Nytt mål för effektiv energianvändning

Planen vill knyta klimatmålen till konkreta, siffersatta förslag och se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning. Ett icke förpliktigande kvalitativt mål ger ingen sådan styrning. Planen stöder därför motförslagets krav på ett kvantitativt och mätbart mål för effektiv energianvändning.

• siffersatta klimatmålavgörande»klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag. Det gör det möjligt att« (partiprogram ↗)
• mål som följs upp skarpt»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)
• stärkt klimatstyrning»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.« (valmanifest 2022 ↗)
• fasta ramar för omställningen»Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att det klimatpolitiska ramverket - som bygger på mätbara mål - ska ligga fast och kräver klimatperspektiv på alla nivåer av beslutsfattande. Ett kvantitativt och uppföljningsbart mål för energieffektivisering är förutsättningen för att styra mot det, och planen vill uttryckligen öka takten i energieffektiviseringen. Planen uttalar sig inte om målets tekniska utformning.

• klimatramverket ligger fastavgörande»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast. Genom statliga investeringar kan vi öka takten i industrins omställning och underlätta ett klimatsmart liv.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimatstyrning i alla beslut»Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande.« (partiprogram ↗)
• ökad takt i energieffektivisering»Takten behöver därför öka och kunskapen om hur rot-avdraget kan användas för energieffektivisering behöver breddas.« (valmanifest 2022 ↗)
• fungerande elektrifiering»Elektrifiering som fungerar för människor, industri och samhälle.« (partiprogram ↗)

Planen kräver juridiskt bindande klimatmål i linje med forskningen och en svensk utsläppsbudget, alltså mätbar styrning snarare än allmänna ambitioner. Energieffektivisering pekas ut som ett prioriterat verktyg med kraftfullt stöd. Ett kvantitativt och mätbart mål, som motförslaget kräver, följer av den linjen.

• mätbar utsläppsbudgetavgörande»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
• bindande klimatmål»juridiskt bindande klimatmål som ligger i linje med forskningen.« (partiprogram ↗)
• stöd för energieffektivisering»införa ett kraftfullt stöd för energieffektivisering till både hushåll och industrier.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen sätter upp mätbara ambitioner på energiområdet, bland annat att Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och att energianvändningen i hemmen ska minska, och kräver ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik. Ett icke förpliktigande kvalitativt mål ger svag styrning och ligger därför sämre i linje med planen än motförslagets krav på ett kvantitativt och mätbart mål. Planen uttalar sig inte om målformuleringens juridiska form, varför slutsatsen är härledd.

• resurseffektivitet som målavgörande»Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och ekonomin mer cirkulär.« (valmanifest 2022 ↗)
• effektiva åtgärder, inte symbolpolitik»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
• minskad energianvändning»Det ska vara enkelt och billigt att installera solpaneler, bygga laddning till elbilar och minska energianvändningen hemma — vare sig man bor i hus eller lägenhet.« (valmanifest 2022 ↗)
• vetenskapsbaserade klimatmål»Klimatpolitiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt för att undvika farliga förändringar.« (partiprogram ↗)

Planens mål är utsläppsmål — nettonoll senast 2045 inom ramen för en växande ekonomi — och den räknar med att klimatomställningen kräver dubbelt så mycket el som i dag. Ett bindande kvantitativt mål för energianvändningen ligger vid sidan av den logiken, och planen varnar uttryckligen för detaljstyrning som motverkar den fria ekonomins förutsättningar. Motförslagets krav på ett mätbart kvantitativt mål har därför inte stöd i planen.

• utsläppsmål inom växande ekonomiavgörande»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
• elanvändningen ska öka»Klimatomställningen kräver dubbelt så mycket el som i dag.« (valmanifest 2022 ↗)
• ingen detaljstyrning»De krav på förändring som miljöhoten innebär får inte leda till ökad isolering mellan länder, detaljstyrning av människors vardagsliv eller motverkande av den fria ekonomins förutsättningar.« (partiprogram ↗)
• generella styrmedel främst»Generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt och breda system för handel med utsläppsrätter, är det mest effektiva redskapet.« (partiprogram ↗)

Planen formulerar energipolitikens mål kvalitativt - fossilfrihet, leveranssäkerhet och stark konkurrenskraft - och varnar för regelverk som urholkar näringslivets konkurrenskraft eller ger drastiska prisförändringar. Ett förpliktigande kvantitativt effektiviseringsmål är en styrning planen inte efterfrågar. Planen värderar samtidigt energieffektivisering högt, vilket drar åt andra hållet.

• tre kvalitativa grundpelareavgörande»De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara fossilfrihet, leveranssäkerhet och en stark konkurrenskraft.« (partiprogram ↗)
• värna konkurrenskraften»Energiskatter och regelverk behöver utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets konkurrenskraft ska urholkas.« (partiprogram ↗)
• fossilfrihet utan påfrestningar»Målet är ett fossilfritt energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.« (partiprogram ↗)
• energieffektivisering lönar sig»Energieffektivisering är ett lönsamt och effektivt sätt att trygga energiförsörjningen och nå våra miljö- och klimatmål.« (partiprogram ↗)

Planens energipolitiska linje är att målet ska vara fossilfrihet snarare än detaljstyrande kvantitativa mål, och den utgår från att elbehovet mer än fördubblas till 2045 och därför måste mötas med mer planerbar produktion. Ett förpliktigande kvantitativt effektiviseringsmål riskerar att styra åt motsatt håll mot den elektrifiering planen bygger på. Planen vill i stället göra det billigare för hushållen att minska sin elkonsumtion genom skatteavdrag.

• fossilfritt istället för kvantitativa målavgörande»Ändra det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt« (valmanifest 2022 ↗)
• kraftigt ökat elbehov»Fram till 2045 kommer Sveriges elbehov mer än fördubblas.« (valmanifest 2022 ↗)
• effektivisering via skatteavdrag»Göra det billigare för privatpersoner att minska sin elkonsumtion genom att förstärka och utvidga det gröna skatteavdraget« (valmanifest 2022 ↗)
• nej till symbolmål»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)

Planens energipolitiska mål är fossilfrihet och leveranssäkerhet, inte kvantitativ styrning av hur mycket energi som får användas, och elskatten ska sänkas permanent för att underlätta elektrifieringen. Ett bindande kvantitativt effektiviseringsmål är just den typ av överdimensionerat regelverk planen kritiserar och vill undvika utöver EU-nivån. Motförslagets krav avvisas därför i sak.

• mål för fossilfrihet och leveranssäkerhetavgörande»Sätta upp mål för fossilfrihet och att ett mål för leveranssäkerhet införs« (valmanifest 2022 ↗)
• mot överdimensionerade regelverk»Svensk klimatpolitik har istället kommit att förvandlas till en kostsam plakatpolitik där det är viktigare att spendera mycket skattemedel, införa nya skatter och införa överdimensionerade regelverk än att göra skillnad på riktigt.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimatmål på EU-nivå»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå« (valmanifest 2022 ↗)
• billigare el för elektrifiering»Sänka skatten på elenergi permanent för att underlätta elektrifieringen« (valmanifest 2022 ↗)