2025-11-262025/26:FiU1 · p.2FiUEkonomi och finans
Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget
Rambeslutet för statens budget 2026: utgiftstak, utgiftsramar och beräkningen av inkomster
Vad som står på spel: Rambeslutet sätter de yttre gränserna för hur mycket staten får spendera och hur pengarna fördelas mellan utgiftsområden under flera år framöver, vilket i praktiken styr utrymmet för alla senare beslut om skatter, bidrag och offentlig verksamhet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska fastställa utgiftstaket för staten 2026-2028 och utgiftsramarna för utgiftsområdena 2026 enligt regeringens förslag, eller i stället lägga ett alternativt rambeslut med andra nivåer på utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning till grund för beslutet.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och fastställer utgiftstaket för staten till 1 936 miljarder kronor för 2026, 2 009 miljarder kronor för 2027 och 2 105 miljarder kronor för 2028, samt utgiftsramar om sammanlagt 1 543 miljarder kronor för 2026. Utskottet konstaterar att de utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina utgiftsområden tillstyrker regeringens förslag och att förslaget överensstämmer med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som utskottet ställt sig bakom.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 5 (S)
Reservanten anser att ett alternativt förslag till rambeslut, baserat på egna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, bör ligga till grund för utgiftstaket 2026-2028 samt utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2026, liksom för de preliminära ramarna för 2027 och 2028. Regeringen bör också återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i linje med reservantens egen beräkning av statens inkomster.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att anta regeringens lagförslag samt att godkänna det som utskottet föreslår.
Nej Stöd för motförslaget: reservation 5 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/17/5 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| S | Nej | Nej 0/92/0/14 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Avstår 0/0/14/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Avstår 0/1/19/4 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Ja | Ja 12/0/0/4 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 61/0/0/11 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| CFredrik Lindstål (C, Stockholms kommun) | Nej — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
a) Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande Riksdagen fastställer målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande till ett sparande i balans över en konjunkturcykel fr.o.m. 2027. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 5 och avslår motionerna 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 22 och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 3. b) Utgiftstak för staten 2026-2028 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 936 miljarder kronor för 2026, 2 009 miljarder kronor för 2027 och 2 105 miljarder kronor för 2028. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 3 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2. c) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 8 och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3. d) Övriga utgifter i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 9, 13 och 14. e) Beräkningen av inkomster i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del. f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 2. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 3. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 4. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 5. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 6. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 8. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 9. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 10. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 11. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), 12. lag om upphävande av lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin, 13. lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat med den ändringen att 4 kap. 5 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 7, 14. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 15. lag om ändring i lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, 16. lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 17. lag om ändring i lagen (2024:294) om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), 18. lag om ändring i lagen (2025:539) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 19. lag om ändring i lagen (2025:540) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:1 finansplanen punkterna 18-36 och 2025/26:16 punkt 2.2 och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del. g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:168. h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:188 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:188 och avslår motion 2025/26:270 av Martin Ådahl (C). i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:31 och avslår motion 2025/26:3839 av Martin Ådahl (C). j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 2. lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:32 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:3837 av Martin Ådahl (C) och 2025/26:3840 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP). k) Ålderspensionssystemets utgifter 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 10. l) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7 samt 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026. Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet höjd fastighetsskatt för vindkraftverk sänkt energiskatt på el förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar moderniserad beskattning av gaser. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Motförslag
- Motförslaget vill se en tillväxtorienterad ekonomisk politik med långsiktiga investeringar, en tillväxtpakt mellan staten och näringslivet, och ett systemskifte för välfärden. (S) — Reservation 5
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver en helt annan ekonomisk inriktning än den rådande, med mycket mer resurser till välfärd, klimatinvesteringar och jobb och med höjda skatter på stora förmögenheter och kapitalvinster.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en helt annan ekonomisk inriktning än den rådande, med mycket mer resurser till välfärd, klimatinvesteringar och jobb och med höjda skatter på stora förmögenheter och kapitalvinster. Ett rambeslut byggt på egna riktlinjer, egna utgiftsramar och en egen inkomstberäkning är den form ett sådant alternativ måste ta i budgetprocessen. Motförslagets sakinnehåll preciseras inte, så stödet vilar på att planen i sak avvisar de utgiftsnivåer och den inriktning som ligger till grund för utskottets ramar.
- kraftigt utökade utgiftsramaravgörande»mycket mer resurser ska och kan satsas på välfärd, klimatinvesteringar, vård och jobbpolitik än vad de andra partierna gör« (valmanifest 2022 ↗)
- egen inkomstberäkning, höjda kapitalskatter»Vi vill inte höja skatten för vanliga löntagare utan på mångmiljonarv, lyxvillor och stora aktievinster som man inte ens behöver jobba för.« (valmanifest 2022 ↗)
- massivt grönt investeringsprogram»Vänsterpartiet föreslår ett massivt investeringsprogram för den gröna industrin.« (valmanifest 2022 ↗)
- full sysselsättning som mål»Vi vill se en samlad strategi för full sysselsättning« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen anger en egen budgetpolitisk inriktning: statsbidragen till kommuner och regioner ska fortsätta öka och stora skattesänkningar omöjliggör detta, samtidigt som ramverket ska utvecklas och överskottsmålet bytas mot ett balansmål.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen anger en egen budgetpolitisk inriktning: statsbidragen till kommuner och regioner ska fortsätta öka och stora skattesänkningar omöjliggör detta, samtidigt som ramverket ska utvecklas och överskottsmålet bytas mot ett balansmål. Motförslagets krav på att utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning ska byggas på egna riktlinjer för den ekonomiska politiken följer därmed planens egen linje snarare än regeringens. Planen uttalar sig dock inte om de konkreta nivåerna för utgiftstaket, varför täckningen är härledd.
- ökade statsbidrag före skattesänkningaravgörande»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner. Stora skattesänkningar omöjliggör det.« (valmanifest 2022 ↗)
- balansmål för investeringar»För att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar vill vi övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- utvecklat finanspolitiskt ramverk»Vi står upp för det finanspolitiska ramverket och vill utveckla det för att möta vår tids samhällsproblem.« (valmanifest 2022 ↗)
- progressiv beskattning»Progressiv och utjämnande beskattning efter bärkraft.« (partiprogram ↗)
Planen kräver en budgetinriktning som skiljer sig kraftigt från den som utskottets ramar uttrycker: minst 100 miljarder per år i omställningsinvesteringar, höjda ersättningar i välfärden och en progressiv beskattning av kapital.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en budgetinriktning som skiljer sig kraftigt från den som utskottets ramar uttrycker: minst 100 miljarder per år i omställningsinvesteringar, höjda ersättningar i välfärden och en progressiv beskattning av kapital. Motförslaget kräver just att utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning ska vila på egna riktlinjer med egna förändringar i skatte- och avgiftsregler, vilket är den ordning planens åtaganden förutsätter. Planen anger dock inga egna tak- eller ramnivåer i kronor, så slutsatsen är härledd ur utgifts- och skatteåtagandena.
- stora statliga klimatinvesteringaravgörande»investera minst 100 miljarder per år i att ställa om så att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland senast år 2030« (valmanifest 2022 ↗)
- progressiv kapitalbeskattning»att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital« (valmanifest 2022 ↗)
- utnyttja starka statsfinanser»Sverige behöver dra nytta av sina starka statsfinanser och starka utgångsläge i den gröna« (partiprogram ↗)
- höjda välfärdsutgifter»höja garantipensionen och reformera pensionssystemet med syfte att höja pensionerna, mest för de med de lägsta pensionerna« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen anger en egen budgetinriktning — sänkt totalt skattetryck, inga skattehöjningar som skadar jobben och ett värnat finanspolitiskt ramverk — men säger ingenting om utgiftstakets nivåer eller om vems riktlinjer som ska ligga till grund för rambeslutet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen anger en egen budgetinriktning — sänkt totalt skattetryck, inga skattehöjningar som skadar jobben och ett värnat finanspolitiskt ramverk — men säger ingenting om utgiftstakets nivåer eller om vems riktlinjer som ska ligga till grund för rambeslutet. Motförslagets krav beskrivs utan saklig riktning, så bara den närmast liggande principen kan tillämpas: partiet vill se en annan ekonomisk politik än den föreslagna, med lägre skatt på jobb och företagande. Det talar svagt för ett rambeslut byggt på egna riktlinjer, men underlaget är tunt.
- sänkt totalt skattetryckavgörande»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- värna finanspolitiska ramverket»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras. Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- sänkt skatt för låga inkomster»Sverige behöver en ekonomisk politik som skapar fler jobb, mer frihet och starkare hushåll. Därför vill vi sänka skatten, särskilt för dem med lägre inkomster och för de viktiga småföretagen.« (valmanifest 2022 ↗)
- skatter som belönar arbete»Det ska också löna sig att utbilda sig och arbeta hårdare, att skapa och bygga upp företag.« (partiprogram ↗)
flags: motforslag_utan_saklig_riktning
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen tar inte ställning till utgiftstakets nivå eller till en alternativ inkomstberäkning för de aktuella åren.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen tar inte ställning till utgiftstakets nivå eller till en alternativ inkomstberäkning för de aktuella åren. Den närmast liggande principen är att partiets egen budgetlinje bygger på stabila offentliga finanser i kombination med sänkt skatt på arbete, och ett alternativt ramverk byggt på andras riktlinjer med ytterligare skatteförändringar följer inte av planen. Ställningstagandet vilar därför på svagt underlag.
- stabila offentliga finanseravgörande»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser utan att välfärden hotas.« (partiprogram ↗)
- sänkt skatt på arbete»För att stärka arbetslinjen och hushållens ekonomi i ett oroligt ekonomiskt läge vill vi skyndsamt genomföra ett nytt brett jobbskatteavdrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- fullt finansierad skattereform»Reformen ska vara fullt finansierad och tydligt sänka skatten på jobb och företagande.« (partiprogram ↗)
Planen anger partiets egna budgetprioriteringar — vården, tryggheten och sänkt skatt på pension — och kräver återhållsamhet i de offentliga utgifterna, men säger ingenting om utgiftstakets nivåer eller om de alternativa riktlinjer motförslaget bygger på.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen anger partiets egna budgetprioriteringar — vården, tryggheten och sänkt skatt på pension — och kräver återhållsamhet i de offentliga utgifterna, men säger ingenting om utgiftstakets nivåer eller om de alternativa riktlinjer motförslaget bygger på. Ett rambeslut grundat på andra riktlinjer än planens egna prioriteringar kan därför inte sägas ha stöd i planen. Ställningstagandet vilar på närmast liggande princip och är osäkert.
- återhållsamhet i offentliga utgifteravgörande»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
- vården prioriteras i budgeten»Vi prioriterar vården, för alla dem som lider i väntan på vård.« (valmanifest 2022 ↗)
- sänkt skatt på pension»Sänkt skatt på pension.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att överskottsmålet värnas, att alla reformer finansieras inom det och att de samlade skatterna inte höjs under mandatperioden.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att överskottsmålet värnas, att alla reformer finansieras inom det och att de samlade skatterna inte höjs under mandatperioden. En alternativ budgetram som bygger på egna riktlinjer och ytterligare förändringar av skatte- och avgiftsregler har inte stöd i dessa åtaganden. Planen talar därför emot motförslagets krav.
- värnat överskottsmålavgörande»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- skattehöjarstopp»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
- finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
Ärendet gäller ett alternativt utgiftstak och en alternativ inkomstberäkning vars sakinnehåll inte framgår, och planen tar inte ställning till andra partiers budgetalternativ.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Ärendet gäller ett alternativt utgiftstak och en alternativ inkomstberäkning vars sakinnehåll inte framgår, och planen tar inte ställning till andra partiers budgetalternativ. Närmast liggande princip är kravet på sunda statsfinanser, respekt för det finanspolitiska ramverket och att den ekonomiska politiken prioriterar svenska medborgares intressen. Utifrån den principen finns inget stöd i planen för att ersätta ramarna med ett obestämt alternativ.
- sunda statsfinanseravgörande»Sunda statsfinanser och respekt för det finanspolitiska ramverket är grundförutsättningar för att långsiktigt kunna bevara en hög nivå av välfärd.« (partiprogram ↗)
- svenska intressen först»Prioritera svenska medborgares intressen i den ekonomiska politiken« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:FiU1)
- Betänkandets fulltext (HD01FiU1)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:270 — med anledning av prop. 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskatten av Martin Ådahl (C)
- Motion 2025/26:2792 — En ny regering - För ett starkare och tryggare Sverige av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3422 — En grön klimathandlingsplan 2026 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3551 — Ny riktning för Sverige av Magdalena Andersson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3770 — Sverige förtjänar bättre - Miljöpartiets budgetmotion för 2026 av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3811 — En budget för framtiden - fler jobb och lägre utsläpp av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3837 — med anledning av prop. 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning av Martin Ådahl (C)
- Motion 2025/26:3839 — med anledning av prop. 2025/26:31 Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet av Martin Ådahl (C)
- Motion 2025/26:3840 — med anledning av prop. 2025/26:32 Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
- Proposition 2024/25:168 — Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
- Proposition 2024/25:188 — Ett grundavdrag i riskskatten
- Proposition 2025/26:1 — Budgetpropositionen för 2026
- Proposition 2025/26:16 — Förbättrad utformning av EU:s elmarknad
- Proposition 2025/26:31 — Ytterligare höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet
- Proposition 2025/26:32 — Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning
Källa: Sveriges riksdag