Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Valplattformen kräver investeringsstöd för ökat bostadsbyggande, infrastruktursatsningar på järnväg och vägar samt full sysselsättning som mål, vilket är just det motförslagets inriktning efterfrågar. Planen vill dessutom att de med stora kapitaltillgångar bidrar mer och prioriterar gemensamma investeringar framför sänkta skatter för ett fåtal. Långsiktiga investeringar och strukturella reformer framför sänkt skatt på arbete och bidragstak är därmed planens linje.

• statligt investeringsstöd för bostäderavgörande»Vänsterpartiet vill se ett statligt byggbolag, investeringsstöd för ökat bostadsbyggande och en aktiv markpolitik.« (valmanifest 2022 ↗)
• full sysselsättning som mål»Ändå är det bara ett parti i riksdagen som har en politik för full sysselsättning« (valmanifest 2022 ↗)
• satsningar på järnväg och vägar»det kommer också skapa väldigt många nya jobb över hela landet genom infrastruktursatsningar på järnväg, vägar, energi, bostäder och välfärd« (valmanifest 2022 ↗)
• avvisar sänkt skatt på arbete»Vänsterpartiet tycker att det är viktigare med en arbetstidsförkortning som kommer alla till del än sänkta skatter för ett fåtal.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Motförslagets bärande krav – full sysselsättning som mål, en blocköverskridande energiöverenskommelse, breda skattebaser, investeringar i väg och järnväg samt statligt investeringsstöd för bostadsbyggande – motsvarar punkt för punkt planens egna åtaganden. Valmanifestet gör full sysselsättning till övergripande mål och efterlyser uttryckligen en ny energiöverenskommelse över partigränserna, medan partiprogrammet kräver breda skattebaser och statligt stöd mot bostadsbristen. Planen står därmed bakom den tillväxt- och investeringsinriktning motförslaget kräver.

• full sysselsättning som målavgörande»Full sysselsättning är vårt övergripande mål.« (valmanifest 2022 ↗)
• blocköverskridande energiöverenskommelse»Efter valet vill vi se en ny energiöverenskommelse för Sveriges bästa, och vill därför föra energipolitiska samtal med andra partier om allt från vindkraft till kärnkraft.« (valmanifest 2022 ↗)
• breda skattebaser»Robust, hållbart och rättvist skattesystem med breda skattebaser som ger ökat utrymme« (partiprogram ↗)
• statligt bostadsinvesteringsstöd»Statligt stöd för att häva bostadsbristen, särskilt för unga.« (partiprogram ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Arbetslösheten 9,3 procent — Planens åtagande om aktiv arbetsmarknadspolitik och full sysselsättning väger tyngre än inriktningen på skattesänkningar

Motförslagets kärna är att lägga om politiken från skattesänkningar och bidragstak till långsiktiga investeringar i järnväg, infrastruktur och bostadsbyggande, vilket planen uttryckligen kräver: utbyggd järnväg och nya stambanor samt ett utvecklat och utökat statligt investeringsstöd för hyresrätter. Planen slår också fast att omställningen kräver stora investeringar som staten måste bära. Att motförslaget ramas in som tillväxtorienterat drar däremot åt annat håll, eftersom planen inte ser tillväxt som mål i sig; investeringsåtagandena väger dock tyngre i sak.

• utbyggd järnvägavgörande»bygga ut och rusta upp järnvägsnätet för snabba tåg i hela landet och skynda på bygget av nya stambanor för höghastighetståg« (valmanifest 2022 ↗)
• statligt investeringsstöd för bostäder»bygga fler klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror, utveckla och utöka investeringsstödet som gjorde det billigare att bygga« (valmanifest 2022 ↗)
• stora långsiktiga investeringar»Klimatomställningen kräver stora investeringar.« (partiprogram ↗)
• tillväxt inte mål i sig»Ekonomisk tillväxt är i sig inte ett mål – det viktiga är vad som växer« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens avgörande åtagande är långsiktiga, blocköverskridande överenskommelser och strukturella reformer framför kortsiktiga satsningar, kombinerat med billigare anställningar i småföretag och stora satsningar på vägar och järnvägar. Motförslagets tillväxtpakt, blocköverskridande energiöverenskommelse, infrastruktursatsningar och högkostnadsskydd för sjuklönekostnader ligger nära dessa åtaganden, medan utskottets inriktning bygger på tillfälliga hushållsstöd. Planens krav på sänkt totalt skattetryck talar dock emot en breddad skattebas, vilket gör stödet villkorat.

• långsiktiga blocköverskridande lösningaravgörande»Ett resultatinriktat ledarskap som säger nej till kortsiktiga populistiska satsningar och istället söker långsiktiga och konstruktiva överenskommelser förankrade i mitten.« (valmanifest 2022 ↗)
• lägre anställningskostnader småföretag»Arbetsgivaravgiften behöver sänkas, i ett första skede för ett företags första anställda, för människor som står långt från arbetsmarknaden liksom de som har låga inkomster.« (valmanifest 2022 ↗)
• satsningar på väg och järnväg»Vi vill rusta upp regionala järnvägar, bygga nya stambanor från norr till söder, höja standarden på det nationella stambanenätet i hela landet och storsatsa på morgondagens tågtrafik — för klimatets och landsbygdens bästa.« (valmanifest 2022 ↗)
• sänkt totalt skattetryck»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Arbetslöshet 9,3 procent — Förstärker planens jobb- och företagarfokus framför tillfälliga hushållsstöd.; Inflationen nere på 0,9 procent — Minskar skälen för akuta prisdämpande åtgärder och flyttar tyngdpunkten till strukturella reformer.

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslagets paket bygger bland annat på statligt investeringsstöd för bostadsbyggande, vilket planen uttryckligen vänder sig emot när den vill avskaffa dagens dyra byggsubventioner. Planens egen inriktning är sänkt skatt på arbete och företagande snarare än statligt styrda investeringspaket och tillväxtpakter. Att planen delar enskilda delar, som lättat sjuklöneansvar, ändrar inte att helheten avvisas.

• avskaffade byggsubventioneravgörande»Dagens dyra byggsubventioner ska avskaffas och ett nytt system med behovsbostäder ska införas för grupper med särskilt stora bostadsbehov, såsom våldsutsatta och familjer med mycket svag ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
• sänkt skatt på arbete»Vi vill sänka din skatt oavsett om du är företagare eller anställd.« (valmanifest 2022 ↗)
• generella åtgärder framför riktade»Viktigast är generella åtgärder för att förbättra företagsklimatet och infrastrukturen, samt en fungerande offentlig service.« (partiprogram ↗)
• lättat sjuklöneansvar»Företagens sjuklöneansvar bör slopas på sikt« (partiprogram ↗)

Planen gör full sysselsättning till ett viktigt politiskt mål och kräver att statens investeringsnivå i vägar, järnvägar och elektroniska kommunikationer hålls långsiktigt hög samt att energiförsörjningen tryggas genom långsiktig energipolitik med fasta spelregler. Motförslagets tillväxt- och investeringsinriktning med energiöverenskommelse och infrastruktursatsningar ligger därför i linje med planen. Planen avvisar dock direkta företagssubventioner, vilket drar åt andra hållet när det gäller statligt investeringsstöd, varför slutsatsen är osäker.

• full sysselsättning som målavgörande»Därför är full sysselsättning ett viktigt politiskt mål.« (partiprogram ↗)
• hög investeringsnivå i infrastruktur»kommunikationssystemens infrastruktur såsom vägar, järnvägar och elektroniska« (partiprogram ↗)
• långsiktig energipolitik»Sveriges energiförsörjning ska tryggas genom långsiktig energipolitik med fasta spelregler.« (partiprogram ↗)
• nej till direkta subventioner»Direkta företagssubventioner avvisas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens ekonomiska inriktning är sänkt skatt på arbete och pension, ett högkostnadsskydd mot höga elpriser och en bidragsreform med bidragstak och heltidskrav för att stärka drivkrafterna till arbete. Motförslagets alternativ med tillväxtpakt, breddad skattebas och statligt investeringsstöd till bostadsbyggande vilar på en annan logik än planens arbetslinje och skattehöjarstopp. Planen talar därför emot motförslagets krav.

• sänkt skatt på arbeteavgörande»Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre« (valmanifest 2022 ↗)
• bidragstak»Införa ett bidragstak så att de samlade bidragen aldrig kan bli högre än lönen från ett arbete« (valmanifest 2022 ↗)
• aktivitetskrav»Kräva aktivitet på heltid av den som lever på försörjningsstöd« (valmanifest 2022 ↗)
• högkostnadsskydd för el»Skydda hushållen mot vinterns elräkningar genom ett högkostnadsskydd« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver sänkta sjuklönekostnader och arbetsgivaravgifter för småföretag, upprustade vägar och järnvägar i hela landet och skatter som inte hämmar svenska företag i konkurrensen. Motförslagets tillväxtinriktning med högkostnadsskydd för sjuklöner, infrastruktursatsningar och en effektivare skattebas svarar mot dessa åtaganden. Planen ser tillväxt och goda företagsvillkor som förutsättningen för välfärden.

• sänkta sjuklönekostnaderavgörande»Sänka arbetsgivaravgiften och sjuklönekostnaderna för småföretag« (valmanifest 2022 ↗)
• upprustad infrastruktur»Rusta upp väg- och järnvägsnätet i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)
• livskraftig industri»Skapa förutsättningar för en livskraftig industri« (valmanifest 2022 ↗)
• konkurrenskraftiga skatter»Ha skatter på en nivå som inte hämmar svenska företag i den internationella konkurrensen« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.