2026-03-252025/26:UbU13 · p.2UbUUtbildning

Särskilda forskningssatsningar

Riktade forskningssatsningar inom särskilda områden, inklusive polisforskning

Vad som står på spel: Beslutet påverkar om forskningsområden som efterfrågas i motionerna, till exempel polisforskning, får en egen riktad satsning och tydligare akademisk status, eller om de fortsatt ska konkurrera om medel på samma villkor som annan forskning. Det berör bland annat poliser som vill forska på sitt eget yrke samt lärosäten och forskningsfinansiärer som fördelar medlen.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om riksdagen ska besluta om nya, riktade forskningssatsningar och en särskild utredning om exempelvis ett institut för polisvetenskap, eller om finansieringen av dessa forskningsområden även fortsättningsvis ska hanteras inom befintliga anslag, forskningsråd och lärosätenas egna prioriteringar.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet avstyrker önskemålen om nya, specifika forskningssatsningar. Skälet är att forskning redan finansieras på flera sätt - bland annat via anslag till lärosäten, statliga forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, myndigheter, stiftelser och EU:s ramprogram Horisont Europa - och att regeringen redan presenterat sin forskningspolitik för de kommande åren med satsningar på flera områden och på fri forskning. Utskottet konstaterar att lärosätena själva avgör fördelningen av sina anslag och att forskningsfinansiärerna fördelar medel efter vetenskaplig bedömning, varför riksdagen inte bör peka ut nya, specifika satsningar.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 4 (V)

Reservationen (V) vill att regeringen tillsätter en utredning om att inrätta ett institut för polisvetenskaplig forskning. Skälet är att poliser i dag saknar möjlighet att på akademisk grund forska på yrkets egna metoder och arbetssätt, och att ett eget forskningsämne - polisvetenskap - skulle ge polisutbildningen en tydligare akademisk grund och stärka utvecklingen av polisens resultat.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 4 från V.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/19/0/3följer planensäkerhet: låghärlett
SNejAvstår 1/0/91/14avviker från planensäkerhet: låghärlett
MPNejAvstår 0/0/15/3avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
CNejJa 17/0/0/7avviker från planensäkerhet: låghärlett
LJaJa 14/0/0/2följer planensäkerhet: låghärlett
KDNejJa 17/0/0/2avviker från planensäkerhet: låghärlett
MNejJa 59/0/0/9avviker från planensäkerhet: låghärlett
SDNejJa 57/0/0/13avviker från planensäkerhet: medelhärlett

Avvek från partilinjen

SMatilda Ernkrans (S, Örebro län)Ja — partilinjen: Avstår

Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:933 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2, 2025/26:1169 av Anne-Li Sjölund (C), 2025/26:1507 av Jörgen Berglund (M) yrkande 2, 2025/26:2199 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 7, 2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 20, 2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 25, 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 95, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 125, 2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 40 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 104.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om vissa övergripande forskningsfrågor och särskilda forskningssatsningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen menar att rättsväsendet har historiska problem som kräver ett aktivt och medvetet arbete, och valplattformen slår fast att stora förändringar av hur polisen arbetar krävs för att återupprätta tilltron.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen menar att rättsväsendet har historiska problem som kräver ett aktivt och medvetet arbete, och valplattformen slår fast att stora förändringar av hur polisen arbetar krävs för att återupprätta tilltron. Brottsbekämpningen ska dessutom utgå från forskningen, och partiet vill bygga ut den fria grundforskningen. En utredning om ett institut för polisvetenskaplig forskning ligger i linje med detta, men planen pekar inte ut några forskningsområden.

  • polisarbetet behöver förändrasavgörande»Att återupprätta tilltron till polisen kräver stora förändringar av hur polisen arbetar.« (valmanifest 2022 ↗)
  • rättsväsendets historiska problem»Rättsväsendet har historiska problem som kommer ur klassamhället,« (partiprogram ↗)
  • forskningsbaserad brottsbekämpning»Vi vill se ett genomgripande arbete mot våldsbrottslighet, som utgår« (partiprogram ↗)
  • utbyggd fri forskning»utbyggnad av den fria grundforskningen.« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejAvståravviker från planenhärlett

Planen kräver en kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet och en poliskår med god förmåga och rätt verktyg, samtidigt som den vill främja fri kunskapssökande forskning.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver en kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet och en poliskår med god förmåga och rätt verktyg, samtidigt som den vill främja fri kunskapssökande forskning. En utredning om ett institut för polisvetenskaplig forskning är ett sätt att ge polisens metoder en akademisk grund och därmed mer evidens. Planen nämner inte ett sådant institut, så stödet är härlett.

  • evidensbaserad kriminalpolitikavgörande»Kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet.« (partiprogram ↗)
  • fri grundforskning»Främjande av en fri kunskapssökande grundforskning.« (partiprogram ↗)
  • akademisk frihet»Frihet för akademin och forskningen.« (partiprogram ↗)
  • polisen ska ha rätt verktyg»Polisen behöver också fler verktyg, som bättre möjligheter till avlyssning och husrannsakan.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenberörs ej

Planen vill satsa på fri och oberoende forskning med både bredd och spets och betonar det vetenskapliga förhållningssättet som grund för att utveckla samhället.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen vill satsa på fri och oberoende forskning med både bredd och spets och betonar det vetenskapliga förhållningssättet som grund för att utveckla samhället. Att utreda ett institut för polisvetenskaplig forskning ger polisens metoder en akademisk grund, vilket ligger i linje med planens krav på att brottsbekämpningen ska vara effektiv och förebyggande. Planen säger dock inget om polisforskning, varför slutsatsen är osäker.

