2026-03-252025/26:UbU12 · p.1UbUUtbildning
Styrning av högskolan
Styrning av högskolan
Vad som står på spel: Hur resurserna till lärosätena fördelas påverkar både utbildningarnas kvalitet och möjligheten att styra om utbudet mot områden där det råder brist på arbetskraft.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska rikta nya krav till regeringen om hur högskolan styrs, bland annat om en bred översyn av resurstilldelningssystemet, eller om lärosätenas nuvarande frihet inom givna ramar och pågående utredningsarbete är tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet påminner om att lärosätena har stor frihet att bestämma över sin verksamhet inom de ramar som statliga anslag och resurstilldelningsmodeller ger, att rätten att utfärda examina följer av författning eller särskilda beslut, att nuvarande ordning för benämningen universitet är väl avvägd, och att en utredning redan pågår om att stärka stödet för akademisk frihet, och finner därför inte skäl att föreslå någon åtgärd.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
Reservanten vill att resurstilldelningssystemet för högskolan ses över i bred parlamentarisk förankring, för att ge lärosätena stabila förutsättningar samtidigt som utbudet i högre grad kan riktas mot bristyrken; översynen bör enligt reservanten fokusera på hur systemet kan utformas så att kvalitet, inklusive forskningsanknytning, upprätthålls och tillräckliga resurser ges till undervisning och pedagogisk utveckling.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade blivit ett annat
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna, MModeraterna
Ja 183–95Nej 110–168
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/92/0/14 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Avstår 0/0/17/7 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Nej | Ja 57/0/0/13 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:207 av Josef Fransson (SD), 2025/26:798 av Mikael Larsson och Stina Larsson (båda C), 2025/26:1317 av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S), 2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 22 och 27 samt 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 91.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om högskolan. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och tar exempelvis upp övergripande frågor om högskolan, utbildningsutbudet och vissa studentfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.
Motförslag
- Motförslaget vill att en utredning genomförs med bred parlamentarisk förankring om hur högskolans resurstilldelningssystem kan utformas för att upprätthålla kvalitet och möta arbetskraftsbehovet. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill värna universitetens oberoende och finansiering och göra stora investeringar i höjd kvalitet i hela utbildningssystemet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill värna universitetens oberoende och finansiering och göra stora investeringar i höjd kvalitet i hela utbildningssystemet. En bred översyn av resurstilldelningen som ger lärosätena stabila förutsättningar och tillräckliga resurser till undervisning svarar mot det. Inslaget om att rikta utbudet mot bristyrken tänjer på kravet på självständiga akademier utan politisk styrning, men huvudinnehållet ligger i linje med planen.
- värna högskolans finansieringavgörande»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- investera i utbildningskvalitet»Vi vill göra stora investeringar i att höja kvaliteten i utbildningssystemet.« (partiprogram ↗)
- självständiga akademier»självständiga akademier utan politisk styrning och vill se en« (partiprogram ↗)
- kvalitet och tillgänglighet»Från förskola till universitet och yrkeshögskola behöver kvaliteten och tillgängligheten öka.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att kopplingen mellan utbildningsutbudet och samhällets personalbehov ska stärkas, uttryckligen också i den högre utbildningen, och partiprogrammet vill se bättre styrning av utbildningsutbudet utifrån arbetsmarknadens behov.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att kopplingen mellan utbildningsutbudet och samhällets personalbehov ska stärkas, uttryckligen också i den högre utbildningen, och partiprogrammet vill se bättre styrning av utbildningsutbudet utifrån arbetsmarknadens behov. En översyn av resurstilldelningen som riktar utbudet mot bristyrken och samtidigt värnar kvalitet och forskningsanknytning fullföljer det åtagandet. Planen stöder därför motförslagets krav.
- utbildning styrd mot bristyrkenavgörande»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället. Det gäller både på gymnasiet och i den högre utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- styrning efter arbetsmarknadens behov»Bättre styrning av utbildningsutbudet utifrån arbetsmarknadens behov.« (partiprogram ↗)
- hög kvalitet i hela landet»Tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet.« (partiprogram ↗)
- akademisk frihet»Frihet för akademin och forskningen.« (partiprogram ↗)
Planen vill stärka lärosätenas självständighet, ge tryggare anställningar och bättre villkor för lärare och studenter, och pekar samtidigt på kompetensglappet mellan utbildning och arbetsmarknad.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen vill stärka lärosätenas självständighet, ge tryggare anställningar och bättre villkor för lärare och studenter, och pekar samtidigt på kompetensglappet mellan utbildning och arbetsmarknad. En bred översyn av resurstilldelningen som ger stabila förutsättningar och samtidigt riktar utbudet mot bristyrken svarar mot båda dessa åtaganden. Planen tar inte ställning till just resurstilldelningssystemets utformning, varför ställningstagandet är härlett.
