2026-03-042025/26:FöU7 · p.7FöUFörsvar
Statligt ansvar för räddningstjänst
Statligt huvudansvar för räddningstjänsten
Vad som står på spel: Hur räddningstjänsten organiseras påverkar samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser, samt hur tydligt ansvaret för skydd mot olyckor skiljs från uppgifter som rör krig och civilt försvar.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om nuvarande organisation, där räddningstjänst och skydd mot olyckor hanteras inom Myndigheten för civilt försvar, är tillräcklig, eller om en helt ny statlig räddningsmyndighet bör inrättas som tar över detta ansvar.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att skydd mot olyckor och befolkningsskydd redan bedrivs inom en egen del av Myndigheten för civilt försvar sedan en genomförd organisationsförändring, och ser inga skäl att därutöver inrätta en ny statlig räddningsmyndighet.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 9 (S, V)
Reservanterna (S, V) vill inrätta en ny statlig räddningsmyndighet som tar över nuvarande myndighets uppgifter för skydd mot olyckor, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, eftersom dessa uppgifter enligt reservanterna är så särpräglade att de bör skiljas från uppgifterna som rör civilt försvar och krigsplanering.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 9 från S, V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Nej 0/19/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Ja | Nej 0/92/1/13 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Ja | Ja 15/0/0/3 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Ja | Ja 21/0/0/3 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 61/0/0/10 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
Avvek från partilinjen
| SHans Ekström (S, Södermanlands län) | Avstår — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2046 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 89.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad. Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som har granskats, åren 2015–2024. Riksdagen har under de senaste två åren fördjupat sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. De iakttagelser som riksdagen har gjort under den här tiden överensstämmer med Riksrevisionens bedömning. Riksdagen håller dock med om att styrningen och uppföljningen påtagligt har förbättrats och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet avslutas. Riksdagen sa också nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om civilt försvar, vilka uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha samt statligt ansvar för räddningstjänsten.
Motförslag
- Motförslaget vill ge kommunerna tydliga förutsättningar och resurser för att stärka sitt beredskapsarbete som del av totalförsvaret. (S, V) — Reservation 9
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen säger ingenting om hur räddningstjänsten ska organiseras i myndighetsform.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger ingenting om hur räddningstjänsten ska organiseras i myndighetsform. Den närmaste principen är kravet på ett modernt totalförsvar med bred förmåga att möta olika slags kriser, vilket talar för sammanhållen förmåga snarare än att skilja räddningstjänst från civilt försvar. Planen betonar dessutom att det främst är resurser som behövs, inte nya administrativa konstruktioner.
- sammanhållet totalförsvaravgörande»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en« (partiprogram ↗)
- bred krisförmåga»bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.« (partiprogram ↗)
- resurser framför omorganisation»Det är resurser som främst behövs, inte formulär för kvalitetssäkring, nya bokningssystem för sjukhussängar eller ännu en managementkonsult som inte kan något om verksamheten.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om myndighetsstrukturen för räddningstjänst.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger inget om myndighetsstrukturen för räddningstjänst. Den närmast liggande principen är att samhällets motståndskraft byggs bäst tillsammans och att befolkningsskydd, civilt försvar och krisberedskap ska hänga ihop i ett stärkt folkförsvar. Att bryta ut skyddet mot olyckor i en fristående myndighet drar i motsatt riktning, varför planen närmast talar emot motförslagets krav. Slutsatsen är osäker.
- gemensam motståndskraftavgörande»Samhällets motståndskraft byggs bäst tillsammans, eftersom det är så den gemensamma« (partiprogram ↗)
- samlad civil och militär beredskap»Stark motståndskraft i hela samhället genom betydande militär förmåga, stark svensk« (partiprogram ↗)
- upprustat civilt försvar»Rusta upp det civila försvaret.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om myndighetsstrukturen för räddningstjänst.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger inget om myndighetsstrukturen för räddningstjänst. Närmast liggande princip är att Miljöpartiet har en bred syn på säkerhet och vill vara berett att möta både militära och andra hot samtidigt, vilket talar för sammanhållen förmåga snarare än att skilja skydd mot olyckor från det civila försvaret. Planens krav är resurser till civilt försvar och krisberedskap, inte en ny myndighet.
- bred och sammanhållen säkerhetssynavgörande»Vi behöver vara beredda att möta både militära och andra hot – såsom terrorism, klimatförändringar, naturkatastrofer och pandemier – hot som i värsta fall kan drabba oss samtidigt.« (partiprogram ↗)
- militärt och civilt försvar tillsammans»Därför behövs både militärt och civilt försvar för att effektivt skydda Sverige mot angrepp och kriser.« (partiprogram ↗)
- resurser till civilt försvar»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen säger ingenting om myndighetsstrukturen för räddningstjänst.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger ingenting om myndighetsstrukturen för räddningstjänst. Det närmaste åtagandet är att rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris som en helhet, vilket talar för att hålla samman skyddet av civilbefolkningen med det civila försvaret snarare än att bryta ut det i en ny myndighet. Planens allmänna hållning är också att staten ska göra sitt uppdrag effektivt utan att bygga ut den offentliga apparaten.
