Suicid bland barn och unga vuxna

Planen pekar ut att den psykiska ohälsan bland unga är utbredd och att vården ska byggas ut brett med hög kvalitet, prioriterad utifrån behov och evidens. En obligatorisk utredningsskyldighet som stannar vid 18 år lämnar just den grupp där suicidrisken är hög utanför kunskapsuppbyggnaden. Planen stöder därför motförslagets krav på en åldersgräns upp till 25 år.

• utbredd psykisk ohälsa bland ungaavgörande»Alltför många barn far illa idag och den psykiska ohälsan bland unga är utbredd.« (valmanifest 2022 ↗)
• investera brett i vården»investera brett i vården så att den håller hög kvalitet i alla delar.« (partiprogram ↗)
• behov och evidens styr»evidens och prioriteras utifrån behov.« (partiprogram ↗)
• psykisk ohälsa likställs med fysisk»Du ska ha rätt till hjälp snabbt oavsett om du har brutit benet eller blivit utbränd.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver ambitiösa insatser mot psykisk ohälsa särskilt bland barn och unga, och en jämlik folkhälsa med lika rätt till vård genom samhällets försorg. Att utvidga den obligatoriska suicidutredningen till unga vuxna upp till 25 år ger kunskapsunderlaget för sådana insatser i just den grupp där suicid är vanligast. Planen anger ingen åldersgräns, varför ställningstagandet är härlett.

• insatser mot psykisk ohälsaavgörande»Ambitiösa insatser mot psykisk ohälsa, särskilt bland barn och unga.« (partiprogram ↗)
• jämlik folkhälsa»Jämlik och jämställd folkhälsa.« (partiprogram ↗)
• lika rätt till vård»Lika rätt för alla till god hälso- och sjukvård genom samhällets försorg.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att psykisk hälsa ska vara lika prioriterad som fysisk och att den psykiska ohälsan ökar särskilt bland barn och unga, och vill vända utvecklingen genom att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer. Ett kunskapsunderlag som stannar vid 18 år missar då en stor del av den grupp som drabbas hårdast. Motförslagets krav på obligatoriska utredningar upp till 25 år ligger i linje med planen.

• ökande ohälsa bland ungaavgörande»Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland barn och unga.« (partiprogram ↗)
• psykisk hälsa prioriteras lika»Miljöpartiet vill skapa ett samhälle där psykisk hälsa är lika prioriterad som fysisk hälsa.« (partiprogram ↗)
• vård vid psykisk ohälsa»satsa på primärvården och öka tillgången till vård för psykisk ohälsa.« (valmanifest 2022 ↗)
• förebygga psykisk ohälsa»Miljöpartiet vill vända utvecklingen genom att både minska faktorer som leder till ohälsa« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att den psykiska ohälsan bland barn och unga är alldeles för hög, att stödet måste förbättras särskilt för unga och att tre fjärdedelar av dem som tar sitt liv är män. En obligatorisk utredningsskyldighet som omfattar även unga vuxna upp till 25 år ligger i linje med planens krav på mer förebyggande arbete. Planen tar inte ställning till åldersgränsen som sådan, varför slutsatsen är härledd.

• förebygg psykisk ohälsa hos ungaavgörande»Den psykiska ohälsan hos våra barn och unga är alldeles för hög och vi måste arbeta mer förebyggande och skapa enkla vägar till vården« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt stöd vid psykisk ohälsa»Stödet för personer med psykisk ohälsa måste förbättras, inte minst för unga. Den som söker hjälp ska ha en enkel och samlad väg in till vården. Köerna till BUP måste arbetas bort.« (valmanifest 2022 ↗)
• suicid bland unga män»Dessutom hamnar fler pojkar efter i skolan och tre fjärdedelar av dem som tar sitt liv är män.« (valmanifest 2022 ↗)
• mer förebyggande arbete»Gör mer för att förebygga, motverka och rehabilitera stressrelaterad psykisk ohälsa.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår fast att psykisk hälsa ska vara ett uttalat folkhälsomål och att rätten till vård är lika självklar vid psykisk som vid fysisk sjukdom. Att utvidga den obligatoriska suicidutredningen till unga vuxna upp till 25 år ligger i linje med det förebyggande uppdraget och med kravet att insatser ska vila på kunskap. Planen anger ingen åldersgräns, varför ställningstagandet är härlett.

