Psykiska vårdbehov

Planen kräver att man ska ha rätt till hjälp snabbt oavsett om man brutit benet eller blivit utbränd, vilket talar för att fysiska och psykiska vårdbehov tydliggörs i hela hälso- och sjukvården och inte bara i primärvården. Kravet på fördjupad ekonomisk konsekvensanalys och finansiering svarar mot planens åtagande att omfördelningen från stat till region och kommun måste öka med hänsyn till dem som inte får ihop sin ekonomi.

• psykisk vård likställs med fysiskavgörande»Du ska ha rätt till hjälp snabbt oavsett om du har brutit benet eller blivit utbränd.« (valmanifest 2022 ↗)
• ökad statlig finansiering»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
• psykisk ohälsa ökar»Stressrelaterade sjukdomar blir allt vanligare och psykisk ohälsa ökar särskilt bland kvinnor och hos unga utan att det leder till utbyggd vård eller förändrad arbetsmiljö.« (valmanifest 2022 ↗)
• vård efter behov»evidens och prioriteras utifrån behov.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet kräver ambitiösa insatser mot psykisk ohälsa och lika rätt för alla till god hälso- och sjukvård genom samhällets försorg. Att tydliggörandet av psykiska vårdbehov begränsas till primärvården rimmar illa med det åtagandet, och kravet på analys och finansiering svarar mot valmanifestets löfte om ökade statsbidrag till kommuner och regioner. Planen stöder därför motförslaget.

• insatser mot psykisk ohälsaavgörande»Ambitiösa insatser mot psykisk ohälsa, särskilt bland barn och unga.« (partiprogram ↗)
• lika rätt till vård»Lika rätt för alla till god hälso- och sjukvård genom samhällets försorg.« (partiprogram ↗)
• ökade statsbidrag»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
• statligt ansvar för likvärdighet»Ökat statligt ansvar och kontroll över sjukvården för nationell likvärdighet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att psykisk hälsa ska vara lika prioriterad som fysisk hälsa i hela samhället, inte bara i en del av vården. Att tydliggörandet av fysiska och psykiska vårdbehov omfattar hela hälso- och sjukvården är just den likställighet planen kräver. Att också analysera de ekonomiska konsekvenserna för pressade kommuner och regioner stämmer med planens krav på att vården ges tillräckliga resurser.

• psykisk hälsa lika prioriteradavgörande»Miljöpartiet vill skapa ett samhälle där psykisk hälsa är lika prioriterad som fysisk hälsa.« (partiprogram ↗)
• växande psykisk ohälsa»Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland barn och unga.« (partiprogram ↗)
• ökad tillgång till psykiatrisk vård»satsa på primärvården och öka tillgången till vård för psykisk ohälsa.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Valmanifestet slår fast att psykiatrin måste förbättras för såväl unga som äldre och att stödet vid psykisk ohälsa måste stärkas, utan att begränsa detta till primärvården. Att tydliggörandet av fysiska och psykiska vårdbehov omfattar hela hälso- och sjukvården följer av det åtagandet. Kravet på analys av de ekonomiska konsekvenserna svarar mot planens löfte om bättre statligt stöd till regionerna anpassat efter deras förutsättningar.

• stärkt stöd vid psykisk ohälsaavgörande»Stödet för personer med psykisk ohälsa måste förbättras, inte minst för unga. Den som söker hjälp ska ha en enkel och samlad väg in till vården.« (valmanifest 2022 ↗)
• psykiatrin i hela vårdkedjan»Psykiatrin måste förbättras för såväl unga som äldre. Den som söker stöd ska mötas av en samlad och enkel väg in till vården och erbjudas bättre egenvård i väntan på behandling.« (valmanifest 2022 ↗)
• statligt stöd efter regionernas behov»Vi vill korta köerna och skapa fler vårdplatser där det behövs genom satsningar på fler sjuksköterskor och bättre statligt stöd till regionerna som är anpassade efter deras förutsättningar och behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• god vård i hela landet»God vård och omsorg i hela landet, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, är viktigt för den enskilda« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet slår fast att rätten till vård och behandling är lika självklar för både fysiska och psykiska sjukdomar, utan att begränsa det till primärvården. Det bär motförslagets krav på att tydliggörandet ska omfatta hela hälso- och sjukvården. Planen kräver också att all behandling av psykisk ohälsa omfattas av patientsäkerhetslagen och att psykisk hälsa är ett uttalat folkhälsomål.

