2025-12-032025/26:JuU8 · p.1JuURättsväsende

Regeringens lagförslag

Skärpta regler för villkorlig frigivning: regeringens lagförslag

Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur länge personer som döms till fängelse sitter inne innan de kan friges villkorligt, med konsekvenser för både brottsoffer och samhällsskydd å ena sidan och för de dömdas återanpassning och Kriminalvårdens arbetsbelastning å andra sidan.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske ska höjas från två tredjedelar till tre fjärdedelar och regelverket i övrigt skärpas, eller om nuvarande ordning ska behållas som mer proportionerlig och mindre belastande för kriminalvården.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet delar regeringens bedömning att reglerna för villkorlig frigivning behöver skärpas och tillstyrker lagförslaget, som höjer kvotdelen stegvis från två tredjedelar till tre fjärdedelar, skjuter upp tidpunkten för frigivning i fler fall och skärper reaktionerna vid återfall, i syfte att stärka straffsystemets trovärdighet och samhällsskyddet.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (MP)

Reservanten avstyrker höjningen av kvotdelen, med hänvisning till att det saknas vetenskapligt stöd för att längre fängelsetid minskar återfall, att förslaget saknar proportionalitet och riskerar att försvåra återanpassning - särskilt för unga - samt öka pressen på en redan hårt ansträngd Kriminalvård.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att anta regeringens lagförslag samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

	Plan	Röst		Säkerhet	Evidens
V	Nej	Ja 19/0/0/3	avviker från planen	säkerhet: hög	härlett
S	Ja	Ja 91/0/0/15	följer planen	säkerhet: medel	härlett
MPegen reservation	Nej	Nej 0/15/0/3	följer planen	säkerhet: hög	uttryckligt
C	Ja	Ja 21/0/0/3	följer planen	säkerhet: medel	uttryckligt
L	Ja	Ja 14/0/0/2	följer planen	säkerhet: hög	uttryckligt
KD	Ja	Ja 16/0/0/3	följer planen	säkerhet: medel	härlett
M	Ja	Ja 59/0/0/9	följer planen	säkerhet: hög	uttryckligt
SD	Ja	Ja 63/0/0/9	följer planen	säkerhet: hög	uttryckligt

Utskottets förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i brottsbalken, 4. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189), 5. lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, 6. lag om ändring i fängelselagen (2010:610), 7. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:34 punkterna 1-7 och avslår motion 2025/26:3841 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Förslagen handlar bland annat om att den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Motförslag

Motförslaget vill att riksdagen avslår höjningen av gränsen för villkorlig frigivning från två tredjedelar till tre fjärdedelar av strafftiden. (MP) — Reservation 1

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver att straff och påföljder utformas så att de faktiskt leder till lägre brottslighet och inte förvärrar problem, och att arbetet mot våldsbrottslighet utgår från forskningen.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver att straff och påföljder utformas så att de faktiskt leder till lägre brottslighet och inte förvärrar problem, och att arbetet mot våldsbrottslighet utgår från forskningen. Att höja andelen av strafftiden som måste avtjänas saknar enligt motförslaget sådant stöd och försvårar återanpassningen, vilket ligger i linje med planens kritik av repression och hårdare tag som lösning. Planen medger att vissa straff kan behöva höjas, men lägger tyngdpunkten på förebyggande arbete.

påföljder ska minska brottslighetenavgörande»Straff och andra påföljder för brott behöver vara noggrant utformade för att faktiskt leda till lägre brottslighet och inte förvärra problem.« (partiprogram ↗)
repression löser inte problemen»Alltför ofta lyfts repression och hårdare tag upp som lösningar istället för att ta itu med problemen på allvar.« (valmanifest 2022 ↗)
brottspolitik utifrån forskning»Vi vill se ett genomgripande arbete mot våldsbrottslighet, som utgår från forskningen.« (partiprogram ↗)
tyngdpunkt på förebyggande»Vissa straff kan behöva höjas men mycket mer fokus måste riktas mot att förhindra rekryteringen av nya barn till gängkriminalitet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Valmanifestet slår fast att kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös och att straffen ska skärpas, bland annat för den som begår upprepade och allvarliga brott.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet slår fast att kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös och att straffen ska skärpas, bland annat för den som begår upprepade och allvarliga brott. Partiprogrammet kräver straff i paritet med brottens allvar. En höjd andel av strafftiden före villkorlig frigivning ligger i den riktningen, och motförslagets krav att avstå från höjningen avvisas därför. Planens evidenskrav kvalificerar bedömningen.

skärpta straffavgörande»Skärpa straffen för att hålla de kriminella borta från gatorna. Vi vill skärpa straffen bland annat för gängrelaterad brottslighet, för den som begår upprepade och allvarliga brott och för den som understödjer organiserad kriminalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
straff i paritet med brottet»Straff i paritet med brottens allvar.« (partiprogram ↗)
kompromisslös brottsbekämpning»Kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös.« (valmanifest 2022 ↗)
evidensbaserad kriminalpolitik»Kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet.« (partiprogram ↗)

MPMiljöpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Planen slår fast att villkorlig frigivning ska vara huvudregel, att utslussningsåtgärder ska främja återanpassning och att frivårdspåföljder ska vara förstahandsval vid lindrigare brott.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att villkorlig frigivning ska vara huvudregel, att utslussningsåtgärder ska främja återanpassning och att frivårdspåföljder ska vara förstahandsval vid lindrigare brott. Att höja andelen avtjänad strafftid före frigivning går i motsatt riktning och försvårar den rehabilitering planen kräver av kriminalvården. Motförslagets krav på att inte höja kvotdelen följer därför av planen.

villkorlig frigivning som huvudregelavgörande»frigivning ska vara huvudregel och utslussningsåtgärder ska främja återanpassning i« (partiprogram ↗)
frivård före fängelse»Frivårdspåföljder ska användas som förstahandsval vid lindrigare brott.« (partiprogram ↗)
rehabiliterande kriminalvård»Kriminalvården ska ha goda förutsättningar att arbeta« (partiprogram ↗)
utslussning efter straff»införa en utslussningsverksamhet när straffet är avtjänat« (valmanifest 2022 ↗)

CCenterpartietJaJaföljer planenuttryckligt

Planen kräver hårdare och strängare straff som en del av att stärka hela rättskedjan, och vill höja straffen för flera brottstyper.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver hårdare och strängare straff som en del av att stärka hela rättskedjan, och vill höja straffen för flera brottstyper. Att inte höja andelen av strafftiden som ska avtjänas innan villkorlig frigivning innebär att den faktiska strafftiden hålls oförändrad, vilket går emot det åtagandet. Planen vill visserligen också ge kriminalvården mer resurser och stimulera till ett liv utan brottslighet, men det upphäver inte straffskärpningslinjen.

hårdare straffavgörande»Sverige behöver fler poliser, hårdare straff och bättre förebyggande insatser« (valmanifest 2022 ↗)
strängare straff och stärkt rättskedja»mer resurser till polis, åklagare, domstolar och kriminalvården och strängare straff« (valmanifest 2022 ↗)
höjda straff för grova brott»Vi vill höja straffen för sexualbrott, grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning.« (valmanifest 2022 ↗)
både avskräckning och återanpassning»Kriminalpolitiken ska därför både förebygga och avskräcka från brott, stödja brottsdrabbade och stimulera dem som har begått olagliga handlingar till en ny livssituation utan brottslighet.« (partiprogram ↗)

LLiberalernaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen kräver uttryckligen att den närmast automatiska frigivningen från fängelsestraff slopas och att livsstilskriminella hålls inlåsta i stället för att släppas ut.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver uttryckligen att den närmast automatiska frigivningen från fängelsestraff slopas och att livsstilskriminella hålls inlåsta i stället för att släppas ut. Motförslaget vill just inte höja andelen av strafftiden som ska avtjänas före frigivning. Det står i direkt strid med planens åtagande, som också säger att återfall ska ge strängare straff.

slopad automatisk frigivningavgörande»Vi vill avskaffa dagens mängdrabatt på brott, slopa den närmast automatiska frigivningen från fängelsestraff och skärpa straffen för bland annat vapenbrott, våldtäkt och utpressning.« (valmanifest 2022 ↗)
längre inlåsning av återfallsförbrytare»Livsstilskriminella ska hållas inlåsta i stället för att släppas ut på våra gator.« (valmanifest 2022 ↗)
strängare straff vid återfall»Återfall och upprepad brottslighet ska ge strängare straff, liksom medverkan i organiserad brottslighet.« (partiprogram ↗)
utbyggd kriminalvård»Samtidigt behöver vi fler domare och fler åklagare, och fler häkten och fängelser med fler kriminalvårdare.« (valmanifest 2022 ↗)

KDKristdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet kräver kraftigt skärpta straff och en kraftigt utbyggd kriminalvård, och partiprogrammet bygger straffsystemet på allmänprevention: samhället ska göra klart att på brott följer straff. Motförslagets krav på att inte höja andelen av strafftiden som ska avtjänas före frigivning går emot detta. Planens krav på återanpassning är ett verkligt motstående åtagande, men det bär inte kravet att avstå från skärpningen.

skärpta straffavgörande»Skärp straffet för vapenbrott till lägst fem års fängelse.« (valmanifest 2022 ↗)
allmänprevention»Allmänpreventionen, det vill säga att samhället gör klart att på brott följer straff, ska« (partiprogram ↗)
kraftigt utbyggd kriminalvård»Hela rättsväsendet behöver byggas ut. Fler poliser kräver fler åklagare, domstolar på fler platser i landet och en kraftigt utbyggd kriminalvård.« (valmanifest 2022 ↗)
återanpassning av dömda»Den som är dömd för brott ska återanpassas så att« (partiprogram ↗)

MModeraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen är entydig i sak: straffrabatterna ska bort, återfall ska mötas av kraftiga straffskärpningar och möjligheterna till villkorlig frigivning ska begränsas.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen är entydig i sak: straffrabatterna ska bort, återfall ska mötas av kraftiga straffskärpningar och möjligheterna till villkorlig frigivning ska begränsas. Motförslagets krav att inte höja andelen avtjänad strafftid går rakt emot detta. Invändningen om en ansträngd kriminalvård möts i planen av fler fängelseplatser och möjligheten att hyra platser utomlands.

begränsad villkorlig frigivningavgörande»Begränsa möjligheterna till permission och villkorlig frigivning för gängkriminella« (valmanifest 2022 ↗)
inga straffrabatter»Ta bort alla straffrabatter för den som fyllt 18 år och slopa dagens mängdrabatter« (valmanifest 2022 ↗)
skärpta straff vid återfall»Införa ett system med kraftiga straffskärpningar vid återfall« (valmanifest 2022 ↗)
fler fängelseplatser»Öka antalet fängelseplatser och se över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands« (valmanifest 2022 ↗)

SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen kräver uttryckligen att hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning och att kriminalpolitiken läggs om mot inkapacitering.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver uttryckligen att hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning och att kriminalpolitiken läggs om mot inkapacitering. Motförslaget vill inte höja andelen av strafftiden som ska avtjänas och åberopar återanpassning och kriminalvårdens belastning, vilket står i direkt strid med planen. Planen möter dessutom kapacitetsinvändningen med fler anstaltsplatser.

hela strafftiden ska avtjänasavgörande»hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning för den som döms till fängelse« (valmanifest 2022 ↗)
inlåsning av kriminella»Sverigedemokraterna vill lägga om kriminalpolitiken till att i högre grad låsa in och utvisa de kriminella som skapar otrygghet och begår brott.« (valmanifest 2022 ↗)
fler anstaltsplatser»Utöka tillgången på anstaltsplatser i och utanför Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
nolltolerans mot brott»Införa nolltolerans mot brott så att även mindre allvarliga brott utreds och lagförs« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Direktlänk till ärendetDirektlänk till ett partis röst

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlek Kort LångSpråk Svenska English

<iframe data-airiksdagen src="https://airiksdagen.se/embed/A9EFCCDB-745D-4F08-8652-32D803524925/?v=short" width="100%" height="300" style="border:1px solid #ddd;border-radius:8px" title="AI Riksdag: Regeringens lagförslag" loading="lazy"></iframe><script>addEventListener("message",function(e){if(e.origin!=="https://airiksdagen.se"||!e.data||e.data.airiksdagen!=="height")return;document.querySelectorAll("iframe[data-airiksdagen]").forEach(function(f){if(f.contentWindow===e.source)f.style.height=e.data.height+"px"})})</script>

Källor och dokument

Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:JuU8)
Betänkandets fulltext (HD01JuU8)
Voteringsdata per ledamot (API)
Ärendestatus (API)

Behandlade dokument

Motion 2025/26:3831 — med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V)
Motion 2025/26:3835 — med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Motion 2025/26:3841 — med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Proposition 2025/26:34 — Skärpta regler för villkorlig frigivning

Källa: Sveriges riksdag