebär att« (partiprogram ↗)

flags: citat_migrerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen bygger på en stegvis reformmetod och på att prioritera vad som måste göras nu och vad som får vänta; den ser också köer och dröjsmål i välfärden som ett misslyckande. En särskild nationell övergångsplan innan genomförandet fortsätter skjuter reformen framåt utan att tillföra vård. Planen säger inget om övergångsplaner, varför säkerheten är låg.

• prioritering och handlingskraftavgörande»Vi vet vad som måste göras – och vad som får vänta.« (valmanifest 2022 ↗)
• stegvis reformism»Moderaterna tror på en stegvis samhällsutveckling« (partiprogram ↗)
• dröjsmål i välfärden är ett misslyckande»Köer till välfärdstjänster är ett misslyckande« (partiprogram ↗)

Planen kräver nya strukturer för förbättrat samarbete mellan myndigheter och aktörer och en nationell strategi på hälsoområdet, vilket talar för en nationell övergångsplan när ansvaret förändras för både regioner och kommuner. Planen vill också se över sjukvårdens organisation och slår fast att vården ska vara jämn och god i hela landet. En plan framtagen i dialog med huvudmännen ligger därmed i linje med planen.

• samverkansstruktureravgörande»Det behöver skapas nya strukturer för ett förbättrat samarbete mellan departement, myndigheter och andra relevanta aktörer.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationell strategi»Ta fram en nationell strategi för det fortsatta arbetet med psykisk hälsa« (valmanifest 2022 ↗)
• översyn av vårdens organisation»Se över sjukvårdens organisation« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig vård i hela landet»Sverigedemokraterna ser till hela Sveriges bästa och anser det därför vara av yttersta vikt att det skapas en jämn och god vård över hela landet så att inte regionala obalanser uppstår.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.