• psykisk och fysisk vård likställdavgörande»Rätten till vård och behandling är lika självklar för både fysiska och psykiska sjukdomar.« (partiprogram ↗)
• psykiatrin i patientsäkerhetslagen»Även all behandling av psykisk ohälsa ska omfattas av patientsäkerhetslagen.« (partiprogram ↗)
• psykisk hälsa som mål»Psykisk hälsa ska vara ett uttalat folkhälsomål.« (partiprogram ↗)
• stärkt primärvård»Primärvårdens roll i sjukvårdssystemet ska stärkas.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planens bärande åtagande är att vården ska utgå från en helhetssyn på människan som omfattar såväl kroppsliga som själsliga behov, vilket gäller vården som helhet och inte bara primärvården. Psykisk ohälsa beskrivs som utbredd och psykiatrisk vård ska vara tillgänglig utifrån patientens behov. Kravet på en fördjupad analys av kostnaderna för kommuner och regioner har stöd i planens krav att finansieringsprincipen ska respekteras. Planen stöder därför motförslaget.

• helhetssyn i hela vårdenavgörande»att man inom vården ska ha en helhetssyn på människan som tar hänsyn till kroppsliga« (partiprogram ↗)
• psykisk ohälsa är utbredd»Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa.« (partiprogram ↗)
• finansieringsprincipen»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger« (partiprogram ↗)
• sammanhållen psykisk hälsovård»Kraftigt stärkt elevhälsa med en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård och föräldrastödsprogram som erbjuds alla föräldrar.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen lyfter psykisk ohälsa som en av de viktigaste prioriteringarna och vill stärka psykiatrin så att den som mår dåligt får hjälp snabbt, med kravet att vården ska vara likvärdig. Att tydliggöra att psykiska vårdbehov ska tillgodoses i hela hälso- och sjukvården, inte bara i primärvården, ligger i linje med det. Motförslagets krav på en fördjupad ekonomisk konsekvensanalys och vid behov finansiering stämmer dessutom med planens krav på att reformer ska vara finansierade.

• prioritera psykisk hälsaavgörande»Få saker är viktigare att prioritera än barns psykiska mående.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt psykiatri»Stärka barn- och ungdomspsykiatrin så att barn och unga som mår dåligt får hjälp snabbt« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig vård»Alla har rätt till likvärdig vård – som kan ges i rätt tid och håller hög kvalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
• reformer måste finansieras»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_migrerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att den psykiska ohälsan är vår tids största folkhälsoutmaning, att behandlingsresurser inte enbart ska begränsas till barn- och ungdomspsykiatrin och att hela hälso- och sjukvården behöver ses över för att tidigare fånga upp drabbade patienter. Att tydliggöra ansvaret för psykiska vårdbehov i hela vården, inte bara primärvården, följer direkt av detta. Planen vill dessutom stärka psykiatrins resurser, vilket talar för kravet på en ekonomisk konsekvensanalys.

• psykisk vård utanför BUPavgörande»Sverigedemokraternas uppfattning är att behandlingsresurser inte enbart ska begränsas till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).« (valmanifest 2022 ↗)
• omstrukturerad vård för psykisk ohälsa»Därför behövs en översyn om hur hälso- och sjukvården kan omstruktureras för att tidigare fånga upp patienter som drabbas.« (valmanifest 2022 ↗)
• psykisk ohälsa som huvudutmaning»Den psykiska ohälsan har ökat så kraftigt att den nu är vår tids största folkhälsoutmaning i Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
• resurser till psykiatrin»Stärka resurserna till psykiatrin« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.