Urval till vidare studier

Planen slår fast att alltför många barn aldrig börjar gymnasieskolan eller hoppar av, att gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov och att skolan ska vara kompensatorisk. Det bär kravet på övergångsbestämmelser så att elever med tillräckliga kunskaper i övrigt ändå kan antas till yrkesprogram under övergångsperioden. Utskottets skäl - att en behörighetsgräns ökar likvärdigheten och halverar andelen obehöriga - möts direkt av planens krav på att ingen elev ska sorteras bort.

• motverka utslagning från gymnasietavgörande»Alltför många barn börjar aldrig gymnasieskolan eller hoppar av i förtid.« (valmanifest 2022 ↗)
• gymnasiet för alla»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
• kompensatorisk skola»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• stöd i stället för utsortering»Vänsterpartiet vill se fler lärare, tidigare insatser för barn som har det kämpigt och förbättrad tillgång till lärande genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen ger skolan ett kompensatoriskt uppdrag och kräver obligatorisk gymnasieskola, så att varje barn får möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar. Ett nytt behörighetskrav som under en flerårig övergångsperiod slår ut tiotusentals unga från yrkesprogram går emot det åtagandet. Särskilda övergångsbestämmelser ligger därför i linje med planens krav på höjd status för yrkesutbildning och på att ingen lämnas efter.

• skolans kompensatoriska uppdragavgörande»Goda förutsättningar för skolan att klara sin kompensatoriska uppgift.« (partiprogram ↗)
• obligatorisk gymnasieskola»Obligatorisk gymnasieskola.« (partiprogram ↗)
• alla barn ska lyckas»Skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt yrkesutbildning»Höjd status för yrkesutbildning.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att utbildningssystemet inte ska vara hinder som unga tvingas passera och att det inte ska finnas återvändsgränder. Att tiotusentals unga slås ut från yrkesprogram under en övergångsperiod strider mot det, och motförslagets krav på särskilda övergångsbestämmelser följer av planens åtagande att unga ska ges förutsättningar att etablera sig i stället för att hamna i utanförskap.

• utbildning inte hinderavgörande»Utbildningssystemet ska inte vara hinder som barn och unga tvingas passera, utan platser som uppmuntrar fortsatt lärande.« (partiprogram ↗)
• inga återvändsgränder»Det ska inte finnas återvändsgränder i utbildningssystemet – alla ska ha möjlighet att byta bana under olika skeden i livet.« (partiprogram ↗)
• unga in på arbetsmarknaden»En viktig åtgärd för att motverka segregation och utanförskap är att unga ges förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
• bedömning inte sortering»Bedömningen i skolan ska främja lärande och utveckling – inte sortering.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen binder Centerpartiet vid att alla elever ska få rätt stöd och att yrkesprogrammens attraktivitet och kvalitet ska höjas. Ett behörighetskrav som under en övergångsperiod slår ut elever från yrkesprogram motverkar det åtagandet och riskerar det utanförskap planen vill bryta. Övergångsbestämmelser som ger elever med tillräckliga kunskaper i övrigt tillträde till yrkesprogram ligger därför i linje med planen.

• stärkta yrkesprogramavgörande»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen. Detta ökar attraktiviteten för yrkesprogram och höjer kvaliteten på yrkesutbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• rätt stöd till alla elever»Att förbättra skolresultaten måste vara en huvudprioritering. Det vill vi åstadkomma med bättre stöd och fortbildning för lärare och rektorer, och rätt stöd till alla elever.« (valmanifest 2022 ↗)
• skolan som jämlikhetsmotor»Genom att ge alla elever, oavsett bakgrund, möjligheter till en bra utbildning skapas möjligheter till klassresor.« (valmanifest 2022 ↗)
• yrkesutbildning mot arbetsmarknaden»Lärlings- och yrkesutbildningar kopplade till arbetsmarknadens behov är viktigt.« (partiprogram ↗)

Planens bärande skolåtagande är tydliga kunskapskrav och tidiga insatser, inte sänkta trösklar. Där elever riskerar att halka efter svarar planen med mer undervisningstid och obligatorisk lovskola, och för den som ändå saknar behörighet med enstaka och yrkesinriktade gymnasiekurser. Motförslagets krav på övergångsbestämmelser som släpper in elever med F i ett kärnämne går därför emot planens linje.

• tydliga kunskapskravavgörande»Förutsättningar för lärande är tydliga kunskapskrav, tidiga insatser så att ingen kommer efter, trygga klassrum och studiero.« (partiprogram ↗)
• mer undervisning i stället för sänkta krav»Dessutom vill vi kunna förlänga skoldagarna för de elever som annars riskerar att halka efter, och ha mer av obligatorisk lovskola tidigare i skolåren.« (valmanifest 2022 ↗)
• alternativa vägar för obehöriga»Elever som saknar gymnasiebehörighet ska ha möjlighet att läsa enstaka och yrkesinriktade gymnasiekurser.« (partiprogram ↗)
• obligatorisk lovskola»Undervisning i lovskola ska ordnas för elever som ännu inte nått kunskapsmålen, och vara obligatorisk när det bedöms nödvändigt.« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att gymnasieskolan ska utgå från elevernas behov, erbjuda ett brett spektrum av praktiska utbildningar och att skolan ansvarar för stöd som motsvarar elevens behov. Övergångsbestämmelser som låter elever med kunskaper i övriga ämnen antas till yrkesprogram ligger i linje med det åtagandet. Planen betonar också ungas rätt till goda uppväxtvillkor, vilket talar mot att stora grupper slås ut under en övergångsperiod.

• gymnasiet utgår från elevernas behovavgörande»Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas behov och intressen och bör därför« (partiprogram ↗)
• stöd efter elevens behov»Skolan har ett ansvar för att eleverna får det stöd och den stimulans som motsvarar deras« (partiprogram ↗)
• praktiska vägar och lärlingsprogram»erbjudas eleverna. Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och« (partiprogram ↗)
• ungas rätt till goda uppväxtvillkor»goda uppväxtvillkor som tillgodoser både behovet av trygghet och personlig utveckling. De« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens skollinje är kunskapskrav som gäller på riktigt: mätbara faktakunskaper, centralt rättade prov och stopp för betygsinflation. Ett övergångsundantag som släpper in elever med F i ett kärnämne urholkar just den behörighetsgräns reformen bygger på. Planens svar på elever som halkar efter är obligatorisk lovskola och läxhjälp, inte sänkta antagningskrav. Motförslagets krav avvisas därför.

• mätbara kunskapskravavgörande»Fokusera på mätbara faktakunskaper, med inspiration från Finlands läroplan« (valmanifest 2022 ↗)
• stöd i stället för sänkta krav»Införa en skyldighet för kommuner att erbjuda lovskola från lågstadiet. Elever som ligger efter i skolan ska vara skyldiga att delta i lovskolan« (valmanifest 2022 ↗)
• motverka betygsinflation»Sätta stopp för betygsinflation och olämpliga påtryckningar från föräldrar« (valmanifest 2022 ↗)
• tydliga kunskapskrav»Den svenska skolan ska ställa tydliga kunskapskrav« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att alla ska få en grund för att kunna stå på egna ben och inkluderas i arbetslivet, och vill ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas. Motförslagets krav på övergångsbestämmelser så att elever med ett F i ett kärnämne ändå kan antas till yrkesprogram följer av det åtagandet. Planen vill uttryckligen motverka långvarigt utanförskap.

• alla ska in i arbetslivetavgörande»Inte alla vill eller kan studera vidare, men det är viktigt att alla får en grund för att kunna stå på egna ben och inkluderas i arbetslivet och samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• yrkesväg för alla»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• praktiska yrkesvägar»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
• motverka utanförskap»motverka arbetslöshet och långvarigt utanförskap« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.