  • bred och fri forskningavgörande»Miljöpartiet vill satsa på fri och oberoende forskning med både bredd och spets.« (partiprogram ↗)
  • kunskapsbaserad politik»Vetenskap och bildning bidrar till förståelse för vår omvärld och kunskap att utveckla ett hållbart samhälle.« (partiprogram ↗)
  • effektiv brottsbekämpning»Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter ska ha förmåga att både bekämpa och förebygga brott.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen vill ge mer resurser till polis, åklagare, domstolar och kriminalvården och satsa på forskning och utveckling.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill ge mer resurser till polis, åklagare, domstolar och kriminalvården och satsa på forskning och utveckling. En utredning om ett institut för polisvetenskaplig forskning ligger i förlängningen av båda dessa åtaganden. Planen säger dock inget om polisvetenskap som forskningsämne och värnar samtidigt lärosätenas självständiga forskningsval, varför säkerheten är låg.

  • stärkt rättskedjaavgörande»mer resurser till polis, åklagare, domstolar och kriminalvården och strängare straff« (valmanifest 2022 ↗)
  • satsningar på forskning»satsningar på forskning och utveckling och krafttag mot brott emot företag« (valmanifest 2022 ↗)
  • fri forskning»Högre utbildning och fria lärosäten ska självständigt kunna bedriva högkvalitativ forskning och utbildning.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Partiprogrammet slår fast att forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitet och att individuell akademisk frihet och lärosätenas oberoende är bärande principer.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet slår fast att forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitet och att individuell akademisk frihet och lärosätenas oberoende är bärande principer. Att politiskt peka ut ett nytt institut för ett bestämt forskningsämne går i motsatt riktning mot en kvalitetsstyrd och oberoende fördelning. Planen vill öka forskningsanslagen, men som generell resursförstärkning snarare än som politiskt utpekade satsningar.

  • kvalitetsstyrd forskningsfördelningavgörande»Forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitet.« (partiprogram ↗)
  • akademisk frihet»Individuell akademisk frihet ska vara en bärande princip för all offentlig verksamhet inom forskning och högre utbildning.« (partiprogram ↗)
  • lärosätenas oberoende»De akademiska lärosätenas oberoende ska värnas« (partiprogram ↗)
  • ökade forskningsanslag»Vi vill öka forskningsanslagen och både skapa bättre karriärvägar för yngre forskare och se riktade satsningar på att svenska universitet ska kunna locka hit världens främsta forskare.« (valmanifest 2022 ↗)
KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Valmanifestet vill göra polisyrket mer attraktivt och professionellt, och partiprogrammet kräver att Sverige ligger i främsta ledet i forskning och att alla ämnesområden garanteras tillräckliga resurser.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet vill göra polisyrket mer attraktivt och professionellt, och partiprogrammet kräver att Sverige ligger i främsta ledet i forskning och att alla ämnesområden garanteras tillräckliga resurser. En utredning om ett institut för polisvetenskaplig forskning ligger i linje med detta. Planen värnar samtidigt lärosätenas självbestämmande, vilket gör slutsatsen osäker.

  • stärkt polisyrkeavgörande»Fler poliser och höjda polislöner. Polisyrket behöver bli mer attraktivt för att behålla poliser och attrahera nya.« (valmanifest 2022 ↗)
  • forskningsledande Sverige»Sverige måste därför ligga i främsta ledet när det gäller satsningar på forskning och« (partiprogram ↗)
  • resurser till alla ämnesområden»Alla ämnesområden måste garanteras tillräckliga resurser« (partiprogram ↗)
  • lärosätenas självbestämmande»ska åtnjuta stort mått av självbestämmande i förhållande till staten« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen åtar sig att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och att ge poliserna rätt förutsättningar i sitt arbete, vilket visar att partiet är berett att bygga upp kunskapsstöd riktat mot polisens verksamhet.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen åtar sig att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och att ge poliserna rätt förutsättningar i sitt arbete, vilket visar att partiet är berett att bygga upp kunskapsstöd riktat mot polisens verksamhet. En utredning om ett institut för polisvetenskaplig forskning ligger i linje med det. Planen värnar samtidigt fri forskning från politiska pekpinnar, varför slutsatsen är osäker.

  • kunskapscentrum för brottspreventionavgörande»Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt avhopparprogram för gängkriminella« (valmanifest 2022 ↗)
  • rätt förutsättningar för polisen»En viktig del i att göra yrket mer attraktivt är också att se till att poliserna har rätt förutsättningar i sitt arbete.« (valmanifest 2022 ↗)
  • effektivare polisarbete»Renodla Polisens uppdrag med fokus på att upptäcka, utreda och klara upp brott« (valmanifest 2022 ↗)
  • fri forskning»Värna den fria forskningen från politiska pekpinnar« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver ett kraftigt upprustat rättsväsende och att polisen ges bättre förutsättningar och verktyg, och den vill uttryckligen utreda fler vägar in i yrket och se över polisutbildningens innehåll och kriterier.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver ett kraftigt upprustat rättsväsende och att polisen ges bättre förutsättningar och verktyg, och den vill uttryckligen utreda fler vägar in i yrket och se över polisutbildningens innehåll och kriterier. En utredning om ett institut för polisvetenskaplig forskning ligger i den linjen och stärker utbildningens akademiska grund. Planen vill också att utbildning svarar mot verkliga behov.

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag