Kommunalt och regionalt arbete

Planen vill se ett robust samhälle med bred förmåga att möta olika slags kriser och kräver att omfördelningen från stat till kommun och region ökar, med särskild hänsyn till kommuner som inte får ihop ekonomin. Kravet på tydliga förutsättningar och resurser för kommunernas beredskapsarbete följer direkt av det. Planen ser också det kommunala självstyret som en del av demokratin som behöver reella resurser för att fungera.

• ökad omfördelning till kommuneravgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi« (valmanifest 2022 ↗)
• bred krisförmåga»bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.« (partiprogram ↗)
• modernt totalförsvar»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en« (partiprogram ↗)
• kommunalt självstyre»Det kommunala självstyret är en betydelsefull del av den svenska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen åtar sig att fortsätta förstärka det civila försvaret och krisberedskapen och att öka statens bidrag till kommuner och regioner. Programmet bygger beredskapen underifrån, som ett folkförsvar där motståndskraften byggs gemensamt. Kravet på tydliga förutsättningar och resurser till kommunernas beredskapsarbete följer direkt av dessa åtaganden.

• stärkt krisberedskapavgörande»Arbetet att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta« (valmanifest 2022 ↗)
• ökade statsbidrag»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
• gemensam motståndskraft»Samhällets motståndskraft byggs bäst tillsammans, eftersom det är så den gemensamma« (partiprogram ↗)
• folkförsvar med civilplikt»Svenskt folkförsvar med utbyggd värn- och civilplikt.« (partiprogram ↗)

Planen kräver att det civila försvaret stärks så att krisberedskapen klarar olika typer av hot, och valmanifestet vill lägga en större andel av försvarets pengar på civilt försvar och öka anslagen till krisberedskap. Planen vill dessutom tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner och slår fast att kommunerna inte kan bära hela det ekonomiska ansvaret. Motförslagets krav på tydliga förutsättningar och resurser till kommunerna följer direkt av detta.

• resurser till civilt försvaravgörande»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt civilt försvar»Därför måste det civila försvaret stärkas, så att både Sveriges och EU:s krisberedskap är rustade för att kunna möta olika typer av hot.« (partiprogram ↗)
• tydlig ansvarsfördelning»Vi vill tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och andra aktörer, och se« (partiprogram ↗)
• staten ska bidra ekonomiskt»Kommuner kan inte bära hela det ekonomiska ansvaret för en sådan omställning – staten måste bidra.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris och lyfter totalförsvaret som en huvudprioritering. Kommunerna är den nivå som möter kriser först, och planens decentraliseringsprincip talar för att de ska ha tydliga förutsättningar och resurser för uppgiften. Motförslagets krav ligger därmed i linje med planen, även om den inte reglerar kommunernas beredskapsersättning.

• rusta civil beredskapavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt civil beredskap»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
• rustat totalförsvar»Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.« (valmanifest 2022 ↗)
• beredskap nära människan»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Israels och USA:s anfall mot Iran och försämrat säkerhetsläge — gör kommunernas beredskapsförmåga mer akut och stärker kravet på resurser

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att totalförsvaret stärks kraftigt och att det civila försvaret byggs ut i samma takt som det militära, vilket förutsätter att kommunerna har förutsättningar och resurser för sin beredskapsplanering. Planen lagstadgar redan kommunernas brottsförebyggande arbete och vill öka civilsamhällets utrymme i totalförsvaret. Motförslagets krav på tydliga förutsättningar och resurser till kommunerna ligger därför i linje med planen.

• kraftigt stärkt totalförsvaravgörande»I ett säkerhetspolitiskt läge som är det svåraste sedan andra världskrigets slut behöver Sveriges totalförsvar stärkas kraftigt.« (partiprogram ↗)
• civilt försvar i samma takt»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
• civilsamhället i totalförsvaret»Utrymmet för ideella insatser i vård och omsorg, utbildning och kultur, bistånd och totalförsvar ska öka.« (partiprogram ↗)
• lagstadgat kommunalt ansvar»Kommuners brottsförebyggande arbete ska lagstadgas.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att det samlade totalförsvaret har tillräckliga resurser för att skydda befolkningen mot såväl civila katastrofer som militära hot, och att finansieringsprincipen respekteras när staten lägger nya uppgifter på kommunerna. Subsidiaritetsprincipen ålägger den högre nivån att stödja den lägre. Motförslagets krav på tydliga förutsättningar och resurser till kommunernas beredskapsarbete följer därför av planen.

• tillräckliga resurser till totalförsvaretavgörande»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera« (partiprogram ↗)
• finansieringsprincipen»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger« (partiprogram ↗)
• stöd till lägre nivåer»inte på ett ändamålsenligt sätt klarar av ska de större gemenskaperna ta ansvar för.« (partiprogram ↗)
• folklig förankring av försvaret»Alla svenska medborgare ska omfattas av en totalförsvarsplikt. Därigenom förankras det« (partiprogram ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Israels och USA:s anfall mot Iran och försämrat säkerhetsläge i regionen — ökar vikten av att kommunernas beredskap är resurssatt nu

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget kräver tydliga förutsättningar och resurser för kommunernas beredskapsplanering som del av totalförsvaret. Planen slår fast att det militära försvaret inte kan lösa sina uppgifter om det civila försvaret inte fungerar, och lovar långsiktig planering samt förstärkt personalförsörjning för det civila försvaret. Kommunernas roll nämns inte uttryckligen, men kravet ligger i linje med planens åtagande om ett fungerande totalförsvar på bred front.

• civilt försvar bär totalförsvaretavgörande»Fungerar inte det civila försvaret så kan inte heller det militära försvaret lösa sina uppgifter.« (valmanifest 2022 ↗)
• långsiktig beredskapsplanering»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
• resurser till civilt försvar»Förstärka det civila försvarets personalförsörjning« (valmanifest 2022 ↗)
• starkt civilförsvar»Tryggheten i Sverige förutsätter också ett starkt civilförsvar« (partiprogram ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: USA:s och Israels angrepp på Iran och försämrat säkerhetsläge — skärper planens krav på beredskap ned till kommunal nivå

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att den operativa krisledningsförmågan stärks vid landets myndigheter, regioner och kommuner och att anslagen till dem som ansvarar för civilförsvar och beredskap ökar. Motförslagets krav på tydliga förutsättningar och resurser för kommunernas beredskapsarbete som del av totalförsvaret är samma sak i sak. Planen vill dessutom ta fram särskild krislagstiftning för hur samhällets insatser ska samordnas.

• kommunal krisledningsförmågaavgörande»Den operativa krisledningsförmågan behöver stärkas på Regeringskansliet och vid landets myndigheter, regioner och kommuner.« (valmanifest 2022 ↗)
• ökade beredskapsresurser»Anslagen till de myndigheter som har övergripande ansvar för civilförsvar, krisledning och beredskap bör öka och stödet till civilorganisationer med samhällsuppdrag ska stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
• reglerad krisorganisation»Ta fram en särskild krislagstiftning« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt krisberedskap»Sverigedemokraterna vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser som kan uppstå.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.