2026-02-252025/26:KrU4 · p.11KrUKultur
Repatriering
Återlämnande av mänskliga kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset
Vad som står på spel: Utfallet berör tornedalingars, kväners och lantalaisets möjlighet att på ett värdigt sätt återfå och återbegrava förfäders kvarlevor och föremål som i dag finns i museer och samlingar, samt de myndigheter och institutioner som ansvarar för repatrieringsarbetet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om kulturarvsmyndigheten ska få ett uttryckligt uppdrag att utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att återlämna mänskliga kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset - på samma sätt som redan gjorts för samiska kvarlevor - eller om nuvarande, mindre formaliserade arbete ska fortsätta utan ett nytt uppdrag.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att Riksantikvarieämbetet (RAÄ) redan får fördela bidrag för att finansiera kostnaderna för processerna att återlämna mänskliga kvarlevor och föremål, ser positivt på Länsstyrelsen i Norrbottens läns uppdrag att stödja försoningsprocessen med tornedalingar, kväner och lantalaiset, och välkomnar Sametingets samverkan med RAÄ i syfte att göra hanteringen av återlämnandefrågor snabbare och effektivare. Utskottet avser att fortsätta följa frågan men avstyrker motionerna med hänvisning till pågående arbete.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 15 (MP)
Reservationen (MP) vill att Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att analysera och beskriva de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att identifiera och återbörda kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset, på samma sätt som redan gjorts för samiska kvarlevor. Skälet är att en första repatriering och återbegravning av kvarlevor kopplade till den meänkielitalande befolkningen redan skett, och att processen - även om den är komplicerad och kostsam - är angelägen att påskynda även för dessa grupper.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 15 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 18/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: hög | berörs ej |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3437 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 4, 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 55, 2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 26 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 51 och 52.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Motförslag
- Motförslaget vill säkerställa långsiktig statlig finansiering av hyrekostnader för kulturinstitutioner, etablera länsmuseer i varje län och värna statliga bidrag för kulturmiljövård. (MP) — Reservation 15
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att svenska staten historiskt utsatt urfolk och nationella minoriteter för allvarliga oförrätter och att Sverige har en särskild uppgift att stärka deras rättigheter till identitet, språk och kulturarv i ljuset av den historien.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att svenska staten historiskt utsatt urfolk och nationella minoriteter för allvarliga oförrätter och att Sverige har en särskild uppgift att stärka deras rättigheter till identitet, språk och kulturarv i ljuset av den historien. Ett uppdrag att utreda förutsättningarna för att återbörda kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset är en konkret tillämpning av det, och planen vill också att kunskapen om dessa strukturer byggs upp och sprids.
- historiska oförrätteravgörande»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
- särskild uppgift för minoriteter»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
- rätt till kulturarv»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
- sprida kunskap om historien»Sverige behöver överhuvudtaget bygga upp och sprida kunskap om« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet lyfter rättigheter för nationella minoriteter och bekämpande av rasism och diskriminering som egna mål, och vill att kulturarvet levandegörs.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet lyfter rättigheter för nationella minoriteter och bekämpande av rasism och diskriminering som egna mål, och vill att kulturarvet levandegörs. Att kulturarvsmyndigheten får analysera förutsättningarna för att återbörda kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset på samma sätt som redan skett för samiska kvarlevor följer av likabehandlingen i dessa åtaganden. Planen stöder därför kravet.
- minoriteters rättigheteravgörande»Rättigheter för nationella minoriteter.« (partiprogram ↗)
- levande kulturarv»Levandegörande av det svenska kultur- och världsarvet.« (partiprogram ↗)
- mot diskriminering av minoriteter»Bekämpande av rasism och diskriminering.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen konstaterar att de nationella minoriteterna utsatts för övergrepp och diskriminering och att det finns ett stort ansvar att lära av historien och skydda deras kultur och historia.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen konstaterar att de nationella minoriteterna utsatts för övergrepp och diskriminering och att det finns ett stort ansvar att lära av historien och skydda deras kultur och historia. Ett uppdrag att klarlägga förutsättningarna för att återbörda kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset är ett konkret uttryck för det ansvaret. Planen ser också kulturarvet som gemensamt och statens ansvar att förvalta det.
- erkänn historiska övergreppavgörande»Än idag och genom historien har de nationella minoriteterna utsatts för övergrepp« (partiprogram ↗)
- ansvar att lära av historien»Vi har ett stort ansvar att lära oss av historien« (partiprogram ↗)
- skydd för minoriteters kultur»rättigheter, sin kultur och sin historia respekterade och skyddade.« (partiprogram ↗)
- gemensamt kulturarv»Kulturarvet är vårt gemensamma arv.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet åtar sig att stärka minoritetsskyddet och att den som utsatts ska få upprättelse, vilket bär motförslagets krav på att förutsättningarna för repatriering av kvarlevor och föremål utreds även för tornedalingar, kväner och lantalaiset.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig att stärka minoritetsskyddet och att den som utsatts ska få upprättelse, vilket bär motförslagets krav på att förutsättningarna för repatriering av kvarlevor och föremål utreds även för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Partiprogrammet gör det till en offentlig uppgift att vårda och utveckla kulturarvet och slår fast att strukturell rasism i alla dess former ska motverkas. Att gruppen inte nämns vid namn i planen gör slutsatsen härledd.
- stärkt minoritetsskyddavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- vårda kulturarvet»till att vårda och utveckla ett kulturarv« (partiprogram ↗)
- upprättelse åt utsatta»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
- motverka strukturell rasism»Diskriminering, strukturell rasism och intolerans, i alla dess former, ska motverkas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen saknar skrivningar om repatriering, men slår fast att tornedalingarnas ställning som nationell minoritet ska upprätthållas och att kulturarvet i Sverige ska hållas tillgängligt för kommande generationer.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen saknar skrivningar om repatriering, men slår fast att tornedalingarnas ställning som nationell minoritet ska upprätthållas och att kulturarvet i Sverige ska hållas tillgängligt för kommande generationer. Att ge kulturarvsmyndigheten i uppdrag att analysera förutsättningarna för återlämnande av kvarlevor till tornedalingar, kväner och lantalaiset ligger i linje med dessa åtaganden och med museernas stärkta forskningsuppdrag. Ställningstagandet är härlett, och osäkerheten därför stor.
- nationella minoriteters ställningavgörande»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
- kulturarvet ska tillgängliggöras»Det kulturarv som finns i Sverige är en del av mänsklighetens gemensamma kulturarv och ska hållas tillgängligt för kommande generationer.« (partiprogram ↗)
- museernas forskningsuppdrag»Museernas roll som bildningsinstitutioner och deras forskningsanknytning ska stärkas.« (partiprogram ↗)
- offentligt stöd till minoritetskultur»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att de nationella minoriteternas behov och intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den offentliga sektorn, och nämner uttryckligen tornedalingar bland de grupper vars rättigheter ska tillerkännas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att de nationella minoriteternas behov och intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den offentliga sektorn, och nämner uttryckligen tornedalingar bland de grupper vars rättigheter ska tillerkännas. Att stödja minoriteters egna insatser beskrivs som en central offentlig uppgift, och förvaltarskapet omfattar det materiella kulturarvet. Ett uppdrag att utreda förutsättningarna för repatriering av kvarlevor och föremål följer av dessa åtaganden.
