2026-06-032025/26:MJU22 · p.1MJUMiljö och jordbruk

Användande av internationella utsläppskrediter för att nå etappmål

Användning av internationella utsläppskrediter för klimatmålen

Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur stor del av Sveriges klimatarbete som kan ske genom investeringar i andra länder i stället för genom inhemsk omställning, vilket har betydelse för svensk industris konkurrenskraft, jobbskapande och möjligheten att följa upp klimatnyttan på ett tillförlitligt sätt.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om internationella utsläppskrediter enligt artikel 6 i Parisavtalet även fortsatt ska få tillgodoräknas för att nå klimatets etappmål till 2030, eller om användningen av sådana krediter ska begränsas eller fasas ut till förmån för enbart inhemska utsläppsminskningar.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport men bedömer att kompletterande åtgärder, inklusive internationella klimatinsatser enligt artikel 6, är nödvändiga för att nå etappmålen och att risken att sådana insatser ersätter svenska utsläppsminskningar är mycket liten givet dagens begränsade omfattning; utskottet avstyrker därför motionerna om att fasa ut användningen.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (S)

Reservanten (S) delar Riksrevisionens uppfattning om behovet av tydligare styrning och uppföljning men är kritisk till att artikel 6-åtgärder ska kunna tillgodoräknas för etappmålet till 2030, eftersom klimatnyttan är svårare att mäta utomlands och internationella insatser aldrig kan ersätta nödvändiga inhemska investeringar i klimatomställning.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejAvstår 0/0/21/0avviker från planensäkerhet: höghärlett
Segen reservationNejNej 0/106/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
MPNejJa 18/0/0/0avviker från planensäkerhet: medelhärlett
CJaAvstår 0/0/23/1avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LJaJa 16/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
KDJaJa 19/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 66/0/0/0följer planensäkerhet: höguttryckligt
SDJaJa 70/0/0/0följer planensäkerhet: höguttryckligt

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3949 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3958 av Rickard Nordin m.fl. (C).

Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens arbete med att förvärva utsläppskrediter. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att förvärva utsläppskrediter uppnår intentionerna med internationella klimatinsatser: att minska globala utsläpp av växthusgaser, att främja klimatomställning och hållbar utveckling i de länder där de genomförs och att kunna bidra till att de svenska klimatpolitiska målen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete med internationella klimatinsatser delvis uppnår sina syften. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra mål och förväntningar i styrningen av Energimyndigheten och att överväga att sätta kvantitativa mål för förvärv av utsläppskrediter i förhållande till klimatmålet 2045 och etappmålen 2030 och 2040. Regeringen rekommenderas även att följa upp kostnadseffektiviteten utifrån totalkostnad, så att både pris per utsläppskredit och administrativa kostnader beaktas och kan jämföras med andra kompletterande åtgärder. Liksom regeringen välkomnar riksdagen Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med att genomföra kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Planen kräver att omställningen sker omgående och bygger på ett massivt investeringsprogram i svensk grön industri och infrastruktur, med en utsläppsbudget som knyter klimatmålen till konkreta förslag.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att omställningen sker omgående och bygger på ett massivt investeringsprogram i svensk grön industri och infrastruktur, med en utsläppsbudget som knyter klimatmålen till konkreta förslag. Det talar mot att etappmål kvittas mot internationella krediter i stället för inhemska utsläppsminskningar. Utskottets skäl - att kompletterande internationella insatser är nödvändiga och riskfria - möts direkt av planens krav på inhemska investeringar.

  • omedelbar omställningavgörande»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
  • inhemska klimatinvesteringar»Vänsterpartiet föreslår ett massivt investeringsprogram för den gröna industrin.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utsläppsbudget med siffersatta mål»Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop« (partiprogram ↗)
  • svenskt ledarskap i omställningen»Sverige ska vara världsledande i omställningsarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejNejföljer planenhärlett

Planen bygger klimatpolitiken på att Sverige går före och blir världens första fossilfria välfärdsnation genom statliga investeringar i industrins omställning, med det klimatpolitiska ramverket fast.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen bygger klimatpolitiken på att Sverige går före och blir världens första fossilfria välfärdsnation genom statliga investeringar i industrins omställning, med det klimatpolitiska ramverket fast. Det talar mot att räkna hem etappmål med internationella krediter i stället för inhemska utsläppsminskningar. Motförslagets invändning ligger därför i linje med planens krav på en skyndsam inhemsk omställning.

