2026-02-252025/26:KU24 · p.3KUKonstitution

Kommunal kompetens

Kommuners och regioners möjlighet att bojkotta stater som bryter mot mänskliga rättigheter

Vad som står på spel: Beslutet avgör om kommuner och regioner själva kan besluta att inte handla med eller investera i verksamheter kopplade till stater som fällts för allvarliga brott mot folkrätten, till exempel genom ett FN- eller ICC-beslut. Det berör dels kommunernas och regionernas handlingsutrymme, dels invånarnas möjlighet att påverka hur deras skattemedel används i förhållande till sådana stater.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om kommuner och regioner ska ges en lagstadgad möjlighet att vidta bojkottåtgärder mot stater som bryter mot mänskliga rättigheter och internationell rätt, eller om dagens ordning utan en sådan möjlighet ska bestå.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet ser inte skäl att ställa sig bakom ett tillkännagivande om att ge kommuner och regioner möjlighet att vidta bojkottåtgärder mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter och internationell rätt. Motionen avstyrks.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 3 (V)

Reservationen (V) vill att regeringen återkommer med ett lagförslag som ger kommuner och regioner möjlighet att vidta bojkottåtgärder mot stater som bryter mot mänskliga rättigheter och internationell rätt, med hänvisning till den tillfälliga lag som under apartheidregimen i Sydafrika gav kommuner och regioner en sådan möjlighet. Beslutet om bojkott ska grunda sig på till exempel ett beslut av FN eller Internationella domstolen, eller på en arresteringsorder från Internationella brottmålsdomstolen.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från V.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/18/0/4följer planensäkerhet: medelhärlett
SNejJa 93/0/0/13avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
MPNejJa 16/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
CJaJa 21/0/0/3följer planensäkerhet: låghärlett
LJaJa 12/0/0/4följer planensäkerhet: medelberörs ej
KDJaJa 17/0/0/2följer planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 60/0/0/8följer planensäkerhet: medelberörs ej
SDJaJa 62/0/0/9följer planensäkerhet: medelhärlett

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motion 2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 39.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen sätter den internationella solidariteten högt och vill att folkrätten försvaras och fördjupas, och den är beredd att använda ekonomiska verktyg mot regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna, till exempel förbud mot vapenexport dit.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen sätter den internationella solidariteten högt och vill att folkrätten försvaras och fördjupas, och den är beredd att använda ekonomiska verktyg mot regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna, till exempel förbud mot vapenexport dit. Att ge kommuner och regioner rätt att bojkotta stater efter beslut av FN eller internationella domstolar följer av den linjen och stärker det kommunala självstyret som planen värnar.

  • internationell solidaritetavgörande»Därför är vi en rörelse som sätter den internationella solidariteten högt på dagordningen.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ekonomiska åtgärder mot MR-brott»förbjuda vapenexport till diktaturer, stater som för angreppskrig och« (partiprogram ↗)
  • försvara folkrätten»Folkrätten behöver försvaras och« (partiprogram ↗)
  • kommunalt självstyre»Det kommunala självstyret är en betydelsefull del av den svenska« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen säger inget om kommunal bojkotträtt.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen säger inget om kommunal bojkotträtt. Närmast ligger åtagandet att försvara folkrätten och en regelbaserad världsordning och att det inte ska finnas straffrihet för folkmord och krigsförbrytelser, tillsammans med den långa traditionen av solidaritet med förtryckta folk. Kombinerat med planens värn om det kommunala självstyret leder detta till stöd för kravet, men slutsatsen är helt härledd.

