2026-03-182025/26:FiU26 · p.1FiUEkonomi och finans
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Det kommunalekonomiska utjämningssystemets utformning
Vad som står på spel: Utjämningssystemet avgör hur ekonomiska resurser fördelas mellan kommuner och regioner med olika förutsättningar, och en förändrad utformning skulle särskilt kunna påverka glesbygdskommuners möjlighet att finansiera välfärden.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om utjämningssystemet mellan kommuner och regioner ska reformeras nu, bland annat för att bättre kompensera för gleshet, eller om riksdagen ska avvakta regeringens aviserade förslag under 2026 innan ytterligare åtgärder vidtas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bedömning att utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner utan att skapa osunda incitament mot effektivisering och tillväxt, men vill avvakta regeringens aviserade förslag under 2026 om ändringar i systemet innan ytterligare åtgärder vidtas, och avstyrker därför motionsyrkandena.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (C)
Reservanten anser att utjämningssystemet i dag inte garanterar en fördelning som ger jämlika förutsättningar för välfärdens kärna i hela landet, och vill att systemet reformeras så att gleshet beaktas i betydligt högre grad än i dag.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: KDKristdemokraterna, LLiberalerna
Ja 167–21Ja 140–48
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/15/7 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Ja 16/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: hög | härlett |
| L | Nej | Ja 10/0/0/6 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:322 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 6, 2025/26:607 av Lars Isacsson m.fl. (S), 2025/26:665 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:706 av Malin Danielsson m.fl. (L), 2025/26:1285 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkandena 1-4, 2025/26:1478 av Hanna Westerén (S), 2025/26:1786 av Boriana Åberg (M), 2025/26:2398 av Markus Wiechel (SD), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:3456 av Christian Carlsson (KD), 2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 14 och 2025/26:3617 av Joar Forssell (L).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning. Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter. Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.
Motförslag
- Motförslaget vill reformera det kommunalekonomiska utjämningssystemet för att garantera jämlika förutsättningar för välfärdens kärna i alla delar. (C) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att omfördelningen från stat till kommun och region ökar och att särskild hänsyn tas till kommuner och regioner som inte får ihop sin ekonomi.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att omfördelningen från stat till kommun och region ökar och att särskild hänsyn tas till kommuner och regioner som inte får ihop sin ekonomi. Den slår också fast att inkomster och kostnader ska fördelas solidariskt över landet och att skola, vård och omsorg måste fungera överallt. Att reformera utjämningssystemet så att gleshet vägs in tydligare följer direkt av det.
- omfördelning till svaga kommuneravgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
- solidarisk fördelning över landet»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
- välfärd i hela landet»Skola, vård, omsorg och annan service behöver fungera överallt.« (partiprogram ↗)
- välfärd överallt»Välfärden måste vara till för alla och finnas överallt.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver uttryckligen en översyn av skatteutjämningssystemet så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen en översyn av skatteutjämningssystemet så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag. Det är precis vad motförslaget begär när det vill att gleshet ska beaktas i betydligt högre grad. Planen understryker också det statliga ansvaret för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.
- reformerat utjämningssystemavgörande»För att säkra välfärden i hela landet behöver vi se över skatteutjämningssystemet, så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.« (valmanifest 2022 ↗)
- utjämning för likvärdighet»Kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet.« (partiprogram ↗)
- statligt ansvar för hela landet»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
- service i hela landet»God tillgång till samhällets service i hela landet.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill minska de geografiska klyftorna och slår fast att alla ska ha tillgång till likvärdig välfärd oavsett var i landet man bor, från glesbygd till storstad.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen vill minska de geografiska klyftorna och slår fast att alla ska ha tillgång till likvärdig välfärd oavsett var i landet man bor, från glesbygd till storstad. Ett utjämningssystem som väger in gleshet i betydligt högre grad är ett direkt medel för det. Planen anger dock inga tekniska parametrar för utjämningen, varför slutsatsen är härledd.
- minska geografiska klyftoravgörande»Vi vill minska de geografiska klyftorna och ge hela landet goda förutsättningar« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd i hela landet»Alla ska ha tillgång till likvärdig välfärd« (partiprogram ↗)
- hela landet ska leva»Hela Sverige ska leva – från glesbygd till storstad och från skärgård till inland.« (partiprogram ↗)
- trygghet oavsett bostadsort»tryggheten för alla oavsett var du bor i landet.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att glesheten ger särskilda utmaningar som politiska beslut måste ta hänsyn till, och att alla invånare ska ha en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att glesheten ger särskilda utmaningar som politiska beslut måste ta hänsyn till, och att alla invånare ska ha en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor. Partiprogrammet pekar dessutom ut ett väl fungerande skatteutjämningssystem som ett av styrmedlen för likvärdiga förutsättningar i hela landet. Att reformera utjämningen så att gleshet väger tyngre följer av dessa åtaganden.
- hänsyn till glesbygdens villkoravgörande»Sverige är EU:s näst mest glesbefolkade land och det innebär särskilda utmaningar för gles- och landsbygden som politiska beslut måste ta hänsyn till — det gäller inte minst behovet av kommunikationer och infrastruktur.« (valmanifest 2022 ↗)
- väl fungerande utjämningssystem»Exempel på sådana styrmedel är ett väl fungerande skatteutjämningssystem« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare ska ha tillgång till en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor, och den offentliga servicen ska finnas där när man behöver den.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdiga förutsättningar för tillväxt»Alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar för utveckling och tillväxt.« (partiprogram ↗)
Planen säger uttryckligen att de ekonomiska villkoren för kommuner och regioner ska utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka, och gleshet är just en sådan faktor.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger uttryckligen att de ekonomiska villkoren för kommuner och regioner ska utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka, och gleshet är just en sådan faktor. Samtidigt kräver planen att systemet innehåller drivkrafter för tillväxt. En reform där gleshet väger tyngre ligger därför i planens linje.
- utjämning för opåverkbara faktoreravgörande»regioner behöver därför utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka.« (partiprogram ↗)
- tillväxtdrivkrafter i systemet»Utjämningssystemet ska innehålla drivkrafter för tillväxt.« (partiprogram ↗)
- likvärdiga villkor i hela landet»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig närvaro i glesbygd»Vägnätet ska fungera och statliga myndigheter ska finnas närvarande i alla delar av Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen anger uttryckligen att den kommunala utjämningen ska vara statlig och utformad så att skillnader i bland annat befolkningsstruktur och geografiska avstånd utjämnas, vilket är just den gleshetsfaktor motförslaget vill ge större vikt.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen anger uttryckligen att den kommunala utjämningen ska vara statlig och utformad så att skillnader i bland annat befolkningsstruktur och geografiska avstånd utjämnas, vilket är just den gleshetsfaktor motförslaget vill ge större vikt. Målet i planen är att hela Sverige ska leva och att varje kommun och region ska vara ett fungerande samhälle. Motförslagets krav på en reform som beaktar gleshet i betydligt högre grad bärs därmed direkt av planen.
- utjämning för gleshet och avståndavgörande»skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd, klimat och sociala omständigheter utjämnas.« (partiprogram ↗)
- hela Sverige ska leva»Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kommun och region ska vara ett fungerande« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd oavsett bostadsort»Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala« (partiprogram ↗)
- statligt ansvar för svaga skatteunderlag»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen säger ingenting om det kommunalekonomiska utjämningssystemet eller om att gleshet ska väga tyngre.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger ingenting om det kommunalekonomiska utjämningssystemet eller om att gleshet ska väga tyngre. Närmast liggande princip är att nya åtaganden ska finansieras inom överskottsmålet och att skattebetalarnas pengar ska hanteras med prioriteringar snarare än utbyggd omfördelning. Utifrån den principen avvisas kravet på en reform i den riktning motförslaget vill.
- finansierade reformeravgörande»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
- prioritera hårt»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
- respekt för skattemedel»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill reformera utjämningssystemet så att gleshet beaktas i betydligt högre grad.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill reformera utjämningssystemet så att gleshet beaktas i betydligt högre grad. Principprogrammet slår fast att alla svenska medborgare ska ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice och att hela Sverige ska leva, och valmanifestet lovar en politik för hela landet där välståndet kommer alla delar av landet till del. Det bär kravet på att glesbygdens förutsättningar vägs in tyngre.
- likvärdig välfärd i hela landetavgörande»medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice.« (partiprogram ↗)
- hela Sverige ska leva»Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktig för Sverigedemokraterna.« (partiprogram ↗)
- politik för hela landet»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
- välstånd till hela landet»Låta hela landet få del av välstånd« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:FiU26)
- Betänkandets fulltext (HD01FiU26)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1083 — Ökad samhällskontroll av välfärden av Markus Kauppinen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1270 — Statsbidragsprincip av Niklas Karlsson och Åsa Eriksson (båda S)
- Motion 2025/26:1285 — Reformering av det kommunala utjämningssystemet av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
- Motion 2025/26:1288 — Nationell framgångsbank av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:1422 — Indexering av de generella statsbidragen av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
- Motion 2025/26:1478 — Öfaktor av Hanna Westerén (S)
- Motion 2025/26:1482 — Förbud mot vinster i välfärden av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:171 — Politik för äldres rättigheter och välmående av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:1719 — Motverka kommuners och regioners omfattande utköp av chefer av Jan Ericson (M)
- Motion 2025/26:1786 — Det kommunala utjämningssystemet i strid med det kommunala självstyret av Boriana Åberg (M)
- Motion 2025/26:1802 — Tydlighet i hur kommunala och statliga taxor och avgifter motiveras av Jan Ericson (M)
- Motion 2025/26:1807 — AI i arbetet mot välfärdsbrottslighet av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2025/26:1847 — Motion om ett större statligt ansvar för utvecklingen av vårdfastigheter av Robert Olesen och Monica Haider (båda S)
- Motion 2025/26:2083 — Villkor för fristående utförare i välfärden av Maria Stockhaus m.fl. (M)
- Motion 2025/26:2145 — Tydligare redovisning av kommunernas användning av skattepengar av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2152 — Företags betalning för utförd tillsyn av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2298 — Indexering av de generella och riktade statsbidragen av Zara Leghissa m.fl. (S)
- Motion 2025/26:2398 — Reformering av det kommunala utjämningssystemet av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2025/26:2777 — En bättre hälso- och sjukvård av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2778 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Nadja Awad m.fl. (V)
Källa: Sveriges riksdag