  • fast klimatramverkavgörande»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
  • inhemska utsläppsminskningar»Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statliga omställningsinvesteringar»Genom statliga investeringar kan vi öka takten i industrins omställning och underlätta ett klimatsmart liv.« (valmanifest 2022 ↗)
  • skyndsam omställning»Skyndsam och rättvis klimatomställning« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planens klimatlinje är att utsläppen ska minska i Sverige: en svensk utsläppsbudget, en omställningslag som fasar ut fossilt i all industri och stora inhemska omställningsinvesteringar.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens klimatlinje är att utsläppen ska minska i Sverige: en svensk utsläppsbudget, en omställningslag som fasar ut fossilt i all industri och stora inhemska omställningsinvesteringar. Att räkna in internationella krediter i etappmålet riskerar att ersätta just dessa inhemska minskningar, vilket motförslaget invänder mot. Planen behandlar dock inte artikel 6-krediter uttryckligen.

  • svensk utsläppsbudgetavgörande»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
  • inhemsk utfasning av fossilt»införa en omställningslag så att all industri fasar ut kol, olja och fossilgas till senast 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
  • negativa utsläpp i Sverige»Utsläppen ska minska kraftigt och Sverige ska uppnå negativa klimatutsläpp genom att binda in mer koldioxid från atmosfären än vad vi släpper ut.« (partiprogram ↗)
  • inhemska omställningsinvesteringar»investera minst 100 miljarder per år i att ställa om så att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland senast år 2030.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietJaAvståravviker från planenhärlett

Valmanifestet slår fast att Sverige kan göra mycket mer för att sänka utsläpp i andra länder och vill göra utsläppshandeln ännu mer ambitiös och öppna den för fler länder.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet slår fast att Sverige kan göra mycket mer för att sänka utsläpp i andra länder och vill göra utsläppshandeln ännu mer ambitiös och öppna den för fler länder. Klimatledarskapet ska enligt planen prioritera effektiva åtgärder framför symbolpolitik. Motförslagets krav på att internationella insatser inte ska få tillgodoräknas för etappmålet går emot den linjen, eftersom utsläppen enligt partiprogrammet får effekt oavsett var de sker.

  • sänka utsläpp i andra länderavgörande»Med Centerpartiets reformagenda kan Sverige dessutom göra mycket mer för att sänka utsläpp i andra länder.« (valmanifest 2022 ↗)
  • effektivitet före symbolpolitik»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utsläpp verkar globalt»Klimatfrågans unika dilemma är att utsläppen får effekter oavsett var på klotet de sker.« (partiprogram ↗)
  • klimatinsatser utomlands»Vi ska använda handelspolitiken för att kapa fossila subventioner runtom i världen och pressa stora utsläppare som Kina att stänga ner sina kolkraftverk.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planen slår fast att klimatutmaningen bara kan mötas genom samarbete i Europa och globalt och att mer internationellt samarbete och effektiva styrmedel är viktigare än symbolpolitik.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att klimatutmaningen bara kan mötas genom samarbete i Europa och globalt och att mer internationellt samarbete och effektiva styrmedel är viktigare än symbolpolitik. Att stänga dörren för internationella utsläppskrediter i etappmålen strider mot den linjen och mot planens krav på kostnadseffektiva, teknikneutrala styrmedel. Motförslagets krav får därför inte stöd i planen.