- samlad civil beredskapavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
- rustat totalförsvar»Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.« (valmanifest 2022 ↗)
- återhållsam statsapparat»Staten är till för människan, inte tvärtom.« (partiprogram ↗)
Planen säger inget om hur räddningstjänsten ska vara myndighetsorganiserad.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om hur räddningstjänsten ska vara myndighetsorganiserad. Närmast liggande åtagande är att det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära och att totalförsvaret ska stärkas kraftigt, vilket talar för att hålla samman skyddet av civilbefolkningen med civilt försvar snarare än att bryta ut det i en ny myndighet. Motförslagets krav på en fristående räddningsmyndighet får därför inte stöd.
- civilt försvar i takt med militärtavgörande»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt totalförsvar»I ett säkerhetspolitiskt läge som är det svåraste sedan andra världskrigets slut behöver Sveriges totalförsvar stärkas kraftigt.« (partiprogram ↗)
- statlig service i hela landet»Tillgången till statlig service ska säkras i hela landet.« (partiprogram ↗)
Planen talar konsekvent om ett samlat totalförsvar som ska ha tillräckliga resurser för både civila katastrofer och militära hot, och räknar katastrofhantering till totalförsvarets uppgifter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen talar konsekvent om ett samlat totalförsvar som ska ha tillräckliga resurser för både civila katastrofer och militära hot, och räknar katastrofhantering till totalförsvarets uppgifter. Att bryta ut skydd mot olyckor och befolkningsskydd i en fristående myndighet drar isär den helheten. Planen säger inget om myndighetsorganisation, varför slutsatsen dras ur subsidiaritetsprincipen om rätt makt på rätt plats och är osäker.
- ett samlat totalförsvaravgörande»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera« (partiprogram ↗)
- totalförsvaret hanterar katastrofer»delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället samt att delta i« (partiprogram ↗)
- rätt makt på rätt plats»Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipens innebörd.« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill bryta ut skydd mot olyckor och räddningstjänst till en helt ny fristående myndighet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill bryta ut skydd mot olyckor och räddningstjänst till en helt ny fristående myndighet. Planen innehåller inget sådant åtagande utan vill tvärtom gå igenom myndigheternas ekonomi för att frigöra resurser till försvaret, och satsar på att stärka det civila försvaret inom befintlig struktur genom långsiktig planering. Ny myndighetsbildning som lösning saknar därmed stöd i planen.
- effektivisera myndigheternaavgörande»Inrätta ett effektiviseringskansli som ska gå inom alla myndigheters ekonomi för att frigöra resurser till försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- långsiktigt civilt försvar»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- starkt civilförsvar»Tryggheten i Sverige förutsätter också ett starkt civilförsvar« (partiprogram ↗)
Planen vänder sig uttryckligen mot att antalet myndigheter ständigt blir fler och vill i stället slå samman myndigheter och renodla offentliga verksamheter.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vänder sig uttryckligen mot att antalet myndigheter ständigt blir fler och vill i stället slå samman myndigheter och renodla offentliga verksamheter. Att inrätta en helt ny fristående räddningsmyndighet går emot det åtagandet. Planen vill däremot stärka civilförsvarets resurser, vilket kan tillgodoses inom befintlig myndighetsstruktur.
- färre myndigheteravgörande»Stoppa slöseriet inom myndigheterna och slå samman myndigheter« (valmanifest 2022 ↗)
- myndighetsfloran ska inte växa»Antalet myndigheter blir ständigt fler och politiska prestigeprojekt, som höghastighetståg och EU-fonder, prioriteras före medborgarnyttan.« (valmanifest 2022 ↗)
- renodlad förvaltning»Sverigedemokraterna vill också slå samman myndigheter och renodla offentliga verksamheter där det är möjligt.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt civilförsvar»Anslagen till de myndigheter som har övergripande ansvar för civilförsvar, krisledning och beredskap bör öka och stödet till civilorganisationer med samhällsuppdrag ska stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:FöU7)
- Betänkandets fulltext (HD01FöU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1527 — Stärkt säkerhet för Sveriges dricksvattenförsörjning av Emma Ahlström Köster (M)
- Motion 2025/26:1986 — Krisberedskap av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:2046 — Ett statligt ansvar för räddningstjänsten av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:271 — med anledning av skr. 2024/25:206 Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C)
- Motion 2025/26:2822 — Militärt och civilt försvar samt samhällets krisberedskap av Mikael Larsson m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3241 — Krigsplacering i kommuner av Marléne Lund Kopparklint (M)
- Motion 2025/26:3335 — Stärkt kommunalt ansvar för civil beredskap av Marléne Lund Kopparklint (M)
- Motion 2025/26:3405 — Ökad civil försvarsförmåga och stärkt krisberedskap av Emma Berginger m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3556 — Totalförsvarets beredskap av Peter Hultqvist m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3774 — Levande hav och vatten av Emma Nohrén m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:633 — Statligt ledarskap och planering av sjukvårdskapacitet i händelse av kris och krig av Hanna Westerén (S)
- Regeringens skrivelse 2024/25:206 — Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad
Källa: Sveriges riksdag