• psykisk hälsa som folkhälsomålavgörande»Psykisk hälsa ska vara ett uttalat folkhälsomål.« (partiprogram ↗)
• psykisk vård likställd»Rätten till vård och behandling är lika självklar för både fysiska och psykiska sjukdomar.« (partiprogram ↗)
• barns och ungas behov»Barns och ungas särskilda behov ska beaktas i all hälso- och sjukvård.« (partiprogram ↗)
• kunskapsbaserat förebyggande»Folkhälsoarbetet och de förebyggande hälsoinsatserna ska vila på kunskap och respekt för individens självbestämmande.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet lägger särskild vikt vid snabb och tillgänglig kompetens för barn och unga med psykisk ohälsa, och valmanifestet lovar en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård. Rätten till liv är dessutom den grundläggande förutsättningen för övriga rättigheter. Att den obligatoriska utredningsskyldigheten omfattar även unga vuxna upp till 25 år följer av denna prioritering.

• prioritera ungas psykiska hälsaavgörande»Särskild vikt ska läggas vid snabb och tillgänglig kompetens för barn och ungdom med psykisk ohälsa.« (partiprogram ↗)
• sammanhållen ungdomshälsovård»Kraftigt stärkt elevhälsa med en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård och föräldrastödsprogram som erbjuds alla föräldrar.« (valmanifest 2022 ↗)
• rätten till liv»Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter.« (partiprogram ↗)
• goda uppväxtvillkor»Ungdomar har rätt till goda uppväxtvillkor som tillgodoser både behovet av trygghet och personlig utveckling.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill ta fram en nationell strategi mot självmord med särskilt fokus på barn och unga, och slår fast att få saker är viktigare att prioritera än barns psykiska mående. En obligatorisk utredningsskyldighet som omfattar även unga vuxna upp till 25 år ligger i linje med den prioriteringen och med planens satsning på barn- och ungdomspsykiatrin. Planen stöder därför motförslagets krav.

• nationell suicidstrategiavgörande»Ta fram en nationell strategi mot självmord, med särskilt fokus på barn och unga« (valmanifest 2022 ↗)
• prioriterad psykisk hälsa»Få saker är viktigare att prioritera än barns psykiska mående.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt BUP»Stärka barn- och ungdomspsykiatrin så att barn och unga som mår dåligt får hjälp snabbt« (valmanifest 2022 ↗)
• stöd till unga i kris»Stärka Bris nationella stödlinje och andra stödlinjer så att de kan hålla öppet dygnet runt« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen tar uttryckligen krafttag mot självmord och kräver standardiserad uppföljning av självmordsnära samt en nationell samordnare för suicidprevention. Motförslagets krav på att den obligatoriska utredningsskyldigheten utvidgas till unga vuxna upp till 25 år ligger i linje med det åtagandet, eftersom planen pekar ut ungas psykiska ohälsa som en särskilt oroväckande trend. Planen stöder därför motförslagets sak.

• krafttag mot självmordavgörande»Sverigedemokraterna vill ta krafttag för att motverka förekomsten av självmord.« (valmanifest 2022 ↗)
• uppföljning av självmordsnära»Verka för standardiserad uppföljning av självmordsnära« (valmanifest 2022 ↗)
• nationell suicidsamordnare»Tillsätta en nationell samordnare med ansvar för suicidprevention« (valmanifest 2022 ↗)
• ungas psykiska ohälsa»Ungas psykiska ohälsa är en särskilt oroväckande trend.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.