  • internationellt samarbete framför symbolpolitikavgörande»En klimatpolitik som ersätter den symbolpolitik där bidrag betalas ut till klimatångest i stället för det vi vet är allra viktigast: mer ny teknik, mer internationellt samarbete och fler effektiva styrmedel.« (valmanifest 2022 ↗)
  • globala överenskommelser avgör»Endast genom globala överenskommelser kan de klimatpåverkande utsläppen minskas i tillräcklig omfattning för att hålla ökningen av jordens medeltemperatur under kontroll.« (partiprogram ↗)
  • kostnadseffektiva styrmedel»Generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt och breda system för handel med utsläppsrätter, är det mest effektiva redskapet.« (partiprogram ↗)
  • klimatarbete genom samarbete»EU är världens viktigaste miljöorganisation – det är bara genom samarbete i Europa och globalt som klimatutmaningen kan mötas.« (valmanifest 2022 ↗)
KDKristdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Valmanifestet binder klimatpolitiken till att den ska fungera och vara effektiv, och partiprogrammet slår fast att de allvarligaste miljöhoten är globala och att ekonomiska styrmedel ska användas för att nå miljönytta.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet binder klimatpolitiken till att den ska fungera och vara effektiv, och partiprogrammet slår fast att de allvarligaste miljöhoten är globala och att ekonomiska styrmedel ska användas för att nå miljönytta. Att helt utesluta internationella insatser från etappmålen strider mot den kostnadseffektiva och gränsöverskridande linjen. Kravet på utfasning av fossila bränslen inhemskt kvalificerar men utesluter inte kompletterande åtgärder.

  • kostnadseffektiv klimatpolitikavgörande»Sverige är världsledande i klimatomställningen och det ska vi fortsätta vara på ett sätt som både fungerar och är effektivt.« (valmanifest 2022 ↗)
  • klimatet är gränsöverskridande»De allvarligaste miljöhoten är globala eller storregionala.« (partiprogram ↗)
  • ekonomiska styrmedel»Ekonomiska styrmedel och stöd ska användas för att skapa ekonomiska motiv att agera miljövänligt för så väl konsumenter som producenter.« (partiprogram ↗)
  • inhemsk utfasning av fossilt»Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn.« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen säger uttryckligen att kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta är mycket lägre än i Sverige, och lovar därför att rikta om biståndet för att minska utsläppen utomlands.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen säger uttryckligen att kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta är mycket lägre än i Sverige, och lovar därför att rikta om biståndet för att minska utsläppen utomlands. Motförslaget vill tvärtom att internationella insatser inte ska få tillgodoräknas för etappmålet. Planen varnar dessutom för snäv klimatnationalism.

  • kostnadseffektiva internationella klimatinsatseravgörande»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige – därför kommer Moderaterna också att rikta om biståndet för att minska utsläppen i andra länder.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utsläppsminskning utomlands»Öka klimatbiståndets andel av det totala biståndet för att minska utsläppen utomlands« (valmanifest 2022 ↗)
  • internationellt klimatsamarbete»Samtidigt ska vi hjälpa andra länder att minska sina utsläpp genom effektivt internationellt samarbete.« (valmanifest 2022 ↗)
  • mot klimatnationalism»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen kräver uttryckligen satsningar på de åtgärder som minskar utsläppen mest per satsad krona, och nämner internationella klimatinvesteringar som exempel, med motiveringen att klimatet är en global fråga där landsgränserna saknar betydelse.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver uttryckligen satsningar på de åtgärder som minskar utsläppen mest per satsad krona, och nämner internationella klimatinvesteringar som exempel, med motiveringen att klimatet är en global fråga där landsgränserna saknar betydelse. Motförslaget vill ifrågasätta att internationella insatser får tillgodoräknas etappmålet. Planen talar därför direkt emot motförslagets krav.

  • internationella klimatinvesteringaravgörande»Satsa på åtgärder som minskar utsläppen mest per satsad krona som t ex internationella klimatinvesteringar« (valmanifest 2022 ↗)
  • klimatet är globalt»Klimatet är en global fråga där landsgränserna saknar betydelse.« (valmanifest 2022 ↗)
  • globalt klimatperspektiv»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)
  • Sveriges promille av utsläppen»Med tanke på att Sveriges utsläpp enbart står för omkring en promille av världens utsläpp är det viktigt att behålla ett globalt perspektiv.« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag