2026-04-012025/26:KU31 · p.4KUKonstitution
Övriga frågor om statens främjande av de nationella minoritetsspråken
Regeringens skrivelse om nationella minoritetsspråk läggs till handlingarna
Vad som står på spel: Hur riksdagen svarar på granskningen påverkar om regeringens arbete för att bevara och stärka de nationella minoritetsspråken (bland andra finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska) blir mer långsiktigt och samordnat, vilket har betydelse för minoritetsspråkens talare och för möjligheten att föra språken vidare till kommande generationer.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska lägga Riksrevisionens skrivelse om de nationella minoritetsspråken till handlingarna utan vidare åtgärd, som utskottet föreslår, eller i stället rikta skarpare kritik mot regeringens kortsiktiga styrning och kräva mer långsiktiga och strukturerade insatser för minoritetsspråken.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet framhåller vikten av att bevara och stärka minoritetsspråken, delar regeringens bedömning att ett långsiktigt arbete behövs, välkomnar Riksrevisionens granskning som ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna utan ytterligare åtgärd; övriga motionsyrkanden i ärendet avstyrks.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 3 (MP)
Reservationen (MP) delar inte bedömningen att Riksrevisionens iakttagelser — kortsiktighet, bristande samordning och otydlig styrning — kan hanteras inom nuvarande styrning, utan menar att problemen är strukturella; kräver att uppföljnings- och stöduppdraget för minoritetsspråken görs långsiktigt och skrivs in i berörda myndigheters instruktioner, med en starkare och mer sammanhållen styrkedja, och vill att regeringen tar kritiken på större allvar.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: CCenterpartiet, KDKristdemokraterna
Ja 272–17Ja 237–52
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 17/0/0/5 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Ja 90/0/0/16 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Ja 19/0/0/5 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| M | Ja | Ja 55/0/0/11 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 59/0/0/11 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3884 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:3892 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkandena 1 och 5-7.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens insatser för att värna de nationella minoritetsspråken. Det allmänna har enligt lag ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande är effektiva. Enligt Riksrevisionen är statens insatser inte tillräckliga för att nå målet och resurserna skulle kunna användas mer effektivt. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga och är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen framhåller vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoritetsspråk och delar regeringens bedömning om att det är långsiktigt arbete som krävs. Dessutom anser riksdagen att Riksrevisionens rapport är ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Motförslag
- Motförslaget vill att finansieringen av minoritetsspråkens språkcentrum permanentas och kraftigt ökas. (MP) — Reservation 3
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk och kulturarv, och att detta måste ses i ljuset av statens historiska oförrätter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk och kulturarv, och att detta måste ses i ljuset av statens historiska oförrätter. Partiet vill dessutom odla långsiktighet och helhetsperspektiv i styrningen av myndigheter. Att uppföljnings- och stöduppdraget görs långsiktigt och skrivs in i myndigheternas instruktioner svarar direkt mot det.
- minoriteters språkliga rättigheteravgörande»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
- särskild uppgift för urfolk»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
- historiska oförrätter»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
- långsiktig myndighetsstyrning»i styrningen av välfärd, myndigheter och statliga bolag.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att de nationella minoriteternas rättigheter ska värnas och att kulturarvet, dit minoritetsspråken hör, ska levandegöras, samtidigt som staten ska ta ett större ansvar för likvärdiga förutsättningar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att de nationella minoriteternas rättigheter ska värnas och att kulturarvet, dit minoritetsspråken hör, ska levandegöras, samtidigt som staten ska ta ett större ansvar för likvärdiga förutsättningar. Ett långsiktigt uppföljnings- och stöduppdrag inskrivet i myndigheternas instruktioner är ett sätt att göra det åtagandet varaktigt i stället för kortsiktigt. Planen talar därför för motförslagets krav.
- minoriteternas rättigheteravgörande»Rättigheter för nationella minoriteter.« (partiprogram ↗)
- levande kulturarv»Levandegörande av det svenska kultur- och världsarvet.« (partiprogram ↗)
- statligt ansvar och styrning»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
- kulturell och språklig mångfald»Kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att de nationella minoritetsspråken ska bevaras och utvecklas och att samhället har ett ansvar att stärka förutsättningarna för barns rätt till sina minoritetsspråk.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att de nationella minoritetsspråken ska bevaras och utvecklas och att samhället har ett ansvar att stärka förutsättningarna för barns rätt till sina minoritetsspråk. Ett långsiktigt uppföljnings- och stöduppdrag inskrivet i myndigheternas instruktioner är just det som krävs för att komma åt kortsiktighet och otydlig styrning. Valmanifestet kräver dessutom uttryckligen stärkta rättigheter för nationella minoriteter och urfolket samerna.
- bevarade minoritetsspråkavgörande»De fem erkända nationella minoritetsspråken: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, ska bevaras och utvecklas.« (partiprogram ↗)
- stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
- barns rätt till minoritetsspråk»Barn ska ha rätt att fullt ut lära sig och behärska sina minoritetsspråk och ha tillgång till kultur på minoritetsspråk.« (partiprogram ↗)
- konventionsenliga rättigheter»De nationella minoriteterna och urfolket samerna ska fullt ut kunna tillvarata de rättigheter de har enligt internationella konventioner, som Sverige har åtagit sig att följa.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet lovar uttryckligen att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning. Ett långsiktigt uppföljnings- och stöduppdrag inskrivet i myndigheternas instruktioner, med en tydligare styrkedja, är just vad det åtagandet kräver när granskningen visat på kortsiktighet och otydlig styrning. Partiprogrammet kräver dessutom att strukturer som missgynnar människor bekämpas.
- stärkt minoritetsspråksställningavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- bekämpa diskriminerande strukturer»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
- ingen ska missgynnas»Vi måste fortsätta arbetet för ett Sverige där ingen missgynnas på grund av kön, härkomst eller funktionsnedsättning« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet slår fast att de nationella minoriteternas ställning ska upprätthållas, att det offentliga ska understödja ett medie- och kulturutbud med minoritetsspråksprofil och att individens möjligheter att använda minoritetsspråk hos myndigheter ska stärkas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att de nationella minoriteternas ställning ska upprätthållas, att det offentliga ska understödja ett medie- och kulturutbud med minoritetsspråksprofil och att individens möjligheter att använda minoritetsspråk hos myndigheter ska stärkas. Ett långsiktigt uppföljnings- och stöduppdrag inskrivet i myndigheternas instruktioner är det åtagandet omsatt i styrning. Motförslagets krav på en mer sammanhållen styrkedja följer därför av planen.
- stöd till minoritetsspråkavgörande»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
- minoritetsspråk hos myndigheter»Individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas.« (partiprogram ↗)
- nationella minoriteters ställning»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
- kunskap om minoriteter i skolan»Skolan ska ge alla elever kunskap om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråk.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver uttryckligen att minoritetsspråken tillförsäkras en stark ställning genom lagstiftning och att minoriteternas behov och intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den offentliga sektorn.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen att minoritetsspråken tillförsäkras en stark ställning genom lagstiftning och att minoriteternas behov och intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den offentliga sektorn. Att skriva in uppföljnings- och stöduppdraget i myndigheternas instruktioner och göra det långsiktigt är just en sådan varaktig ordning. Syftet är enligt planen att stärka gruppernas självtillit och kulturella identitet.
- minoritetsspråk i lagstiftningavgörande»att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning« (partiprogram ↗)
- ansvar på alla nivåer»intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den offentliga sektorn« (partiprogram ↗)
- stärkt kulturell identitet»stärks deras självtillit och kulturella identitet« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen behandlar inte de nationella minoritetsspråken.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte de nationella minoritetsspråken. Dess språkpolitiska tyngdpunkt ligger på svenskan som det avgörande verktyget mot segregation, och partiprogrammet betonar nationalstaten som demokratins grund. Närmast liggande princip är att politiken måste prioritera och välja bort, vilket talar emot att bygga ut styrkedjan och skriva in nya långsiktiga uppdrag i myndigheternas instruktioner. Underlaget är dock svagt.
- prioritera och välja bortavgörande»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort« (partiprogram ↗)
- svenska språket i centrum»De enskilt viktigaste åtgärderna för att bryta segregationen handlar om kvaliteten i undervisningen och det svenska språket.« (valmanifest 2022 ↗)
- nationalstaten som grund»Den svenska demokratin och vår rättsstat vilar på nationalstaten.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet undantar uttryckligen de nationella minoriteterna från allmänna assimileringssträvanden och ger dem långtgående kulturell autonomi, vilket förutsätter att staten faktiskt upprätthåller stödet till minoritetsspråken.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet undantar uttryckligen de nationella minoriteterna från allmänna assimileringssträvanden och ger dem långtgående kulturell autonomi, vilket förutsätter att staten faktiskt upprätthåller stödet till minoritetsspråken. Att göra uppföljnings- och stöduppdraget långsiktigt och skriva in det i myndigheternas instruktioner är ett medel för det. Planen kräver också att kritik och resultat av offentliga insatser tas på allvar.
- kulturell autonomi för minoriteteravgörande»ges långtgående kulturell autonomi« (partiprogram ↗)
- värnade minoritetskulturer»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- resultat av statliga insatser»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:KU31)
- Betänkandets fulltext (HD01KU31)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:2786 — En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3435 — Politik för Sveriges nationella minoriteter av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3775 — Kultur och bildning av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3884 — med anledning av skr. 2025/26:62 Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3892 — med anledning av skr. 2025/26:62 Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -)
- Regeringens skrivelse 2025/26:62 — Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken
Källa: Sveriges riksdag