- stärkt självständighet och villkoravgörande»Vi vill stärka lärosätenas självständighet, samtidigt som god offentlig insyn säkerställs, och förbättra villkoren för lärare, forskare, doktorander och studenter.« (partiprogram ↗)
- trygga anställningar i akademin»Det behövs fler trygga anställningar för forskare och lärare, och studentinflytandet måste stärkas.« (partiprogram ↗)
- utbildning mot bristyrken»Vi har ett kompetensglapp - något som visar behovet av utbildning för att matcha efterfrågan med tillgången på arbetskraft.« (partiprogram ↗)
- högre utbildning i hela landet»Högre utbildning ska vara tillgänglig i alla län och på många orter – inte bara i storstäderna.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet kräver att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning utgår från arbetsmarknadens behov och att kompetensbristen löses långsiktigt med bättre anpassade utbildningsmöjligheter.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning utgår från arbetsmarknadens behov och att kompetensbristen löses långsiktigt med bättre anpassade utbildningsmöjligheter. Samtidigt slår partiprogrammet fast att fria lärosäten självständigt ska bedriva högkvalitativ forskning och utbildning. En bred översyn av resurstilldelningen som ger stabila förutsättningar och samtidigt riktar utbudet mot bristyrken förenar dessa åtaganden.
- utbildning mot bristyrkenavgörande»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
- lösa kompetensbristen»krävs bättre utbildningsmöjligheter anpassade efter den enskildes och för arbetsmarknadens förutsättningar och behov« (valmanifest 2022 ↗)
- fria och självständiga lärosäten»Högre utbildning och fria lärosäten ska självständigt kunna bedriva högkvalitativ forskning och utbildning.« (partiprogram ↗)
- lärosäten som regional motor»viktig motor för regional tillväxt genom sin nära koppling till det omkringliggande näringslivet« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet vill uttryckligen ändra resurstilldelningen så att den inte bygger på ett system där enbart hög genomströmning premieras, utan på kvalitet och efterfrågan.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet vill uttryckligen ändra resurstilldelningen så att den inte bygger på ett system där enbart hög genomströmning premieras, utan på kvalitet och efterfrågan. Motförslagets krav på en bred översyn av resurstilldelningssystemet med fokus på kvalitet, forskningsanknytning och resurser till undervisning ligger därmed i linje med planen. Planen vill också se kompletterande yrkesutbildningar riktade mot bristyrken.
- reformerad resurstilldelningavgörande»Resurstilldelningen ska inte bygga på ett system där enbart hög genomströmning premieras.« (partiprogram ↗)
- mer lärarledd undervisning»Vi vill öka den lärarledda undervisningen, skärpa utvärderingen och bygga ut de utbildningar och lärosäten som håller högst kvalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
- forskningsanknuten utbildning»All högre utbildning ska vara forskningsanknuten.« (partiprogram ↗)
- utbildning mot bristyrken»kompletterande yrkesutbildningar i bristyrken« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver att alla ämnesområden garanteras tillräckliga resurser och att resurser satsas så att verksamheten håller hög kvalitet, samtidigt som utbildningen ska ge arbetsmarknaden välutbildad arbetskraft.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att alla ämnesområden garanteras tillräckliga resurser och att resurser satsas så att verksamheten håller hög kvalitet, samtidigt som utbildningen ska ge arbetsmarknaden välutbildad arbetskraft. En parlamentariskt förankrad översyn av resurstilldelningen med fokus på stabila villkor, kvalitet och bristyrken svarar mot dessa åtaganden. Lärosätenas självbestämmande sätter en gräns men hindrar inte en översyn av statens tilldelningsmodell.
- resurser till alla ämnesområdenavgörande»Alla ämnesområden måste garanteras tillräckliga resurser« (partiprogram ↗)
- kvalitet i högre utbildning»resurser satsas för att verksamheten ska hålla hög kvalitet« (partiprogram ↗)
- utbildning möter arbetsmarknaden»arbetsmarknaden får tillgång till välutbildad arbetskraft« (partiprogram ↗)
- lärosätenas självbestämmande»ska åtnjuta stort mått av självbestämmande i förhållande till staten« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att arbeta för ett resursfördelningssystem till högskolan där akademisk kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden premieras, och att få på plats nationell samordning av utbildningsplatser för bättre kompetensförsörjning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att arbeta för ett resursfördelningssystem till högskolan där akademisk kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden premieras, och att få på plats nationell samordning av utbildningsplatser för bättre kompetensförsörjning. Motförslagets krav på en översyn av resurstilldelningssystemet med inriktning mot bristyrken och bibehållen kvalitet är precis detta. Planen stöder därför kravet i sak.
- omgjort resurstilldelningssystemavgörande»Arbeta för ett resursfördelningssystem till högskolan så att akademisk kvalitet, genomströmning samt etablering på arbetsmarknaden premieras i högre utsträckning« (valmanifest 2022 ↗)
- utbud mot bristyrken»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)
- kvalitet styr högre utbildning»Kvalitet och internationell konkurrenskraft ska vara styrande för den högre utbildningen.« (partiprogram ↗)
- akademisk frihet»Värna den fria forskningen från politiska pekpinnar« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet kräver att den högre utbildningen i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens framtida behov, vilket är kärnan i motförslagets krav på att utbudet riktas mot bristyrken.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att den högre utbildningen i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens framtida behov, vilket är kärnan i motförslagets krav på att utbudet riktas mot bristyrken. Kravet på stabila förutsättningar och bevarad kvalitet är förenligt med planens vilja att värna akademins självständighet. En översyn av resurstilldelningen strider inte mot att den politiska detaljstyrningen ska minska.
- utbildning mot arbetsmarknadens behovavgörande»Den högre utbildningen ska i högre grad anpassas efter behoven på en framtida arbetsmarknad.« (valmanifest 2022 ↗)
- behovsstyrd dimensionering»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad politisk styrning»Den politiska styrningen av högre utbildning ska minska och akademins självständighet öka.« (valmanifest 2022 ↗)
- akademisk frihet»Slå vakt om den högre akademins självständighet« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:UbU12)
- Betänkandets fulltext (HD01UbU12)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1013 — Speciallärarutbildning inom konduktiv pedagogik av Daniel Persson (SD)
- Motion 2025/26:1059 — Återinförande av högskoleprovet på Åland av Magnus Berntsson (KD)
- Motion 2025/26:1067 — Jämlik tandvård och tryggad kompetensförsörjning av Carina Ödebrink m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1089 — Mittuniversitetet av Peder Björk m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1210 — Fler och billigare studentbostäder av Adrian Magnusson och Amalia Rud Stenlöf (båda S)
- Motion 2025/26:1241 — Lärcentrum i hela landet av Lena Hallengren (S)
- Motion 2025/26:1252 — Stärkt kvalitet i högre distansutbildning genom lärcentrum och en nationell strategi av Denis Begic (S)
- Motion 2025/26:1276 — Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
- Motion 2025/26:130 — Praktik på rätt nivå och snabbare validering för invandrade akademiker av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1317 — Högskolan i Borås - Sveriges textila universitet av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S)
- Motion 2025/26:1507 — Mittuniversitetet av Jörgen Berglund (M)
- Motion 2025/26:1577 — Rätten för partipolitiska studentförbund att få komma in på lärosätena av Jonathan Svensson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1593 — Riktade uppdrag till svenska lärosäten avseende decentraliserade lärmiljöer av Jonathan Svensson (S)
- Motion 2025/26:1594 — Studenters rätt till ledighet för politiska uppdrag av Jonathan Svensson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1595 — Utbildningsutbud som tillgodoser arbetsmarknadens behov av Johan Büser och Amalia Rud Stenlöf (båda S)
- Motion 2025/26:1605 — Säkrad tillgång till yrkeslärare av Martin Melin (L)
- Motion 2025/26:1818 — Universitet i Dalarna av Peter Hultqvist m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1854 — Tillgång till distansstudier vid högre utbildning av Lena Bäckelin och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
- Motion 2025/26:1858 — Högskolan i Jönköping som universitet av Carina Ödebrink m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1893 — Tillträde till universitet och högskolor av Niklas Karlsson och Adrian Magnusson (båda S)
Källa: Sveriges riksdag