  • försvar av folkrättenavgörande»Försvar för folkrätten och en regelbaserad världsordning.« (partiprogram ↗)
  • ansvar för folkrättsbrott»Ingen straffrihet för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.« (partiprogram ↗)
  • solidaritet med förtryckta folk»I en lång tradition står socialdemokratin i solidaritet med förtryckta folk som förvägras« (partiprogram ↗)
  • kommunalt självstyre»Kommunalt och regionalt självstyre med beskattningsrätt.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver att Sverige stödjer de internationella domstolarna och ökar ansvarsutkrävandet för brott mot folkrätten, och accepterar uttryckligen sanktioner mot stater som kränker demokrati och mänskliga rättigheter.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att Sverige stödjer de internationella domstolarna och ökar ansvarsutkrävandet för brott mot folkrätten, och accepterar uttryckligen sanktioner mot stater som kränker demokrati och mänskliga rättigheter. Att ge kommuner och regioner rätt att bojkotta stater efter beslut av FN eller en internationell domstol är ett verktyg i samma riktning. Planen vill dessutom att beslut fattas så nära de berörda som möjligt, vilket talar för lokal beslutsrätt.

  • stöd till internationella domstolaravgörande»Sveriges ska stödja de internationella domstolarna« (partiprogram ↗)
  • sanktioner mot rättighetskränkningar»Länder som inte lever upp till krav på demokrati och mänskliga rättigheter« (partiprogram ↗)
  • beslut nära människorna»Därför bör beslut tas så nära människor som möjligt« (partiprogram ↗)
  • agera mot folkrättsbrott»Omvärldens oförmåga att ingripa mot Israels folkmord i Gaza har allvarligt skadat« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietJaJaföljer planenhärlett

Planen tar inte upp kommunal bojkottsrätt, men två närliggande åtaganden pekar bort från motförslaget: frihandeln värnas uttryckligen och handelshinder beskrivs som något som missgynnar ekonomisk utveckling, och beslut som måste fattas på högre nivå än kommunen ska skickas uppåt — utrikespolitiken är en sådan fråga.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen tar inte upp kommunal bojkottsrätt, men två närliggande åtaganden pekar bort från motförslaget: frihandeln värnas uttryckligen och handelshinder beskrivs som något som missgynnar ekonomisk utveckling, och beslut som måste fattas på högre nivå än kommunen ska skickas uppåt — utrikespolitiken är en sådan fråga. Att partiprogrammet gör mänskliga rättigheter till utrikespolitikens yttersta syfte drar åt andra hållet, men instrumentet ligger utanför den kommunala nivån. Bedömningen är därför osäker.

  • handelshinder ska undvikasavgörande»Tullar och handelshinder begränsar konsumenters och producenters val.« (partiprogram ↗)
  • rätt beslutsnivå»Beslut som måste fattas på högre nivåer än kommunen skickas uppåt.« (partiprogram ↗)
  • frihandel med krav i avtalen»Sverige klarar sig inte utan frihandel. Öppna upp fler marknader för svenska varor och tjänster. Ställ hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal.« (valmanifest 2022 ↗)
  • mänskliga rättigheter i utrikespolitiken»Utrikes- och säkerhetspolitiken syftar ytterst till att värna universella mänskliga fri- och rättigheter.« (partiprogram ↗)
LLiberalernaJaJaföljer planenberörs ej

Planen lägger utrikes- och säkerhetspolitiken på nationell och europeisk nivå och vill att sanktioner mot rättighetskränkningar beslutas gemensamt, inte av enskilda offentliga organ.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen lägger utrikes- och säkerhetspolitiken på nationell och europeisk nivå och vill att sanktioner mot rättighetskränkningar beslutas gemensamt, inte av enskilda offentliga organ. Den kräver dessutom att offentlig upphandling säkrar likabehandling och stimulerar konkurrens och att Sverige är en stark röst för frihandel. Kommunala och regionala bojkotter av stater går därmed emot planens linje, även om kritiken mot rättighetskränkningar delas.

  • upphandling på lika villkoravgörande»Offentlig upphandling ska ske på sätt som ger skattebetalarna låga kostnader, hög kvalitet, säkrar likabehandling och stimulerar konkurrens.« (partiprogram ↗)
  • utrikespolitik på nationell nivå»Europeiska unionen är det främsta forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik.« (partiprogram ↗)
  • sanktioner beslutas överstatligt»Systematiska kränkningar av medborgarnas rättigheter eller diskriminering av minoriteter ska kunna leda till sanktioner i form av indragna EU-stöd efter beslut av EU-domstolen, eller i särskilt allvarliga fall suspenderad rösträtt i rådet.« (partiprogram ↗)
  • frihandel framför bojkott»Sverige ska vara en stark röst för frihandel, i första hand genom globala avtal men annars genom regionala överenskommelser.« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen slår fast att mänskliga rättigheter i första hand ska främjas med positiva verkningsmedel och att bojkott och sanktioner bara kan bli aktuella som en sista utväg.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att mänskliga rättigheter i första hand ska främjas med positiva verkningsmedel och att bojkott och sanktioner bara kan bli aktuella som en sista utväg. Sådana åtgärder hör dessutom hemma i den statliga utrikespolitiken, och subsidiaritetsprincipen är enligt planen både en när- och fjärrprincip som placerar makten på rätt nivå. Att ge enskilda kommuner och regioner en egen bojkotträtt mot främmande stater strider mot detta.

  • bojkott som sista utvägavgörande»Som en sista utväg kan bojkott och sanktioner bli aktuella.« (partiprogram ↗)
  • positiva medel först»I främjandet av mänskliga rättigheter ska i första hand positiva verkningsmedel användas« (partiprogram ↗)
  • statlig utrikespolitik»Svensk utrikespolitik ska främja fred, frihet, demokrati och utveckling« (partiprogram ↗)
  • rätt makt på rätt nivå»Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipens innebörd.« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen slår fast att svensk utrikespolitik ska värna svenska intressen och att upprätthållandet av den svenska statens integritet är politikens mest grundläggande uppgift; utrikespolitiken förs av staten, inte av enskilda kommuner.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att svensk utrikespolitik ska värna svenska intressen och att upprätthållandet av den svenska statens integritet är politikens mest grundläggande uppgift; utrikespolitiken förs av staten, inte av enskilda kommuner. Att ge kommuner och regioner rätt att bojkotta främmande stater skulle splittra den nationella linjen. Planens krav på att Sverige ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter riktar sig till staten som helhet.

  • utrikespolitiken är nationellsvagt stöd»Svensk utrikespolitik ska värna svenska intressen.« (partiprogram ↗)
  • statens integritetavgörande»Att upprätthålla den svenska statens integritet – territoriellt« (partiprogram ↗)
  • stark röst för mänskliga rättigheter»Sverige ska vara en stark röst för frihet, demokrati och« (partiprogram ↗)

flags: citat_svagt

SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen lägger utrikespolitiken på nationell nivå: Sverige ska verka för tydliga sanktioner mot stater med negativ utveckling, värna svenska intressen i internationella sammanhang och stärka folkstyrets oberoende.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen lägger utrikespolitiken på nationell nivå: Sverige ska verka för tydliga sanktioner mot stater med negativ utveckling, värna svenska intressen i internationella sammanhang och stärka folkstyrets oberoende. Den vill dessutom uttryckligen återupprätta och vårda relationen till Israel. Att låta enskilda kommuner och regioner besluta om egna bojkotter av främmande stater strider mot denna sammanhållna nationella linje.

  • sanktioner är statens sakavgörande»Sverige bör verka för tydliga sanktioner mot Turkiet, Belarus, Ryssland och andra länder med en negativ utveckling.« (valmanifest 2022 ↗)
  • vårdad relation till Israel»Relationen till Israel, som den enda demokratin i sin region, bör återupprättas och vårdas.« (valmanifest 2022 ↗)
  • svenska intressen i utrikespolitiken»Värna svenska intressen i internationella sammanhang« (valmanifest 2022 ↗)
  • sammanhållet nationellt folkstyre»Bejaka och stärka det svenska folkstyrets oberoende« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag