2025-12-032025/26:JuU8 · p.4JuURättsväsende
Utvärdering
Utvärdering av de skärpta reglerna för villkorlig frigivning
Vad som står på spel: Om reformens effekter inte utvärderas systematiskt finns en risk att problem, t.ex. uteblivna minskningar av återfall, inte upptäcks eller åtgärdas i tid; frågan berör dömda som riskerar att förlora möjligheten till villkorlig frigivning samt brottsoffer och samhällsskyddet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen ska åläggas att utvärdera de sammantagna effekterna av de skärpta reglerna för villkorlig frigivning fem år efter att de trätt i kraft, eller om ingen sådan föreskriven utvärdering ska krävas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om en föreskriven utvärdering fem år efter ikraftträdandet och anser att en sådan särskild, lagstadgad utvärdering av de skärpta reglerna för villkorlig frigivning inte behövs.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 4 (V)
Reservanten anser att konsekvensen av förslaget inte får bli att dömda helt saknar möjlighet till villkorlig frigivning, eftersom både de och samhället då går miste om nödvändig övervakning och återanpassning under prövotiden; eftersom det enligt remissvaren är omstritt om reformen faktiskt ökar samhällsskyddet, bör den sammantagna effekten utvärderas fem år efter ikraftträdandet, och reglerna ses över på nytt om återfallen inte har minskat.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 4 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Ja 91/0/0/15 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3831 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3841 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Förslagen handlar bland annat om att den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra inslussningen av tidigare dömda i samhället. (V) — Reservation 4
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att straff och andra påföljder utformas så att de faktiskt leder till lägre brottslighet och inte förvärrar problem, och att arbetet mot brott utgår från forskningen.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att straff och andra påföljder utformas så att de faktiskt leder till lägre brottslighet och inte förvärrar problem, och att arbetet mot brott utgår från forskningen. En föreskriven utvärdering fem år efter ikraftträdandet, med översyn om återfallen inte minskat, är just en sådan prövning av om reformen fungerar. Motförslagets krav ligger därför i linje med planens krav på förslag som visar sig effektiva.
- påföljder ska minska brottslighetenavgörande»Straff och andra påföljder för brott behöver vara noggrant utformade för att faktiskt leda till lägre brottslighet och inte förvärra problem.« (partiprogram ↗)
- brottspolitik utifrån forskning»Vi vill se ett genomgripande arbete mot våldsbrottslighet, som utgår från forskningen.« (partiprogram ↗)
- förslag som visar sig effektiva»En framgångsrik rörelse för ett bättre samhälle behöver bygga på stabil forskning och förslag som visar sig effektiva och rättvisa den dag de genomförs.« (partiprogram ↗)
Planen kräver en kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet, och att brottslighet bekämpas på ett evidensbaserat vis där rättsstatens principer upprätthålls.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet, och att brottslighet bekämpas på ett evidensbaserat vis där rättsstatens principer upprätthålls. En föreskriven utvärdering fem år efter ikraftträdandet, med översyn om återfallen inte minskat, är just det evidenskravet omsatt i praktiken. Planen vill dessutom se en rustad kriminalvård och fokus på återgång i samhället. Motförslaget stöds.
- evidensbaserad kriminalpolitikavgörande»Kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet.« (partiprogram ↗)
- rättsstatens principer»Rättsstatens principer ska upprätthållas« (partiprogram ↗)
- återgång i samhället»Fokus på rehabilitering och återgång i samhället.« (partiprogram ↗)
- rustad kriminalvård»Rustad kriminalvård i offentlig regi.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att villkorlig frigivning ska vara huvudregel och att utslussningsåtgärder ska främja återanpassning, samt att kriminalvården ska ha goda förutsättningar att arbeta med rehabilitering för att förebygga återfall.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att villkorlig frigivning ska vara huvudregel och att utslussningsåtgärder ska främja återanpassning, samt att kriminalvården ska ha goda förutsättningar att arbeta med rehabilitering för att förebygga återfall. Motförslagets krav på en utvärdering efter fem år och översyn om återfallen inte minskat ligger i linje med den kunskapsbaserade hållningen. Planen uttalar sig inte om utvärderingsformer, varför slutsatsen är härledd.
- villkorlig frigivning som huvudregelavgörande»frigivning ska vara huvudregel och utslussningsåtgärder ska främja återanpassning i« (partiprogram ↗)
- rehabiliterande kriminalvård»Kriminalvården ska ha goda förutsättningar att arbeta« (partiprogram ↗)
- noggrann prövning av lagstiftning»prövas noggrant utifrån rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen anger att kriminalpolitiken både ska avskräcka och stimulera den dömde till en ny livssituation utan brottslighet, och den värderar resultat framför politiskt spel.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen anger att kriminalpolitiken både ska avskräcka och stimulera den dömde till en ny livssituation utan brottslighet, och den värderar resultat framför politiskt spel. En föreskriven utvärdering fem år efter ikraftträdandet prövar just om reformen ger de resultat den utlovar, och öppenhet är enligt planen en demokratisk grundförutsättning. Planen uttalar sig dock inte om utvärderingskrav, varför stödet är härlett.
- både avskräckning och återanpassningavgörande»Kriminalpolitiken ska därför både förebygga och avskräcka från brott, stödja brottsdrabbade och stimulera dem som har begått olagliga handlingar till en ny livssituation utan brottslighet.« (partiprogram ↗)
- resultat framför politiskt spel»Vi värderar samarbete, ansvarstagande och resultat framför politiskt spel.« (valmanifest 2022 ↗)
- öppenhet och uppföljning»Öppenhet och transparens är grundförutsättningar för frihet, demokrati och för att förhindra korruption och övergrepp.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen förenar hårdare brottsbekämpning med kravet att kriminalvården ska ge individen förutsättningar att bryta en kriminell livsstil, och den vill att ingripande lagstiftning utvärderas i efterhand.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen förenar hårdare brottsbekämpning med kravet att kriminalvården ska ge individen förutsättningar att bryta en kriminell livsstil, och den vill att ingripande lagstiftning utvärderas i efterhand. En föreskriven uppföljning av om de skärpta frigivningsreglerna faktiskt minskar återfallen ligger i linje med det, även om planen samtidigt vill slopa den närmast automatiska frigivningen. Underlaget är svagt och slutsatsen härledd.
- kriminalvård som bryter brottsbanaavgörande»En socialliberal rättspolitik förenar brottsbekämpning med ett brett förebyggande arbete samt med en kriminalvård som ger individen förutsättningar att bryta med en kriminell livsstil.« (partiprogram ↗)
- återkommande utvärdering av lagar»Redan införda lagar med stark påverkan på den personliga integriteten ska regelbundet utvärderas.« (partiprogram ↗)
- återanpassning som mål»Målet med tiden i fängelse är att den intagne efter avtjänat straff ska ha bättre förutsättningar att klara ett liv i frihet.« (partiprogram ↗)
- slopad automatisk frigivning»slopa den närmast automatiska frigivningen från fängelsestraff« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att den som är dömd för brott ska återanpassas och att ett effektivt tillrättaförande måste förena allmänprevention med individualprevention — motförslagets oro för att villkorlig frigivning i praktiken försvinner rör just detta.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att den som är dömd för brott ska återanpassas och att ett effektivt tillrättaförande måste förena allmänprevention med individualprevention — motförslagets oro för att villkorlig frigivning i praktiken försvinner rör just detta. Planen gör dessutom utvärdering och uppföljning till en viktig politisk uppgift. Att utvärdera reformens samlade effekt efter fem år ligger därför i linje med planen, även om den inte uttalar sig om utvärdering av straffreformer.
- återanpassning av dömdaavgörande»Den som är dömd för brott ska återanpassas så att« (partiprogram ↗)
- både allmän- och individualprevention»Ett effektivt tillrättaförande av brottsförövare bör dessutom ha inslag av« (partiprogram ↗)
- utvärdering som politisk uppgift»kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska uppgifter« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill tvärtom begränsa möjligheterna till permission och villkorlig frigivning och införa ett förvaringsstraff så att samhällsfarliga brottslingar kan hållas frihetsberövade så länge de är farliga.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill tvärtom begränsa möjligheterna till permission och villkorlig frigivning och införa ett förvaringsstraff så att samhällsfarliga brottslingar kan hållas frihetsberövade så länge de är farliga. Motförslagets krav att frigivningsmöjligheten måste finnas kvar och att reglerna ska ses över om återfallen inte minskar går emot den linjen. Partiprogrammets allmänna beredskap att utvärdera reformer väger lättare än valmanifestets uttalade straffskärpningar.
- frihetsberövande så länge farligavgörande»Införa en ny typ av förvaringsstraff så att serievåldtäktsmän och andra samhällsfarliga brottslingar kan sitta frihetsberövade så länge de är farliga för allmänheten« (valmanifest 2022 ↗)
- begränsad villkorlig frigivning»Begränsa möjligheterna till permission och villkorlig frigivning för gängkriminella« (valmanifest 2022 ↗)
- inga straffrabatter»Ta bort alla straffrabatter för den som fyllt 18 år och slopa dagens mängdrabatter« (valmanifest 2022 ↗)
- utvärdering av reformer»beredskap för att utvärdera, ompröva, förändra och förbättra« (partiprogram ↗)
Planen kräver att hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning. Motförslagets bärande krav är att konsekvensen inte får bli att dömda helt saknar möjlighet till villkorlig frigivning och att reglerna ska ses över om återfallen inte minskar, vilket direkt motsäger det åtagandet. Planens linje är i stället kraftigt höjda straff och inkapacitering.
- hela strafftiden ska avtjänasavgörande»hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning för den som döms till fängelse« (valmanifest 2022 ↗)
- nolltolerans och inkapacitering»Sveriges kriminalpolitik behöver helt läggas om för att bygga på nolltolerans och inkapacitering.« (valmanifest 2022 ↗)
- kraftigt skärpta straff»Kraftigt höja straffen samt avskaffa mängdrabatten vid allvarliga brott mot person« (valmanifest 2022 ↗)
- proportionerliga straff»Införa straff som är proportionerliga« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:JuU8)
- Betänkandets fulltext (HD01JuU8)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:3831 — med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3835 — med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3841 — med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
- Proposition 2025/26:34 — Skärpta regler för villkorlig frigivning
Källa: Sveriges riksdag