- minoriteters intressen beaktasavgörande»intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den offentliga sektorn.« (partiprogram ↗)
- erkända rättigheter för tornedalingar»samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska rättigheter« (partiprogram ↗)
- offentligt stöd till minoritetskultur»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser« (partiprogram ↗)
- förvaltarskap av kulturarvet»Detta förvaltarskap omfattar det materiella kulturarv som vi ser i form av till« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om repatriering av mänskliga kvarlevor.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om repatriering av mänskliga kvarlevor. Närmast liggande principer är att varje människa förtjänar grundläggande respekt och att partiet värdesätter den historiska kontinuitet som Sverige representerar samtidigt som man vill lära av historien. Att analysera förutsättningarna för återlämnande på samma sätt som redan gjorts för samiska kvarlevor följer av detta, men stödet i planen är svagt.
- respekt för varje människaavgörande»människa förtjänar grundläggande respekt« (partiprogram ↗)
- lära av historien»av historien, utan att fastna i nostalgi« (partiprogram ↗)
- historisk kontinuitet»Moderaterna värdesätter den kontinuitet som Sverige« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen erkänner den tornedalsfinska nationen och slår fast att nationella minoriteter som grupper ska undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen erkänner den tornedalsfinska nationen och slår fast att nationella minoriteter som grupper ska undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi. Den vill också värna, vårda och visa kulturarvet och minoriteters kulturella värden. Ett uppdrag att utreda förutsättningarna för att återbörda kvarlevor och föremål till dessa grupper ligger i linje med det, även om planen inte behandlar repatriering särskilt.
- kulturell autonomi för minoriteteravgörande»assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi« (partiprogram ↗)
- erkänd tornedalsfinsk nation»relation till de samiska och tornedalsfinska nationerna« (partiprogram ↗)
- värna kulturarvet»Sverigedemokraterna vill värna, vårda och visa svensk kultur.« (valmanifest 2022 ↗)
- värna minoriteters kulturvärden»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:KrU4)
- Betänkandets fulltext (HD01KrU4)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1009 — Världsarvet Hälsingegårdar av Daniel Persson (SD)
- Motion 2025/26:101 — Museum för varvs- och industrihistoria i Göteborg av Björn Tidland (SD)
- Motion 2025/26:104 — Avveckling av Världskulturmuseet och inrättande av ett museum för runstenar av Björn Tidland (SD)
- Motion 2025/26:106 — Bevarandeprogram för runstenar av Björn Tidland (SD)
- Motion 2025/26:1181 — Höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen av Kerstin Lundgren (C)
- Motion 2025/26:1255 — Arkivens betydelse för demokratin av Denis Begic m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1258 — Modernisering av kulturmiljölagen av Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabi (båda S)
- Motion 2025/26:129 — Skärpta straff för plundring, skadegörelse och illegal handel med svenska fornminnen och kulturarv av Rashid Farivar (SD)
- Motion 2025/26:1475 — Kyrkoantikvarisk ersättning av Mirja Räihä m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1483 — Bevarande av minnet av varvsindustrin av Niklas Karlsson (S)
- Motion 2025/26:167 — Skydd av kristna palestinier samt bevarande av kyrkor och kristna institutioner i Palestina och Israel av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:168 — al-Aqsamoskéns betydelse och behovet av svensk markering av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1704 — Möjlighet att förvara och visa vissa kulturarvsföremål i deras hemort av Staffan Eklöf (SD)
- Motion 2025/26:1740 — Kulturarvet Uppåkra av Boriana Åberg m.fl. (M)
- Motion 2025/26:1800 — Krafttag mot antisemitism av Magnus Jacobsson (KD)
- Motion 2025/26:1864 — Likvärdiga ekonomiska förutsättningar för museer av Sanne Lennström (S)
- Motion 2025/26:1880 — Minnesmonument över folkmordet i Srebrenica av Laila Naraghi m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1968 — Höga kostnader för arkeologiska undersökningar av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2000 — Etablering av ett nationellt seyfocenter i Sverige av Yusuf Aydin (KD)
- Motion 2025/26:2001 — Stöd till det kristna kulturarvet i Turkiet av Yusuf Aydin (KD)
Källa: Sveriges riksdag