2026-03-112025/26:MJU16 · p.9MJUMiljö och jordbruk

Nettoupptag av växthusgaser

Nettoupptag av växthusgaser i skog och mark - behövs nationella etappmål?

Vad som står på spel: Skogens och markens förmåga att binda koldioxid har minskat det senaste decenniet, vilket påverkar Sveriges möjligheter att leva upp till EU:s klimatåtaganden. Hur frågan hanteras påverkar skogsägares villkor, statens ersättningar och stöd, samt Sveriges förutsättningar att nå sina klimatmål.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om regeringen bör införa särskilda nationella etappmål för nettoupptaget av koldioxid i markanvändningssektorn (LULUCF), eller om pågående utrednings- och budgetarbete för att stärka skogens och markens kolsänka är tillräckligt utan sådana mål.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet avstyrker motionerna 2025/26:2789 (V) yrkande 8 och 2025/26:3284 (MP) yrkande 4. Skälet är att Miljömålsberedningen redan har lämnat förslag om en strategi för att leva upp till EU:s åtaganden om nettoupptag i markanvändningssektorn, att förslagen - bland annat ersättningar till markägare - bereds inom Regeringskansliet, och att budgeten redan innehåller satsningar för ökad kolinbindning, till exempel stöd till återvätning av nedlagd jordbruksmark. Utskottet vill invänta detta pågående arbete innan ytterligare åtgärder övervägs.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 17 (MP)

Reservationen (MP) vill att regeringen utformar nationella etappmål för nettoupptag av koldioxid i markanvändningssektorn. Skälet är att LULUCF-sektorn har en särställning för både Sveriges klimatpåverkan och möjligheten att bidra med negativa utsläpp inom kort tid, och att tydliga etappmål skulle styra arbetet mot att uppnå åtagandena inom sektorn och stärka skogens och markens roll som kolsänka på längre sikt.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 17 från MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejAvstår 0/0/18/4avviker från planensäkerhet: höghärlett
SNejJa 89/0/0/17avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MPegen reservationNejNej 0/15/0/3följer planensäkerhet: höguttryckligt
CNejJa 21/0/0/3avviker från planensäkerhet: låghärlett
LJaJa 13/0/0/3följer planensäkerhet: låghärlett
KDNejJa 16/0/0/3avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
MJaJa 56/0/0/12följer planensäkerhet: medelberörs ej
SDJaJa 62/0/0/9följer planensäkerhet: medelberörs ej

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 8 och 2025/26:3284 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 4.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner om klimatpolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, transportsektorns klimatomställning och klimatanpassning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Planen vill att klimatmålen knyts ihop med konkreta, siffersatta förslag och att miljömål följs upp med skarp lagstiftning.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill att klimatmålen knyts ihop med konkreta, siffersatta förslag och att miljömål följs upp med skarp lagstiftning. Den lyfter särskilt skogens funktion som kolsänka och återställda våtmarker som avgörande för att nå klimatmålen. Nationella etappmål för nettoupptag i markanvändningssektorn är just en sådan siffersatt styrning som planen efterfrågar.

  • siffersatta klimatmålavgörande»Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop« (partiprogram ↗)
  • bevara skogens kolsänka»För att uppnå klimatmålen behöver skogens funktion som kolsänka bevaras de kommande decennierna, därför behöver kalhyggesbruket fasas ut.« (valmanifest 2022 ↗)
  • återställ våtmarker»Skogens roll att naturligt minska och lagra utsläpp behöver stärkas och torrlagda våtmarker som läcker utsläpp ska återställas.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ambitiösa miljömål»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen binder partiet vid nettonollutsläpp 2045 och negativa utsläpp därefter, vilket förutsätter att markanvändningssektorns kolsänka faktiskt levererar.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen binder partiet vid nettonollutsläpp 2045 och negativa utsläpp därefter, vilket förutsätter att markanvändningssektorns kolsänka faktiskt levererar. Nationella etappmål för nettoupptag är ett styrmedel för att nå det åtagandet och ligger i linje med kravet på klimatperspektiv i alla beslut. Planen vill samtidigt ha ett aktivt och hållbart skogsbruk, vilket etappmål kan förenas med.

  • nettonoll 2045 och negativa utsläppavgörande»År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fast klimatpolitiskt ramverk»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
  • klimatperspektiv i alla beslut»Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande.« (partiprogram ↗)
  • aktivt och hållbart skogsbruk»Aktivt och hållbart skogsbruk som bidrar till svensk tillväxt och som samtidigt värnar« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Partiprogrammet kräver att kolinlagringen i naturen ökar genom att skydda och återställa skog, hav och våtmarker, och att klimatmålen ska vara juridiskt bindande och i linje med forskningen.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet kräver att kolinlagringen i naturen ökar genom att skydda och återställa skog, hav och våtmarker, och att klimatmålen ska vara juridiskt bindande och i linje med forskningen. Nationella etappmål för nettoupptag i markanvändningssektorn är just en sådan bindande styrning av kolsänkan. Valmanifestets krav på utsläppsbudget och snabbare våtmarksåterställning pekar åt samma håll.

  • ökad kolinlagringavgörande»Samtidigt måste vi öka kolinlagringen i naturen. Genom att skydda och återställa skog,« (partiprogram ↗)
  • bindande klimatmål»juridiskt bindande klimatmål som ligger i linje med forskningen« (partiprogram ↗)
  • utsläppsbudget»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen« (valmanifest 2022 ↗)
  • snabbare våtmarksåterställning»återställa våtmarker som torrlagts i snabbare takt« (valmanifest 2022 ↗)
CCenterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Partiprogrammet gör skogen till en källa till biologisk mångfald, biomassa och kolsänka som Sverige ska visa vägen för, och valmanifestet lyfter skogens koldioxidlagring som en nyckel i omställningen och vill restaurera våtmarker.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet gör skogen till en källa till biologisk mångfald, biomassa och kolsänka som Sverige ska visa vägen för, och valmanifestet lyfter skogens koldioxidlagring som en nyckel i omställningen och vill restaurera våtmarker. Tydliga nationella etappmål för nettoupptag ligger i linje med det. Åtgärderna måste dock enligt planen vila på markägarnas frivillighet och en stark äganderätt. Planen stöder därför motförslaget, om än svagt.

  • skogen som kolsänkaavgörande»Sverige ska visa vägen för hur skogen kan utvecklas som källa till biologisk mångfald« (partiprogram ↗)
  • skogens klimatnytta»Den lagrar koldioxid, skapar jobb och är källan till framtidens biobränslen och byggmaterial.« (valmanifest 2022 ↗)
  • restaurerade våtmarker»Mer måste göras för att restaurera våtmarker, bekämpa invasiva arter och underlätta för markägare att bidra« (valmanifest 2022 ↗)
  • äganderätt i skogsbruket»Skogsbruket behöver goda förutsättningar grundade i en stark äganderätt.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planen vill att klimatmålen ska vara gemensamma för både utsläpp och negativa utsläpp för att bli så effektiva som möjligt, vilket talar emot separata nationella etappmål för markanvändningssektorn.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill att klimatmålen ska vara gemensamma för både utsläpp och negativa utsläpp för att bli så effektiva som möjligt, vilket talar emot separata nationella etappmål för markanvändningssektorn. Den föredrar generella och teknikneutrala styrmedel framför nya delmål och bidragslösningar. Planen stöder däremot sakfrågan om ökad kolinlagring, exempelvis genom återställda våtmarker.

  • gemensamma klimatmålavgörande»gemensamma både för utsläpp av klimatgaser och för negativa utsläpp.« (partiprogram ↗)
  • effektiva styrmedel före symbolpolitik»Därför är vi för riktiga klimatskatter i stället för att göra klimatpolitiken till en tävling i högst bidrag och flest symbolskatter.« (valmanifest 2022 ↗)
  • stärkt kolinlagring»Den naturliga koldioxidinlagringen ska stärkas genom att fler tidigare våtmarker återställs.« (valmanifest 2022 ↗)
  • nettonollmål 2045»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Förvaltarskapsprincipen kräver enligt planen krafttag för att hejda utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, och att våtmarker bevaras och vid behov återställs.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Förvaltarskapsprincipen kräver enligt planen krafttag för att hejda utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, och att våtmarker bevaras och vid behov återställs. Tydliga etappmål för markanvändningssektorns nettoupptag är ett sätt att styra mot det. Planen kräver samtidigt långsiktiga och hållbara spelregler för skogsbruket där produktions- och miljömål har samma dignitet, vilket gör stödet villkorat men inte upphäver det.

  • krafttag mot koldioxidutsläppavgörande»För att motverka klimatförändring krävs krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid« (partiprogram ↗)
  • återställda våtmarker»Våtmarker behöver bevaras och vid behov återställas« (partiprogram ↗)
  • långsiktiga spelregler för skogen»övergripande långsiktiga och hållbara spelregler som främjar såväl produktions som« (partiprogram ↗)
  • produktions- och miljömål jämställda»Det är angeläget att dessa mål har samma prioritet och dignitet vid utformandet av« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen slår fast att mer skog ska brukas, inte mindre, vill minska den areal som undantas från skogsbruk och kräver att formellt skydd sker genom frivillighet.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att mer skog ska brukas, inte mindre, vill minska den areal som undantas från skogsbruk och kräver att formellt skydd sker genom frivillighet. Nationella etappmål för nettoupptag i markanvändningssektorn skulle styra markanvändningen i motsatt riktning och lägga nya bindningar på markägarna. Planens klimatåtagande är nettonoll 2045, inte separata sektorsmål.

  • mer skog ska brukasavgörande»Idag är närmare 30 procent av skogsmarken tagen ur produktion. Det är dåligt för Sverige och för klimatet – mer skog ska brukas, inte mindre.« (valmanifest 2022 ↗)
  • minskad undantagen areal»• Minska ytan av skog som är undantagen från skogsbruk« (valmanifest 2022 ↗)
  • frivillighet i skogsskydd»• Stärka skogsägarnas äganderätt genom att formellt skydd av skog ska ske genom frivillighet« (valmanifest 2022 ↗)
  • nettonoll som samlat mål»Vi ska som land ta fullt ansvar här hemma och nå nettonollutsläpp senast år 2045.« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen vill att de svenska klimatmålen anpassas till EU-nivån och inte drivs längre än nödvändigt på bekostnad av konkurrenskraften, och att evidens och resultat styr framför viljan att gå först.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill att de svenska klimatmålen anpassas till EU-nivån och inte drivs längre än nödvändigt på bekostnad av konkurrenskraften, och att evidens och resultat styr framför viljan att gå först. Nationella etappmål för nettoupptag i markanvändningssektorn är just en sådan extra svensk målstyrning och riskerar att begränsa markägarnas brukande, vilket planen värnar. Ett aktivt skogsbruk framhålls dessutom som vägen framåt.

  • inga svenska särkrav i klimatmålavgörande»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå för att inte kraven på andra länder ska bli lägre som en konsekvens av att vi gör mer än nödvändigt på bekostnad av vår levnadsstandard och konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
  • evidens framför ambitionshöjning»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
  • brukanderätt till skogen»Värna skogsägarnas rätt att bruka sina skogar« (valmanifest 2022 ↗)
  • aktivt skogsbruk»Omställningen till ett mer fossilfritt samhälle främjas av ett aktivt skogsbruk.« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag